Hyperkorrektion – när man vill verka lite smart men det blir tvärtom

VR Språket. Flerspråkiga barn - hur gör man? Fyra-årige Danilo i Sundbyberg talar tre språk hemma: spanska med mamma, serbiska med pappa och dessutom svenska när alla tre samtalar. Visst gör han misstag, men nu börjar de tre språken sätta sig tycker hans föräldrar, som blivit uppmuntrade från många håll att använda sina modersmål hemma. Micaela Sartori, med italienska föräldrar, beklagar att hon inte förde språket vidare till sin son. Vad ska man som flerspråkig familj tänka på om man vill att barnen ska kunna tala både mammas och pappas modersmål? Kamilla György-Ullholm vid centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet ger tips till föräldrar. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om konstruktioner man börjar fundera på som vuxen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fyra-årige Danilo i Sundbyberg talar tre språk hemma: spanska med mamma, serbiska med pappa och dessutom svenska när alla tre samtalar. Visst gör han misstag, men nu börjar de tre språken sätta sig tycker hans föräldrar, som blivit uppmuntrade från många håll att använda sina modersmål hemma.Micaela Sartori, med italienska föräldrar, beklagar att hon inte förde språket vidare till sin son. Vad ska man som flerspråkig familj tänka på om man vill att barnen ska kunna tala både mammas och pappas modersmål?Kamilla György-Ullholm vid centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet ger tips till föräldrar. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om konstruktioner man börjar fundera på som vuxen som: -varför säger man ’hennes’, men inte ’honoms’?- verb som inte slutar på -a, som tro och bo- växt eller vuxit- ovanliga böjningar: stack en tröja, skrann över isen, ret en teckning, - två möte och tre smycke- hushållar/hushåller- slått, tatt och dratt Flera starka böjningar (väldigt starka!) har Mats Grumert skickat in. Han har hört dem användas i Västervikstrakten.Stark böjning -normal böjning:spek - spikadeskröv -skruvadenet -nitade, i betydelsen bromsa tvärtröck -rycktefek -fikadetöt -tutadestack -stickade (tröja)tröck -tryckteslöt -slutade Och Jörgen Wide skriver att i 70-talets Västervik hörde han en bilförare säga: ”Jag töt å jag töt men inte förrän det blev rött fick han ändan ur vagnen å körde”

8 Juli 200924min

Språkbiten med frågor ur programmet Språket Innehåll: - översättningslån:kommunicera och adressera - lånord kommer inte bara från engelskan - koka ner till och andra engelska influenser, som skrivarblock, ned till enskilda repliker och gravid med någons baby. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

3 Juli 20099min

Språket den 1 juli 2009 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Västsverige, runt Göteborg, åker dialektforskare nu ut och spelar in ungdomars tal. Det blir sedan jämfört med inspelningar från deras föräldrars och mor- och farföräldrars generation. Vid Dialekt- ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg forskar man i hur de gamla landsbygdsdialekterna påverkas av närheten till en storstad. Jenny Nilsson berättar att hon och hennes kolleger Anna Grönberg och Margaretha Svahn blivit förvånade över att upptäcka att vissa ungdomar behåller ålderdomliga uttal medan deras vänner i samma ungdomsgäng inte längre talar utpräglad dialekt. Genom utförliga frågeformulär hoppas man kunna ta reda på vilka drag och åsikter som utmärker en dialekttalare.- Tidigare studier visar att unga män talar mera dialekt än unga kvinnor, men det skiljer sig också åt inom grupperna, säger Jenny Nilsson.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om lokala ord:- hamma av sig- skjuva- byta-bytade- lu för pojke, kona för flicka- varför noshörning och inte noshorning?- pickadoll- urrabadda

1 Juli 200924min

Språkbiten med frågor till Språket Innehåll: - får det lov att vara lite kaffe - om tilltal utan du eller ni - varför inte ordlista för refuserade ord? - medan eller medans - svenskans språkepoker - utom och förutom Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

