Upp kan betyda ner och ner kan betyda upp
Språket10 Mars

Upp kan betyda ner och ner kan betyda upp

Upp och ner i språket. Ett hus kan brinna både upp och ner, men en upptrampad stig är någonting annat än en nedtrampad stig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Man ”skriver upp” och man ”skriver ner” ungefär samma grejer, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Men i ordböckerna skrivs det fram en liten, liten skillnad. Båda har betydelsebeskrivningen ”notera skriftligen”, men skriva ner något gör man ”ofta tämligen snabbt”.

Därför åker värmlänningar upp till Stockholm

Lär dig också om varför det blir vanligare att säga uppsidan och nedsidan istället för fördel och nackdel, och varför värmlänningar säger att de åker upp till Stockholm trots att det ligger österut.

– Det kan handla om att det är en social riktning: Stockholm är ett maktcentrum. Men man kan också tänka sig att det är en spegling av äldre tiders färdvägar när man åkte båt snarare än tåg till Stockholm. Värmland ligger ju norr om Vänern och ska man ta vattenvägen till Stockholm så är ju Vänern lite söderut, förklarar Susanna Karlsson.

Språkfrågor om upp och ner

Är det någon skillnad på att skriva upp något och att skriva ner något? Hur kan två motsatsord betyda ungefär samma sak?

En stig kan vara både upptrampad och nedtrampad, men betyder det samma sak?

I en artikel beskrivs ett hus ha brunnit upp och ett annat hus ha brunnit ner. Vad är skillnaden, om det finns någon?

Hur kommer det sig att orden uppsida och nersida allt oftare ersätter orden fördel och nackdel?

I Norrlands kustland säger man att man åker upp till fjällen trots att det egentligen ligger västerut. Samma sak gäller för värmlänningar som åker upp till Stockholm - som ju ligger österut från Värmland. Varför är det så?

Finns det någon skillnad på ner (med r) och ned (med d)?

Har ordet uppdrag något med ”att dra” att göra?

Vad betyder det att man sågar upp ett träd? Är det bara okunnigt språkbruk?

Mer om upp och ner i språket

Svara på frågan Heter det uppochned eller uppochner? från Frågelådan i svenska, ISOF.

Sök på ordet ”upp” i Svenska Akademiens ordböcker.

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Avsnitt(925)

Språket 2008-03-04 2008-03-04 kl. 14.00

Språket 2008-03-04 2008-03-04 kl. 14.00

Språket från Vetenskapsredaktionen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

4 Mars 200824min

Vem hjärtar du?

Vem hjärtar du?

Språket den 26 februari Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med lyssnarnas hjälp erbjuder veckans program det senaste om hur hälsningsordet ’hej’ används idag. Det gamla uttrycket ’bryta sig’ kommenteras av en lyssnare från Västergötland och ett ganska nytt och ganska ouppmärksammat verb, ’att hjärta någon’, får sin stund.Frågorna som kommenteras i programmet av Lars-Gunnar Andersson:- ’nej’ först i mening- ’hej’ först i brev- bryta sig, ett gammalt uttryck- dörren har börnat, eller kanske gistnat- möbla- vem hjärtar du- göra sig illa eller göra illa sig- glömma och glömma av- ta till harvärjan- flasa, som i ’flasa ut snuset’, ’flasa-skala potatis’ och ’flasa inte isär benen!’- om slutligen om ordet ’nepotism’ som saknas i ordlistan - en (ovanlig) miss!

26 Feb 200824min

Språket 2008-02-19 2008-02-19 kl. 14.00

Språket 2008-02-19 2008-02-19 kl. 14.00

Språket från Vetenskapsredaktionen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

19 Feb 200824min

Arv som förflackas - har vi glömt krattorna och knallarna?

Arv som förflackas - har vi glömt krattorna och knallarna?

