Upp kan betyda ner och ner kan betyda upp

Veckans program reder ut bakgrunden till flera populära ord och uttryck och då kommer Åsa-Nisse, frikyrkans vokabulär och sedan länge försvunna tekniska prylar med i samtalet. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor och återkommer först till - fridens liljor- pengar i fickan så inte hundarna pissar på mig- bara förnamnet.Nya frågor:- nu föll tio-öringen ner- huvudbonaden sydväst- ordet idrott- att vara jalu- var Karl-Oskar först med kidsen?- på en höftNu kan du skicka frågor och kommentarer direkt till vår hemsida! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

9 Dec 200824min

Skolorna runt om i Sverige tillämpar en mängd olika metoder för att lära barnen läsa. Vi besöker en skola i Sundvall där två lärare berättar om sina olika arbetssätt.Men finns det någon läsinlärningsmetod som är den dokumenterat bästa? Nej, det gör det inte, säger Mats Myrberg som är professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet. Däremot säger forskningen att lärarens kompetens är den allra viktigaste faktorn och en lärare kan behöva tillämpa särskilda metoder för svaga elever. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnafrågor om talesätt som förbryllar:- hajpa och dissa- göra en pudel- ge mig några kronor så inte hundarna pissar på mig- in your face- fridens liljor- det är bara förnamnet Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu kan du skicka frågor och kommentarer direkt till vår hemsida!

2 Dec 200824min

Språket från Vetenskapsredaktionen, denna vecka om jojkens dialekter och svenska snubbelstenar Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jojken har kallats samernas ljudande folksång, och finns många sätt att lyssna på och studera jojkar. Det säger Krister Stoor, lektor i samiska vid Umeå universitet. För sin avhandling ’Jojkberättelser’ som han lade fram förra året studerade han inspelningar med tre berömda syskon från Arvidsjaur som alla jojkade, Karin Stenberg, Nils Petter Stenberg och Sara-Maria Norsa. Krister Stoor berättar att man ofta kan urskilja dialektala drag i jojken, precis som inom de talade samiska dialekterna, men att även individen sätter sin prägel.Han påminner också om att jojken är ett historiskt dokument, som kan ge fingervisning om hur renbetesmarker utnyttjades förr och därigenom få betydelse idag vid tvister om renbetesrättigheter.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- heter det ’var snäll och ta...’ eller ’var snäll att ta..’- om ordföljd- det är/det finns- ändå/ännu- mer/mera- ordets plats i meningen

25 Nov 200824min

Språket, som idag bland annat handlar om flerspråkiga familjer. Programledare Anna Lena ringarp Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fyra-årige Danilo i Sundbyberg talar tre språk hemma: spanska med mamma, serbiska med pappa och dessutom svenska när alla tre samtalar. Visst gör han misstag, men nu börjar de tre språken sätta sig tycker hans föräldrar, som blivit uppmuntrade från många håll att använda sina modersmål hemma.Micaela Sartori, med italienska föräldrar, beklagar att hon inte förde språket vidare till sin son.Vad ska man som flerspråkig familj tänka på om man vill att barnen ska kunna tala både mammas och pappas modersmål?Kamilla György-Ullholm vid centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet ger tips till föräldrar.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om konstruktioner man börjar fundera på som vuxen som: -varför säger man ’hennes’, men inte ’honoms’?- verb som inte slutar på -a, som tro och bo- växt eller vuxit- ovanliga böjningar: stack en tröja, skrann över isen, ret en teckning, - två möte och tre smycke- hushållar/hushåller- slått, tatt och dratt Flera starka böjningar (väldigt starka!) har Mats Grumert skickat in. Han har hört dem användas i Västervikstrakten.Stark böjning -normal böjning:spek - spikadeskröv -skruvadenet -nitade, i betydelsen bromsa tvärtröck -rycktefek -fikadetöt -tutadestack -stickade (tröja)tröck -tryckteslöt -slutadeOch Jörgen Wide skriver att i 70-talets Västervik hörde han en bilförare säga: ”Jag töt å jag töt men inte förrän det blev rött fick han ändan ur vagnen å körde”

18 Nov 200824min

En podd om hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina språkfrågor. Programledare Emmy Rasper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Årets mottagare av Sveriges Radios språkpris är Anna Hernek, Ekot, och Jan Gustafsson, SR Väst. I programmet talar de om förebilder och språklig inspiration.I väntrummet på språk-vårdcentralen hittar vi i denna veckas program både svenska, danska och teckenspråk.Danskans problem är att förändringen av uttalet går så fort att äldre infödda danskar ibland inte förstår ungdomars uttal. Det säger Ole Lauridsen, språkhistoriker och lektor vid unviersitetet i Århus.Han säger att det redan gått så långt att äldre danskar slutat lyssna på radio av den anledningen. Det svenska teckenspråket behöver vård, på sitt sätt, och vid Språkrådet arbetar nu två språkvårdare för teckenspråket. Tommy Lyxell berättar bland annat om hur ungdomsspråket förändrar teckenspråket. Lär dig teckna på Eller sök ett tecken i Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar lyssnarfrågor om förändringar av ord och betydelser:- du och ni- kvinnors svärande- ’det är lugnt’ - att påverkas av ungdomsspråk - funka och fungera- ’titta på’ som konkurrerar ut andra ord- om att spinna på gymmet. Men vad gjorde du i går? Spinnade?- ’jag stack en kofta’