26 Juni 20099min

VR Språket. Jämtska - språk eller dialekt? I några delar av Sverige talar man en dialekt som skiljer sig så starkt från svenskans grammatik och ordförråd att man mycket väl kan kalla den ett eget språk. En sådan dialekt är jämtskan, säger professor Lars-Gunnar Andersson i veckans program. Jämtlänningen Bo Oscarsson helst vill kalla sitt modersmål för jamska. Han har skrivit både ordbok och grammatik för jamskan och berättar om några egenheter. Programledare Anna Lena Ringarp Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I några delar av Sverige talar man en dialekt som skiljer sig så starkt från svenskans grammatik och ordförråd att man mycket väl kan kalla den ett eget språk. En sådan dialekt är jämtskan, säger professor Lars-Gunnar Andersson i veckans program.Jämtlänningen Bo Oscarsson helst vill kalla sitt modersmål för ’jamska’. Han har skrivit både ordbok och grammatik för jamskan och berättar om några av dess egenheter. Jämtlänningen Alf Kjellström hoppas att hans barn ska få lära sig jämtska, men tror inte språket överlever mer än ett par generationer till. Sakine Madon berättar att ett vanligt klick-ljud, som man skapar gneom att dra in luft och smacka till med tungan mot gommen, är mycket vanligare i turkiskan än svenskan och beskriver några olika betydelser. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor på temat språk-dialekt:- olika sätt att definiera språk och dialekt- finns det flera dialekter i samma stad?- kan man se dialektskillnader i skrift?- att vara hännsen eller för hand

24 Juni 200924min

När ord eller ett helt språk faller i glömska, då försvinner också värdefull kunskap som människor samlat under årtusenden. I veckans program berättar Kerstin Ljungquist som driver Örtagården i Dals Rostock om vad några svenska växtnamn berättar om växtens forna, och ibland nutida, medicinska betydelse. Läs mera om: Vi hör också språkvetaren Christina Thornell som varit i Centralafrikanska republiken och låtit talare av det lilla språket mpiemo berätta om traditionell användning av växter. Hon ingår i ett forskningsprojekt som vill bevara gammal kunskap åt kommande generationer. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om felslut och felhörningar.Veckans frågor:- om att googla- felhörning som blev felskrivning: vidmarkhålla i stället för vidmakthålla- och en annan: deklamera i stället för deklarera- sålla sig till skaran- finns det samband mellan djur och juridik?- varför heter det 'simborgarmärke'? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

16 Juni 200924min

Lilletå, tilletå, tillerota, maggefru och den stora hästen - en av de många tåramsor som Språkets lyssnare skickat in under maj månad. Etnologen Annika Nordström har bläddrat i en samling av tusentalet tåramsor och berättar om de kategorier man i långa tider delat in tårna i. Visste ni att den fjärde tån nästan alltid har ett kvinnonamn, till exempel? Samtalsforskaren Charlotte Lundgren vid Linköpings Universitet berättar om vad som avgör om samtalet fungerar mellan deltagarna i en grupp och professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Veckans frågor är dessa:- om det småländska uttryckssättet 'hon ska resa bort, så hon ska'- ett litet kommas betydelse: avrättas, ej benådad eller avrättas ej, benådad- kisande rankigt i stället för rasande kinkigt- du är grym, mannen - men varför inte kvinnan?- vad har flugit in i dig- han reser sig upp men jag ringer upp dig. Varför hamnar upp på olika plats?- 'tack vare' och 'på grund av' Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

9 Juni 200924min

Det vanliga vardagliga, till intet förpliktigande pratet har en viktig funktion och det berättar om hur vi människor samspelar. Det säger samtalsforskaren Viveca Adelswärd som skrivit boken Till struntpratets lov. I veckans program besvarar professor Lars-Gunnar Andersson lyssnarfrågor om svåra val och rätt som blir fel.Veckans samtliga frågor:- om fel som blir rätt- 'stans största utval av baddräkter'. Eller urval- gå ut skolan. Varför inte gå ur skolan?- fortfarande och fortsatt- förvirringen de/dem med nytt exempel: ringa dem vetaraner som anmält sig- hur kan man använda ordet 'överlevare'? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

2 Juni 200924min