Språket den 12 februari Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Knallarnas hemliga språk, månsing, handlar veckans reportage om. Det är åtminstone hundra år sen som knallarna i sjuhäradstrakten i södra Västergötland använde sig av det. Knallarna var gårdfarihandlare som sedan medeltiden rest runt i landet och månsing var deras hemliga affärsspråk som inte fick avslöjas för utomstående. På samma sätt hade sotarna sitt språk knoparmoj och skinnberedarna i Malung talade skinnarmål.En och annan läckte ändå för det finns en del nedskrivet om månsing, bland annat ett par ordlistor från 1700-talet. Men hur gammalt månsing är har inte gått att klarlägga, säger författaren och skribenten Sven Lagerström, som har gett ut en skrift om månsing.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- är skånska ett språk eller en dialekt?- och hur är det med ?- ’truttna’ om båtar som sväller finns i norskan också- ’vårt bondska arv förflackas’ och kratta, räfsa, ploga, bås och spilta får tjäna som exempel- lunch eller middag?- sjuka sig, möbla och bryta sig – några nya verb

12 Feb 200824min

Nordiska nedslag och svenska spaningar

Nordiska nedslag och svenska spaningar

Språket den 5 februari Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En dansk tidnings läsare har röstat fram de mest irriterande modeorden och Sylfest Lomheim som är direktör för det norska språkrådet talar om språkförändringar i norskan som människor diskuterar mycket just nu.Nyligen avled den sista talaren av eyak, ett av Alaskas ursprungliga språk. Marie Smith Jones blev 89 år och i programmet hör vi henne läsa en bön på eyak.Det svenska ungdomsspråket får en alltmer dramatisk utformning, tycker en lyssnare som listar några nutida fenomen. Professor Lars-Gunnar Andersson kommenterar och besvarar lyssnarbrev.Veckans frågor:- historiskt presens på frammarsch?- direkt anföring i ungdomsspråk- talspråksberättelser i dialogform- ett ’nej’ som inte betyder nej- Hej! som öppningsfras i brev- ’sluta köp!’ – varför kan man se en sådan mening?- så småningom och bara ’småningom’?- prepositionsbryderi: i eller på sporthallen?- kan man säga ’häromgången’?

5 Feb 200824min

Genomskinliga och svårtolkade ord

Genomskinliga och svårtolkade ord

Språket den 29 januari Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lyssnarfrågor om ord fyller veckans program och professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om:- nötkreatur- körsnär- vad är –on i hallon och fikon?- örngott- truttna- hobby- beskäftig- hur räknar man ord, egentligen?- och är inte antalet obegränsat?- elsluckne: ett enda ord för en hel mening- utshoppad

29 Jan 200824min

Kröna, molla, sylta, dövla och 91 till - om alla svenska ord för att gnida snö i ansiktet

Kröna, molla, sylta, dövla och 91 till - om alla svenska ord för att gnida snö i ansiktet

Språket den 22 januari Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När inga lärare, språkvårdare eller föräldrar lägger sig i barns språk, lever och frodas variationen. Det är en av förklaringarna till att det finns minst 95 olika ord för att gnida in snö i ansiktet på en kamrat, det som många idag kallar ’mula’. I Språkets enkät bland radiolyssnarna bidrog 6000 svenskar från alla delar av landet med sina ord för företeelsen. Bland de 95 olika orden hittar man mosa, safta, klena och bryna och Lars-Gunnar Andersson som kommenterar undersökningsresultaten säger att just ord för barnsliga företeelser ofta uppvisar en stor variation. – Det är så här språket lever och utvecklas om inte någon form av överhet lägger sig i.I veckans program talar vi också om ungdomars stavning.Märta Langéen vid Uppsala universitet har jämfört niondeklassare idag med dem för 30 år sedan.

22 Jan 200824min

Om kidnappade ord och vård på flera språk

Om kidnappade ord och vård på flera språk

Språket den 15 januari Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det kommer att behövas äldrevård på flera språk i framtiden. Det säger Siirka Liisa Ekman som är professor i omvårdnad vid Karolinska institutet. –Även vid normalt åldrande blir andraspråket mindre nyanserat hos äldre människor, säger hon, och vid demenssjukdomar kan det försvinna helt. För att erbjuda vård med kvalitet kommer det att behövas personal med språkkunskaper.Vi har besökt ett äldreboende i Göteborg med spansktalande personal och äldre.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om kidnappade ord och ord med motsägande betydelser.- föredöme och fördöma – två nästan lika ord med väldigt olika betydelse- mera om återkoppling- betydelsförändring av amma och dia- ett ruinerat slott – rätt att säga så?- förbannad- samkönad – ett ord som fått helt ny betydelse

15 Jan 200824min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
dumma-manniskor
paranormalt-med-caroline-giertz
svd-nyhetsartiklar
allt-du-velat-veta
rss-vetenskapligt-talat
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
dumforklarat
sexet
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
rss-vetenskapsradion-2
rss-vetenskapsradion
det-morka-psyket
rss-vetenskapspodden
hacka-livet
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-spraket
a-kursen
vetenskapsradion
medicinvetarna