Expedition Karthago del 3 - undergång och pånyttfödelse

Följ med Tobias Svanelid och historieprofessorn Kristian Gerner till Sankt Petersburg och spåren efter Oktoberrevolutionen för 100 år sedan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Oktoberrevolutionen 1917 beskrivs idag oftare som en statskupp, men kom att få avgörande konsekvenser för världens historia. – Dagens Ryssland har problem med den här historien, eftersom revolutionärerna såg det som att de startade inte en rysk revolution, utan en världsrevolution, menar Kristian Gerner. Han berättar historien från Lenins återkomst till Finlandsstationen, via pansarkryssaren Aurora som sköt skotten som markerade startpunkten på revolutionen, till Vinterpalatset, där dem provisoriska regeringen avsattes. Hör dessutom om hur man behandlar Oktoberrevolutionens historia i dagens Ryssland.

31 Okt 201744min

Tobias Svanelid undersöker hur gamla myterna kring Blåkulla egentligen är med arkeologerna som grävt ut Blå Jungfrun. Dessutom om stormaktstidens sårade soldater och Birkas omdebatterade sidenband. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu har arkeologer undersökt mytomspunna Blå Jungfrun i Kalmar sund i syfte att ta reda på hur gamla sagorna om öns häxor och mystiska väsen egentligen är. Resultatet visar på ett mångtusenårigt tabu, med rötter i stenåldern. – Kanske var det jägarstenålderns ceremonier på ön för 9 000 år sedan som började betraktas med misstänksamhet senare i historien, menar Ludvig Papmehl-Dufay vid Kalmar läns museum. Dessutom uppmärksammas den svenska historiens alla sårade soldater, tiotusentals människor från stormaktens många krig vars historia sällan berättats. Historikern Erik Petersson är aktuell med boken Sårade soldater som undersöker hur staten tog de första stegen för att ta hand om denna utsatta grupp. Och så gräver vi vidare i de omdebatterade sidenbanden från Birka, där arkeologen Annika Larsson tyckts sig kunna läsa Allah och Ali i kufisk arabisk stil. Hör forskarna som kritiserar och försvarar teorierna. Programledare är Tobias Svanelid.

24 Okt 201744min

Disneys DJungelboken fyller 50 och Vetenskapsradion Historia söker sagans dolda historier. Dessutom beger vi oss till de historiska stadsträdgårdarna och frågar hur man bevarar ett levande kulturarv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har gått 50 år sedan Disneys Djungelboken hade premiär och Vetenskapsradion Historia går till botten med sagans dolda berättelser om vargbarn, brittisk kolonialpolitik och vår längtan till vildmarken. – Det är så bra historier, just eftersom de går tillbaka på gammal mytologi, menar Johan Hakelius som intresserat sig för Rudyard Kipling och hans Djungelbok. Dessutom besöker vi Stockholms parker och trädgårdar som länge varit okänd mark för historiker och arkeologer. Nu visar ny forskning att trädgårdarna fyllde en central funktion i städerna, både för livsmedelsproduktion och för avkoppling. Men det saknas en förståelse för hur vi idag ska förvalta trädgårdarnas kulturarv, menar trädgårdsarkivarien Maria Flinck. Dick Harrison är förstås med och reder ut hur det gick till när Karl XII sköts i Norge. Programledare är Tobias Svanelid.

17 Okt 201744min

Tobias Svanelid undersöker hur Stockholms alla tillfälliga besökare, dalkullor, turister, romer och utbytesstudenter påverkat staden - och hur staden påverkat besökarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 150 år sedan gjorde Karin Ersdotter succé som Stockholms första professionella skönhetsdrottning. Hon var en av alla de dalkullor som under hundratals år säsongsarbetade i Stockholm och är ett av de livsöden som nu berättas i boken Tillfälliga stockholmare. – Vi har velat rikta blicken mot alla de människor som vistats i staden under kortare perioder, och velat ta reda på hur de påverkade staden och hur staden påverkade dem, berättar historikern Anna Götlind som är en av bokens redaktörer. Tobias Svanelid botaniserar bland romernas, de finska flyktingbarnens och utbytesstudenternas Stockholm, och så uppmärksammas dessutom 1600-talets utländska diplomater som i Stockholm mötte en nymornad stormaktsmetropol. Dessutom svarar Dick Harrison på frågan om vad som är möjligt att återskapa efter IS förödelse av kulturarvet i Syrien och Irak.

