Upp kan betyda ner och ner kan betyda upp

Vad ska två personer som separerat och har barn ihop kalla varandra? Lyssnaren Emma använder ordet "barnfar", men inte är helt nöjd. Henrik Rosenkvist ger en exposé över relationsord i världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad ska två personer som separerat och har barn ihop kalla varandra? Vem syftar hennes på i "Stina hälsade på hennes mamma"? Hur uppkommer helt nya ord? Varifrån kommer ordet lösöre? Hur har uttalet av a i stockholmska förändrats genom åren?   Språkvetare Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper

23 Apr 201824min

Allt fler unga identifierar sig som gamers, eller gejmers? Hur påverkas allmänspråket av gamingkulturen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Ett samtal med en person som inte är insatt i spelvärlden, om spel, tar oftast väldigt mycket längre tid än ett samtal med en som är insatt gör, säger Lillie Klefelt, gamer och eventmanager vid Female Legends. Inom gamingvärlden växer ett eget språk fram, med förkortningar och försvenskad engelska. Ett fenomen som språkvetare brukar kalla för praktikgemenskap. – Man samlas kring något speciellt och det gör att man utvecklar ett språk som passar att använda med varandra, tillsammans, säger Theres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet. Men vilken inverkan har gamingspråket på vårt språkbruk, och kommer gamingspråket även att ta sig in i allmänsvenskan? Panelen diskuterar och siar in i framtiden. Vi bad också er lyssnare att ställa frågor kring språk och teknik, som den här veckan besvaras av Ola Karlsson, språkvårdare på Språkrådet. Veckans språkfrågor Hur påverkas vårt skriftspråk av användandet av emojis? Vilken inverkan har automatisk stavningskontroll på människors kunskaper i rättstavning? Har särskrivningar blivit vanligare i takt med att automatisk rättstavning  E-postadresser och adresser skrivs oftast utan prickar och ringar, hur påverkar det användningen av språktecken som å, ä och ö? I panelenJoel Westerholm, IT-reporter, Ekot Sveriges RadioTheres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitetJan "Gulan" Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion, KTH och medlem i regeringens digitalseringsråd. ReporterErik Espeland SpråkvetareOla Karlsson ProgramledareEmmy Rasper

16 Apr 201824min

Det är en av de mest infekterade språkfrågorna just nu. Räcker det inte med bara dom? För den som inte tycker det, kommer Ylva Byrman med minnesknep för att hålla reda på dessa problematiska pronomen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När började ordet skitnödig användas i betydelsen ängslig eller stel? Varifrån kommer ordet pytteskinn för hur huden uppför sig när man fryser? Varför har vi de och dem i skriftspråket och inte bara dom? Varför kan man inte säga tåga om att åka tåg, när det heter flyga, cykla, etc? Finns det någon regel för hur nya engelska lånord skall stavas på svenska?   Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper

9 Apr 201824min

Språkvetare Ylva Byrman reder ut hur vår talhastighet förändras genom livet, apropå äldre filmer och dagens ungdom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Är man bygglovshandläggare, eller bygglovhandläggare? Är namnet på leksaken lego och ordet legosoldat besläktade? Pratar ungdomar snabbare än äldre? Varför har det andra ordet i namn som tex Indiska oceanen liten bokstav i svenskan?   Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper

2 Apr 201824min

Så länge det har funnits skriftspråk har det också funnits abstrakta tankar om språk, menar professor Henrik Rosenkvist. Men vad forskade man om på den tiden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Är det korrekt att använda ord som evakuera reflexivt, som i ”de var tvungna att evakuera sig”? Varifrån kommer ordet pussgurka? Varför uttalas till exempel stadsplanering med kort a, men bostadsrätt med långt a? Hur länge har man forskat om språk?   Språkvetare Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper

26 Mars 201824min

Datorer har fått större betydelse i våra liv. Röststyrning och automatiska översättningstjänster är idag självklarheter. Men hur fungerar den nya tekniken och vad har den för inverkan på språket? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I en värld av oliktalande är språkförståelse helt grundläggande, och på nätet och i sociala medier växer olika översättningstjänster fram för att skapa bryggor. – Förutsättningarna för att bli mer delaktiga i världen ökar ju, säger Theres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet. Men är vi där redan idag? Hur pålitliga är egentligen automatiska översättningstjänster? – Om de förut kunde översätta enstaka ord så kanske de nu kan översätta mening för mening, men tittar du på stycket som helhet så blir det fortfarande konstigt, säger Joel Westerholm, IT-reporter, Ekot Sveriges Radio. Så hur fungerar egentligen den här typen av  tjänster? Kommer vi någon gång kunna förlita oss på att en telefon förstår precis vad vi säger? Och hur påverkas vårt språk av vi lever i en digitaliserad värld? I panelen Joel Westerholm, IT-reporter, Ekot Sveriges Radio Theres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet Jan "Gulan" Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion, KTH och medlem i regeringens digitalseringsråd. Medverkande Staffan Larsson, professor i datalingvistik vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet Programledare Emmy Rasper

19 Mars 201824min

För 7000 år sedan hade människor ett ord för att sova som är besläktat med det svenska verbet sova. Henrik Rosenkvist tar oss tillbaka till protoindoeuropeiskan och svenskans äldsta ord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer uttrycket yttermera visso? Vilket är det äldsta ordet i svenskan? Varför heter det ekonomiskpolitisk men inte, till exempel, utrikiskpolitisk? Är det korrekt att säga att man har löftat något när man har avgivit ett löfte? Finns det ett släktskap mellan den svenska matematiktermen täljare och engelskans tally, som betyder räkna? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

12 Mars 201824min

På svenska är substantivet vidunder ett monster och adjektivet vidunderligt något fantastiskt. Hur kan orden ha så olika betydelse när de är så lika? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför säger man vd:ar och inte vd:er om verkställande direktörer? Varför har vidunder och vidunderlig så olika betydelse i svenskan? Hur uppkommer ord som islamofobi och homofobi? Finns ett gammalt svenskt ord som låter som engelskans queer och betyder samma sak? Är det rätt att säga att man knaprar in på den som ligger före i en tävling?   Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper

5 Mars 201824min