Stockholmska – dialekten med hög status som väcker starka känslor
Språket17 Mars

Stockholmska – dialekten med hög status som väcker starka känslor

Stockholmskan har haft stort inflytande på det svenska standardspråket och är därför en dialekt som signalerar makt och status.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det finns många uppfattningar och idéer om stockholmska både bland vanligt folk och bland språkvetare, säger Jenny Öqvist, som skrivit boken Perspektiv på stockholmska.

– En del stockholmare tycker inte att stockholmska är en dialekt, för att den inte avviker så mycket från standardspråket, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Stockholmska – en stroppig dialekt

– Stockholmska signalerar status, makt och prestige vilket gör att icke-stockholmare kan sparka uppåt. Man kan driva med dialekten, säger Jenny Öqvist.

Stockholmskan håller på att förändras

Det klassiskt stockholmska uttalet av räv med ett e-ljud, reven, kommer att försvinna, tror Jenny Öqvist. Ett mer öppet uttal av ä-ljudet har blivit vanligare bland yngre, men inte bara i Stockholm utan i hela Sverige.

– Om man går omkring i Stockholm och spetsar öronen kan man höra många varianter på ä-ljudet, men att säga ”reven” det kommer tror jag kommer att försvinna, säger Jenny Öqvist.

Språkfrågor om stockholmska

Hur och när uppkom stockholmska?

Fanns det större skillnader inom stockholmskan förr?

Håller ”reven” på att försvinna?

Var kommer slanguttryck som ”panga en dora”, ”bagis”, ”pjuck”, ”dojor”, ”knådd”, ”tolvbläcket”, ”tjacka”, ”bäckna”, ”tricken”, ”slagga”, ”kvarta” och ”knoppa” ifrån?

Mer om stockholmska

Läs boken Perspektiv på stockholmska av Jenny Öqvist, utgiven av Institutet för språk och folkminnen, (från 2024).

Läs boken Stockholmsslang : folkligt språk från 80-tal till 80-tal av Ulla-Britt Kotsinas, utgiven av Norstedt, (från 1996).

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Jenny Öqvist, språkvårdare vid Språkrådet som skrivit boken ”Perspektiv på stockholmska”. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Avsnitt(927)

Jag såg våran hund!

Jag såg våran hund!

Att skriva våran och eran istället för vår och er, som är det rekommenderade, kan ha sin förklaring i gamla ackusativformer från fornsvenskan och tiden innan 1400-talet. Mer om det i veckans avsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorDet dialektala ordet hång, hur spritt är det och vad kommer det ifrån?Vad är det som ska beläggas i uttrycket stopp och belägg?Er och vår är de rekommenderade formerna, men hur kommer det sig att vissa skriver erat och vårat?Att vara förfördelad är något negativt men fördel är något positivt, hur hänger det ihop?Hur kommer det sig att de flesta språk på svenska slutar på -ska? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

6 Dec 201624min

Du är något på spåren!

Du är något på spåren!

Vi ger oss ut i naturen och pratar om stigar, sjöar och träsk. Lyssnaren Anders funderar på ordet stig och om det har ett samband med det latinska uttrycket vestigia terrent (spåren förskräcker). Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVarför får vissa vattensamlingar namnet sjö, medan andra kallas tjärn och åter andra får beteckningen hav?Stig, som i skogsstig, varifrån kommer ordet?Varifrån kommer ordet tutte?Ord kan ha suffixet -tion och andra ord kan ha suffixet -ering, och en del ord tycks kunna ha båda suffixen, som till exempel vaccinering och vaccination. Är det någon betydelseskillnad mellan vaccinering och vaccination?   Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper

29 Nov 201624min

Vem gick först in i väggen?

Vem gick först in i väggen?

Att "gå in i väggen" i betydelsen att vara psykiskt utmattad är ett vanligt uttryck idag. Vad alla kanske inte vet är att uttrycket kommer från sportens värld och maratonlöpare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Estlandssvenskan - en dialekt på väg bortI veckans avsnitt berättar vi även om en svensk dialekt som riskerar att dö ut. I fyra års tid har forskare studerat estlandssvenskan och nu är projektet nästan klart. Men det har varit en kamp emot klockan. Språkets reporter Erik Espeland, har träffat Maia Andréasson, lektor i nordiska språk, som deltar i forskningsprojektet. Här finns > Info om öppen workshop för Estlandssvenskans språkstruktur 24 november. Veckans språkfrågorVarifrån kommer uttrycket att gå in i väggen?Hur har uttrycket Netflix and chill kommit att betyda att ha sex med någon, och vad finns det för liknande uttryck?Varför kan orden gullig och duktig uppfattas som nedlåtande? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

22 Nov 201624min

En fit person! Flera fitta personer?