11 Nov 200824min

Språket med lokala och internationella språkdiskussioner från forna Jugoslavien, Botswana och gårdsbacken här hemma. Programledare Anna Lena Ringarp Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Första kapitlet i veckans program utspelas hemma på gårdsbacken där vi använder ord som är alldeles självklara- det är klart att alla andra vet jag vad menar, tänker man. Lyssnare berättar om hur deras värdsbild kommit i lätt gungning när de upptäckt att inte alla förstår dem. Orden som denna gång illustrerar fenomenet är:- gäll-ljutt och- lava, som i lava ved eller timmer.Professor Lars-Gunnar Andersson berättar om ursprunget till orden och kommenterar några av den stora mängd lyssnarbrev som kommit om ordet ’lava’ - ett i högsta grad levande ord i södra Sverige.Lars-Gunnar Andersson rapporterar också från Botswana i södra Afrika där flera inhemska språk ska samsas med engelskan. Han och kollegan Tore Janson har återbesökt landet efter 18 år för att se hur Botswanas nationella språk setswana klarar sig i konkurrensen med det officiella språket, engelska. Och hur går det för de många riktigt små språken, bland dem san-språken med dekaraktäristiska klick-ljuden? Om sin barndom i Kalahariöknen berättar enSpråkförändring på lite närmare håll berättar författaren Fausta Marianovic om. Hon kom till Sverige som flykting från Bosnien för tolv år sedan. –Mitt modersmål, serbokroatiskan, blev krigets offer och är nu lika dött som latin, säger hon. Nu skriver hon på svenska och debuterade i höst med en prisad roman. Björn Ericsson, 26-årig bibliotekariestuderande från Göteborg, blev svensk mästare i korsordsspelet Scrabble i helgen som gick. Han berättar om några ’rullningar’ han blev extra nöjd med i tävlingen. En rullning kallas det när man lyckas lägga ut alla sju bokstäverna på en gång.

4 Nov 200824min

En podd om hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina språkfrågor. Programledare Emmy Rasper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur många förstår egentligen en vanlig nyhetsartikel i tidningen, Ja, ungefär var fjärde människa har svårt att tillgodogöra sig tidningstext, säger Mats Ahlsén, chefredaktör för den lättlästa tidningen 8 sidor som används av grundskolor och av många med funktionshinder. .I veckans program besöker vi en grupp tidningsläsare med intellektuellt handikapp och diskuterar hur man får samhällsinformation om man inte förstår den vanliga dagstidningen.Pernilla Jenbratt, lärare på Särvux i Göteborg, och hennes elever Anders Nordin och Emily Gunnarsson diskuterar dagsnyheter de läst i Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar lyssnarfrågor som denna vecka bland annat handlar om uttal som leder fel eller åt olika håll.- Särskriving, särsägningar och särläsningar av ord, som ’golf reporter’- pojke och pojkarna - är detta det enda ordpar i svenskan som kan uttalas med både akut och grav accent?- förklä och förkläde- fylld till bredden eller brädden?- andra ordpar som låter lika: lem/läm, sett/sätt, enda/ända. Men gör de det överallt i Sverige?- ål från ån i Råå – blir det Råååål?- Svenska Brigaden – eller Svenska brigaden?

28 Okt 200824min

Språket från vetenskapsredaktionen. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord. Programledare Anna Lena Ringarp Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans lyssnarfrågor gäller ord: med hjälp av ett enda litet ord kan vi tänka på rädsla för vargar i Värmland, ett annat kan påminna om hur svårt det kan vara att hålla ett nyårslöfte och ytterligare ett berättar om barnadödligheten i Hälsingland för 150 år sedan. Frågorna i veckans program ger också många exempel på ord som vandrat iväg och hamnat i sammanhang som ligger långt från den ursprungliga betydelsen.Veckans efterlysningar: Finns det någon som ’lavar’ ved nuförtiden?Och behövs det ordet ’gäll-ljutt’ idag, med allt buller? Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågorna om språk:- att införliva ett nyårslöfte- rolighet- chockera och chocka- mitigera- grotta ner sig- tidning- kvarlevor- pickadolver- om förvanskning av språketSkicka gärna in egna exempel på felanvända ord eller ord som fått nya betydelser!

21 Okt 200824min