10 Okt 201744min

Vetenskapsradion Historia besöker Gamla Lödöse, en av Sveriges största och äldsta städer där keramikfynd ger en ny bild av Sveriges historia. Och så letar vi avtryck från 3000-åriga barnafingrar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu letar arkeologerna efter Lödöses hemligheter, en av Sveriges äldsta och medeltidens största städer. Det här var en gång Sveriges port mot väster, och kanske kan fyndet av lokalproducerad keramik på platsen ge en ny bild av Sveriges historia. – Gamla Lödöse är ju förhållandevis okänt, och det är konstigt med tanke på alla kända figurer som vistats här, som Birger Jarl, Heliga Birgitta och Magnus Eriksson, säger Christian Mühlenbock på Lödöse Museum. Dessutom träffar vi arkeologen Katarina Botwid som letar efter bronsålderns hantverkare i mångtusenåriga krukskärvor. För ett tränat öga kan keramiken till exempel avslöja hur duktiga forntidens krukmakare varit, och gamla fingeravtryck i leran berättar om barnarbete i bronsålderns Norrköping. Och så reder historikern Dick Harrison ut frågan om hur medeltidens rättsskipning egentligen gick till. Programledare är Tobias Svanelid.

3 Okt 201744min

Vetenskapsradion Historia nagelfar vikingadräkten på jakt efter muslimska influenser, och så diskuterar vi mänsklighetens lyckligaste tid, för 1 900 år sedan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vikingadräkter med orientaliska mönster och korancitat avslöjar nu nära och täta kontakter mellan Norden och den muslimska världen. Arkeologen Annika Larsson är aktuell med en kommande utställning om vikingatida mode och kan i sina analyser av vikingatidens dräktfragment visa hur vikingarna klätt sig i persiskt silke och låtit sig inspireras av ett muslimskt begravningsskick. Dessutom diskuterar vi mänsklighetens lyckligaste tid i historien, som inleddes för exakt 1 900 år sedan, i samband med att Romarriket blev som allra störst. Antikvetaren Ragnar Hedlund reder ut varför 100-talet efter Kristus betraktas som en så gyllene era. Dessutom reder Dick Harrison ut vilka birkarlarna egentligen var. Programledare är Tobias Svanelid.

26 Sep 201744min

Skolgården har fungerat som exercisfält, grönsaksland, fängelse och rökruta. Vetenskapsradion Historia undersöker skolgårdens historia och granskar två danska experiment att lära ut källkritik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsradion Historia undersöker vad vi egentligen gjort på skolgårdarna genom historien. – Ända sedan 1600-talet har skolgården ansetts vara en central del av skolmiljön, men vad man använt den till har varierat – allt från skolfängelser, exercisplatser, rökrutor eller grönsaksland, berättar Anna Larsson, en av forskarna som är aktuell med en bok om de svenska skolgårdarnas historia. Dessutom om två danska projekt som undersöker hur historieundervisningen ska bli bättre på att lära ut de nya förmågorna källkritik och historiebruk. I Danmark testas nu hundratals grundskoleelever i att utforma sin egen historieundervisning och till och med utforma sina egna läroböcker – allt för att väcka elevernas nyfikenhet och få in ett experimentellt tänkande i historieämnet. Och kanske kan konspirationsteorier vara vägen in i källkritiken för många elever, menar idéhistorikern Rikke Peters. Lyssnarfrågan handlar om huruvida Finland verkligen hade blivit självständigt om landet aldrig förlorats av Sverige 1809. Programledare är Tobias Svanelid.

19 Sep 201744min

Tobias Svanelid pratar strålningskatter, radioaktiva sandlådor och kärnkraftens hotade kulturarv, men undrar också hur arkeologer kan hjälpa framtida generationer att inte drabbas av kärnavfallet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av världens 500 kärnreaktorer har omkring 100 redan pensionerats. Men vad händer med kärnkraftens kulturarv? Tobias Svanelid träffar historikern Anna Storm som leder ett projekt som vill lyfta debatten kring kärnkraftens kulturella framtid. – Frågan om vad som ska hända med våra uttjänta kraftverk behöver vi diskutera mer, säger hon. Och så vill arkeologer nu hjälpa ingenjörerna att tänka kring hur man ska förhindra att det radioaktiva avfallet kan drabba framtida generationer. Det kommer att ta 100 000 år innan radioaktiviteten försvinner i det slutförvarade avfallet, men hur kan man kommunicera ett varningsmeddelande som blir begripligt också om så lång tid? – Det gäller att inte stirra sig blind på oändlighetsperspektivet, utan att förstå att varje tid kommer att ha sin egen förståelse kring kärnavfallet, säger arkeologen Anders Högberg. Dessutom hör du Dick Harrison svara på en lyssnarfråga om Roms katakomber.

12 Sep 201744min