Förföljd – de oanvända fotbojorna
Kaliber28 Mars 2022

Förföljd – de oanvända fotbojorna

Linnéa förföljdes av en man, men trots flera överträdelser av kontaktförbudet togs inget beslut om utökat kontaktförbud med elektronisk fotboja. Kaliber tar reda på varför det tas få beslut om fotbojor till dem med kontaktförbud. Del 4/4.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Linnéa flyttar till ett studentboende råkar hon ut för en man som börjar trakassera henne. Han står vid hennes dörr och skriker att hon ska öppna och tränger sig gång på gång in i hennes hem. Mannen får kontaktförbud, men trots det fortsätter förföljelsen. Han överträder kontaktförbudet gång på gång. Det går så långt att Linnéa fruktar för sitt liv, berättar hon för Kaliber.

– Jag börjar få panikattacker. Sitter i en mörk lägenhet. Jag vågar inte ha lamporna tända, för då kan han ju se att jag är hemma. Jag börjar få självmordstankar. Jag är rädd att han ska göra mig illa på något sätt, att han ska ha ihjäl mig.

Få beslut om elektronisk fotboja

Syftet med kontaktförbud är att skydda dem som förföljs, trakasseras eller utsätts för andra brott, genom att hindra förövaren från att ta kontakt med dem. Om kontaktförbudet inte hjälper finns möjlighet att ansöka om ett utvidgat kontaktförbud med elektronisk övervakning, så kallad fotboja.

Den har en GPS-positionering och fästs vid förbudspersonens vrist. Om han eller hon kliver in i den skyddszon som satts, ofta runt den utsattes bostad, går ett prio-1 larm till polisen.

Men en rapport från BRÅ 2015 visade att möjligheten att sätta boja inte använts i den omfattning som man hade tänkt. Tre år efter att lagen kom hade fotbojorna knappt använts. Lagen justerades därför 2018 för att underlätta beslut om boja.
När det här programmet sänds, i mars 2022, finns 5 aktiva beslut om elektronisk fotboja. En alldeles för låg siffra, menar Susanne Gosenius som är brottsoffer- och personsäkerhetssamordnare hos polisen i Region Syd.

– Jag tänker att den borde vara högre. Vi måste kunna boja fler så att de här brottsoffren kan få lite lugn och ro. (…) Vi har ju utrustningen här. Vi har tekniken på plats. Vi har lagstiftningen på plats och ändå är det för få bojor.

Polisen i Linnéas fall: Vi kommer ta lärdom

Linnéa får ingen information av polisen om möjligheten att ansöka om utvidgat kontaktförbud med fotboja, något som vid tidpunkten för fallet var möjligt att göra efter en enda överträdelse. Hade mannen haft en fotboja hade det förändrat mycket, menar hon.

– Jag tror att jag hade kunnat slappna av i mitt hem. Jag hade kunnat be vänner komma hem till mig och jag hade kunnat känna mig trygg hemma i alla fall. Jag hade kunnat andas och inte ha den här spända känslan som jag har konstant.

Nu har Linnéa brutit upp och flyttat till en annat ort.

– Jag reflekterar mycket när jag träffar nya människor, att jag inte ska låta det gå för långt. Jag vill ju kunna prata om personliga saker, och hur det var innan och så, men det är väldigt svårt. Jag måste bygga upp mig själv innan jag vågar släppa in någon.

Kaliber har kontaktat polisen som haft hand om Linnéas fall. Hon vill inte ställa upp på intervju utan hänvisar till sin chef. Han vill inte heller vara med på en intervju, men säger i ett mailsvar att de på hans avdelning sällan jobbar med kontaktförbud och att det kan vara en förklaring till att de inte ansökte om fotboja. Om Linnéa inte har fått information om denna möjlighet är det beklagligt, säger han, och de kommer att ta lärdom av detta ärende.

Linnéa heter egentligen något annat. Hennes röst är inläst av en annan person.

Avsnitt(590)

Volontärer utanför lagen och utan försäkringar

Volontärer utanför lagen och utan försäkringar

Kulturbranschen går i hög grad runt tack vare volontärarbete. Men volontärer står utanför lagen, eftersom de inte självklart omfattas av arbetslagstiftningen, konstaterar Arbetsmiljöverket. Och många volontärer arbetar utan försäkringar och utan att känna till att de är oförsäkrade.Kaliber har i samarbete med Kulturnytt granskat volontärarbete i kultursektorn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

13 Jan 201329min

Vad hände sedan?

Vad hände sedan?

I årets sista Kaliber går vi tillbaka till tidigare reportage för att se vad som hänt efter några av våra granskningar. Vi möter lyssnare som hört av sig, ser hur det har gått för personer som varit med i våra program och följer upp hur myndigheter har agerat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

16 Dec 201229min

Bonde hjälper bonde?

Bonde hjälper bonde?

De lovar en grönare planet och en hjälpande hand på andra sidan jorden. Men kritiker varnar för krympande odlingsmarker och i byarna där människor skulle få det bättre växer missnöjet när pengarna inte kommer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

9 Dec 201229min

Löften om  hjälp till jobb

Löften om hjälp till jobb

Jobb- och utvecklingsgarantins fas 1 ska hjälpa långtidsarbetslösa till arbete. De senaste fem åren har Arbetsförmedlingen lagt ut uppdraget på så kallade kompletterande aktörer och företag i branschen har vuxit med flera hundra procent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2 Dec 201228min

Klimatlöfte utan garantier

Klimatlöfte utan garantier

Svenska mejerijätten Arla stämplar sina produkter som klimatkompenserade. Men bakom löftet om en grönare planet döljer sig ifrågasatta metoder, missnöjda bönder och skog som brinner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

25 Nov 201229min

Övergrepp i  terapisoffan

Övergrepp i terapisoffan

Kontroversiella terapimetoder och minnen av övergrepp som aldrig inträffat - det var där historien om seriemördaren Thomas Quick började. Nu är han frikänd i fem fall.Kaliber nyhetsdokumentär: Om terapipatienterna med falska minnen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

18 Nov 201229min

Oljeplattform på  torra land

Oljeplattform på torra land

Nya gruvor öppnas i Sverige och gjuter hopp i orter som vant sig vid svikande befolkningskurvor. Arbetsmarknaden är glödhet och stora värden plockas fram ur berget. Men när arbetskraften flygs in och skatterna hamnar på andra håll - vad blir då kvar i gruvsamhället? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

11 Nov 201229min

I väntan på att marken ska rämna

I väntan på att marken ska rämna

När gruvbolagen tar upp malm för miljarder blir sprickorna i husens väggar och tak blir allt större hos de som lever i området. I Malmberget bor idag tusentals människor mindre än en kilometer från gruvan och trots rasrisk och hälsorisker vill de som driver gruvan låta folk bo kvar upp till ett par decennier på gruvkanten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

4 Nov 201229min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
en-mork-historia
p3-dokumentar
aftonbladet-krim
svenska-fall
mardromsgasten
badfluence
skaringer-nessvold
nemo-moter-en-van
killradet
rattsfallen
creepypodden-med-jack-werner
flashback-forever
hor-har
vad-blir-det-for-mord
rss-brottsutredarna
aftonbladet-daily
radiosporten-dokumentar
rss-mer-an-bara-morsa
rysarpodden