En fit person! Flera fitta personer?

En person kan vara fit i betydelsen vältränad, men hur blir det om flera personer är vältränad? Språkvetare Ylva Byrman ger exempel på fler ord som är likadana men har helt olika betydelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorSka eller skall vilket är korrekt?Viga 15 miljoner kronor till ett projekt eller vika 15 miljoner kronor? Vad är rätt?Vad betyder ordet törna?Hur ska ordet fit böjas i plural?Dessutom kommenterar vi debatten om de/dem och dom.Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

15 Nov 201624min

Dags att lära ut svordomsgrammatik i skolan?

Dags att lära ut svordomsgrammatik i skolan?

Svordomar står oftast inte i ordböcker och lärs inte ut i skolan. Men visst finns det grammatiska regler för hur vi svär. Och Henrik Rosenkvist tycker att man ska lära sig att behärska även svordomar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Inom försäljning och inköp används begreppet stafflade priser när man talar om olika priser beroende på beställd kvantitet. Varifrån kommer ordet staffla? Meningen alla bilar är inte säkra kan se enkel ut, men vad betyder den egentligen? Är alla bilar osäkra? Eller betyder det att inte alla bilar är säkra? Varför man säger man jävlar i min lilla låda? Vilken låda? Och varför är djävulen i den? Uttrycket så att säga, när kan det användas korrekt eller är det ett onödigt uttryck? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper

8 Nov 201624min

Är det tack vare eller på grund av?

Är det tack vare eller på grund av?

Att säga "tack vare" istället för "på grund av" kan säga något om hur du uppfattar världen, säger Henrik Rosenkvist, och slår samtidigt ett slag för vikten av att ha koll på språkliga nyanser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor: Ordet pjäs kan ha olika betydelser, så hur hänger teaterpjäsen ihop med en pjäs som kan vara ett föremål? Dylikt betyder att något är likt, men vad kommer dy ifrån? Vad är korrekt fritids eller fritis? Tack vare och på grund av - hur ska uttrycken användas? Varifrån kommer uttrycket Det var på håret?   Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

1 Nov 201624min

Hur ska citattecken användas på ”rätt” sätt?

Hur ska citattecken användas på ”rätt” sätt?

Tack för igår, det var jätteroligt! Ta flyget, res bekvämt. "Välkommen" till mötet! Hur får citattecken användas? Fungerar de även när ett visst ord ska betonas eller blir det bara väldigt fel? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor:Lyssnaren Linus har funderat på ordet tråkmåns, vem var denne Måns och hur tråkig var han?Hur kommer det sig att svenskar uttalar ordet för den europeiska valutan så olikt övriga EU-medborgare?Hur används citattecken/citationstecken på ett korrekt sätt?Finns det någon betydelseskillnad mellan orden söka och leta? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

25 Okt 201624min

Say cheese, omelett och pizza - så får du den perfekta fotominen!

Say cheese, omelett och pizza - så får du den perfekta fotominen!

Vilket ord ska man säga för att få till det perfekta leendet? Ylva Byrman presenterar fotominens topp tre-lista och förklarar varför matrelaterade ord verkar vara populära i sammanhanget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor: Vilket ursprung har prefixet para, som i Paralympics och parapsykologi? Att få sparken låter inte särskilt trevligt, finns det inget bättre uttryck? Hur kommer det sig att många av orden som får oss att dra på smilbanden när vi ska fotograferas är matrelaterade; såsom omelett, apelsin och cheese? Är det en slump? Har ordet bull i betydelsen dåligt sina rötter i Skåne, eller är det helt och hållet ett engelskt uttryck? Dessutom har vi genomfört en liten lyssnarenkät om ortsnamn som uttalas ”fel”. Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

18 Okt 201624min

Populärt inom Vetenskap

svd-nyhetsartiklar
p3-dystopia
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
doden-hjarnan-kemisten
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
dumforklarat
sexet
rss-vetenskapsradion
rss-vetenskapspodden
paranormalt-med-caroline-giertz
rss-vetenskapsradion-2
det-morka-psyket
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
bildningspodden
medicinvetarna
rss-spraket
barnpsykologerna
rss-personlighetspodden