Stockholmska – dialekten med hög status som väcker starka känslor
Språket17 Mars

Stockholmska – dialekten med hög status som väcker starka känslor

Stockholmskan har haft stort inflytande på det svenska standardspråket och är därför en dialekt som signalerar makt och status.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Det finns många uppfattningar och idéer om stockholmska både bland vanligt folk och bland språkvetare, säger Jenny Öqvist, som skrivit boken Perspektiv på stockholmska.

– En del stockholmare tycker inte att stockholmska är en dialekt, för att den inte avviker så mycket från standardspråket, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Stockholmska – en stroppig dialekt

– Stockholmska signalerar status, makt och prestige vilket gör att icke-stockholmare kan sparka uppåt. Man kan driva med dialekten, säger Jenny Öqvist.

Stockholmskan håller på att förändras

Det klassiskt stockholmska uttalet av räv med ett e-ljud, reven, kommer att försvinna, tror Jenny Öqvist. Ett mer öppet uttal av ä-ljudet har blivit vanligare bland yngre, men inte bara i Stockholm utan i hela Sverige.

– Om man går omkring i Stockholm och spetsar öronen kan man höra många varianter på ä-ljudet, men att säga ”reven” det kommer tror jag kommer att försvinna, säger Jenny Öqvist.

Språkfrågor om stockholmska

Hur och när uppkom stockholmska?

Fanns det större skillnader inom stockholmskan förr?

Håller ”reven” på att försvinna?

Var kommer slanguttryck som ”panga en dora”, ”bagis”, ”pjuck”, ”dojor”, ”knådd”, ”tolvbläcket”, ”tjacka”, ”bäckna”, ”tricken”, ”slagga”, ”kvarta” och ”knoppa” ifrån?

Mer om stockholmska

Läs boken Perspektiv på stockholmska av Jenny Öqvist, utgiven av Institutet för språk och folkminnen, (från 2024).

Läs boken Stockholmsslang : folkligt språk från 80-tal till 80-tal av Ulla-Britt Kotsinas, utgiven av Norstedt, (från 1996).

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Jenny Öqvist, språkvårdare vid Språkrådet som skrivit boken ”Perspektiv på stockholmska”. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Avsnitt(500)

Rita, ret, ritit - varför finns oregelbundna verb?

Rita, ret, ritit - varför finns oregelbundna verb?

Hjälpa, halp, hulpit. Rita, ret, ritit. Så böjde vi dessa verb en gång i tiden. Lyssnaren Daniel undrar varför det finns oregelbundna verb och docent Henrik Rosenkvist lotsar oss genom verbdjungeln. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor: Varifrån kommer orden ”å” och ”ö”? Är det verkligen riktiga ord?Kommer skriftspråket att försvinna?Varför finns det oregelbundna verb? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

6 Sep 201624min

Ska du med och kröka?

Ska du med och kröka?

Många känner kanske igen uttrycket "Spola kröken" från 70- och 80-talet. Lyssnaren Samuel har skickat in en fråga om ordet som har med att dricka alkohol att göra - "kröka". Varifrån kommer det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor:Förr i tiden hörde man ibland om ”elefanten i porslinsbutiken”, numer hör man bara om ”elefanten i rummet”; den har tydligen blivit mer tystlåten på senare tid. Vilken är historien bakom dessa elefanter?Varifrån kommer verbet ”kröka”? Då inte i betydelsen att fysiskt böja något utan att dricka rikliga mängder alkohol i samband med någon festlighet som till exempel kräftskiva, eller som i kampanjen ”Spola kröken”.Finns adjektivet ”kissnödig” bara på svenska?Vilket är ursprunget till ”gos” och ”gosa”?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

30 Aug 201624min

Det var allt för nu!

Det var allt för nu!

Det har blivit vanligare att säga "Det var allt för nu", speciellt i tv och radio, det tror lyssnaren Bengt-Åke. Har han rätt? Varifrån kommer uttrycket och varför irriterar sig en del på det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorDet engelska ordet "fresh" kan på svenska översättas till färsk, frisk och fräsch, men vad är ordet ursprungsbetydelse?Vad kallas det när man skickar ett meddelande via messenger, eller andra webbtjänster?Varifrån kommer orden husse och matte?Har uttrycket "Det var allt för nu" blivit vanligare, är det grammatiskt korrekt och varför irriterar sig en del på uttrycket?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

23 Aug 201624min

Rosa rosor och rått kött - vi pratar färgnyanser!

Rosa rosor och rått kött - vi pratar färgnyanser!

Lyssnaren Lena och medpassagerarna diskuterade skillnaden mellan rosa och skär" under en bilfärd, men lyckades inte enas och vände sig till Språket. Visst är det en klurig fråga men Ylva reder ut! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor:Varför heter det ”mitt på blanka dagen”?Varför är inte teckenspråket ett minoritetsspråk?Vilken är nyansskillnaden mellan ”rosa” och ”skär” och varifrån kommer orden?Varför är Kalifornien den enda amerikanska delstaten som förärats med en svensk version av namnet? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

21 Juni 201624min

Hej svejs i lingonskogen tjosan hoppsan hej!

Hej svejs i lingonskogen tjosan hoppsan hej!

Lyssnaren Rasmus kommer på sig själv med att säga Hej svejs i lingonskogen och undrar vad han egentligen menar när han säger så? Ylva berättar historien och spelar dessutom upp en liten trudelutt! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor: Varifrån kommer ordet ”floskel” och varför säger man att man ”gör en pudel”?Vilken bakgrund har begreppet ”tjyvtjockt”, hur illa mår man då egentligen? Och heter det tjyv- eller tjuv-?Varifrån kommer uttrycket ”hej svejs i lingonskogen”? Vem myntade det och hur gammalt är det?Varför heter det ”lägenhet”? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

14 Juni 201624min

”Ska jag rama dig?”

”Ska jag rama dig?”

När cykeln dök upp i slutet av 1800-talet så åtföljdes detta nya transportmedel av en rad nya ord, som lever än idag. I Malmö "ramar" man varandra och utanför Orsa glider man omkring på en "ped". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorI Malmö kallas det att ”rama” när man skjutsar någon på cykel och lyssnaren Mimmi undrar om det är ett uttryck som finns i hela Sverige? Johanna har några funderingar kring ordet ”röta” som används i betydelsen ”att ha tur”. För henne signalerar ordet snarare det motsatta. Varifrån kommer uttrycket, vad betyder det från början och är det något som bara används i Skåne? Per-Daniel skriver: ”Att ’ett’ av någonting är singular är fullt begripligt, men hur kan ’ingenting’ plötsligt bli plural? Till exempel ’en apelsin, ingen apelsin men noll apelsiner.’ Är det så här i alla språk?” Gilbert undrar över ljuden ”v” och ”b”, om någon vuxit upp och aldrig gjort skillnad på dessa två ljud, saknas då förmågan inte bara att uttala utan även höra skillnaden?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

7 Juni 201624min

Får det lov att vara en korvastump och en gurkapärt?

Får det lov att vara en korvastump och en gurkapärt?

Henrik förklarar hur takbeläggning och skivad gurka hänger ihop samt hur modeord färdas, från årsredovisningar in i svenskarnas vardagsrum, innan deras livstid är över efter cirka fem år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVad är en gurkapärt?Vilken är historien bakom ordet ”plånbok”? Är det ett ord som kommer att försvinna så småningom? Att vara "pantad" – varifrån kommer det uttrycket?Är det ändå inte utomordentligt fånigt med modeord som ”ad hoc”? Eller spelar det ingen roll bara man får göra sig lite märkvärdig? Och så har vi fått in fler tankegångar från er lyssnare kring förra veckans fråga kring "mejl" och "e-post".Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

31 Maj 201624min

Ett e-post, en e-post eller mejl?

Ett e-post, en e-post eller mejl?

Vi reder ut en vild familjediskussion kring "en" eller "ett e-post", hjälper 8-årige Frank bringa klarhet i vad "upp" har i "att ge upp" att göra och tar tag i partikelverben. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor:Ett e-post, en e-post eller mejl – vad är det korrekta att säga?Hur kan lika ord betyda så olika saker? Det är stor skillnad mellan att ”hoppa på en studsmatta” och att ”hoppa på någon”. Rent grammatiskt handlar det om partikelverb och verbpartiklar, men hur förklarar man skillnaden för någon som lär sig svenska?Vi serverar historien bakom uttrycket ”att ge upp”.Varför säger man att någon blir ”hjärntvättad”? Det är något negativt men låter positivt - är inte det att ta utförarens perspektiv i stället för den drabbades?Är inte ”fy” ett rätt konstigt ord? Varifrån kommer det och hur länge har det använts? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper

24 Maj 201624min

Populärt inom Vetenskap

svd-nyhetsartiklar
p3-dystopia
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
doden-hjarnan-kemisten
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
det-morka-psyket
rss-vetenskapsradion
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
hacka-livet
rss-vetenskapsradion-2
bildningspodden
rss-vetenskapspodden
vetenskapsradion
a-kursen
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
sexet
medicinvetarna
rss-spraket