Sovjetimperiets sista strid: Invasionen av Afghanistan 1979-1989

Sovjetimperiets sista strid: Invasionen av Afghanistan 1979-1989

Sovjetunionens invasion av Afghanistan den 24 december 1979 inledde ett tio år långt blodigt krig och en ny konfrontation mellan väst och öst under kalla kriget. Det tidigare samförståndet efter Kubakrisen 1962 var nu borta, och USA rustade för att knäcka Sovjet.

Kriget i Afghanistan bidrog på många sätt till att undergräva den sovjetiska regimen och den slutliga kollapsen av Sovjetunionen. Men innan dess hade 14 500 sovjetiska soldater stupat, och någonstans mellan 75 000 och 90 000 mujaheddin-gerillasoldater hade dödats. Därtill kom en formidabel humanitär katastrof, där mer än fem miljoner människor tvingades på flykt utanför landet och ytterligare två miljoner inom landets gränser. Beräkningar uppskattar att minst en miljon civila miste livet i konflikten.

I detta avsnitt av Militärhistoriepodden tar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved sig an ett krig som är mer aktuellt än någonsin med tanke på Ukrainakriget. Högst aktuella är de beordrade utskrivningarna av reservister i Ryssland till kriget i Ukraina. Förlusterna och utskrivningarna under kriget i Afghanistan på 1980-talet ledde till några av de första riktigt öppna protesterna mot den sovjetiska regimen. Vid utskrivningar och, inte minst, begravningar av stupade samlades anhöriga och andra för att protestera på ett sätt som tidigare varit otänkbart.

Kriget inleddes efter att en kommunistisk kupp i Kabul fört Hafizullah Amin till makten. Sovjetledarna ville ersätta honom med en mer lojal regim och samtidigt krossa den gerilla som bekämpade centralmakten i Kabul. Det handlade om att få kontroll över ett strategiskt viktigt gränsområde och förhindra en regim man inte litade på. När invasionen inleddes var en av de första åtgärderna den omedelbara likvideringen av Amin och skapandet av en ny marionettregering.


Trots att mer än 100 000 sovjetiska soldater deltog i kriget och trots Sovjets överlägsna militärteknik lyckades de aldrig ta fullständig kontroll över landet. I de avlägsna bergstrakterna – som utgjorde omkring 80 procent av Afghanistans yta – kunde olika mujaheddin-grupper successivt bygga upp sin styrka och så småningom samordna sin kamp mot inkräktarna. I skyddade baser, särskilt i Pakistan, genomfördes utbildning, medan frivilliga strömmade till och vapen levererades från bland annat USA, som såg sin chans att underminera Sovjetunionens krigföring.


De sovjetiska styrkorna var starkt beroende av vägnätet, vilket gjorde dem sårbara för plötsliga eldöverfall. Soldaterna var tränade för blixtkrigföring på de mellaneuropeiska slätterna, där stridsvagnar, artilleri och flyg kunde samverka effektivt. Men i Afghanistans bergiga terräng var deras utrustning illa anpassad, och de hade svårt att hantera gerillans smidiga taktik. De dåliga vägarna försvårade snabba förflyttningar, och motståndarna kunde slå till snabbt och sedan försvinna. Stridsmoralen bland de sovjetiska soldaterna sjönk, och alkohol och droger blev allt vanligare i leden.


Under mitten av 1980-talet började den sovjetiska armén trots allt få viss kontroll över striderna, mycket tack vare nya attackhelikoptrar. Som svar på detta fick mujaheddin från 1986 tillgång till amerikanska STINGER-robotar, som enkelt kunde bäras av enskilda soldater och visade sig mycket effektiva mot de sovjetiska HIND-helikoptrarna. Kriget ebbade ut i takt med Sovjets successiva nedmontering, och det slutliga sovjetiska uttåget skedde i februari 1989. Kort därefter kastades Afghanistan in i ett inbördeskrig.


Lyssna också på Sovjetunionens sammanbrott.


Bild: Sovjetiska styrkor efter att ha erövrat några Mujahideen 1985. Wikipedia, Public Domain.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt(232)

Det mytomspunna Konstantinopels fall år 1453

Det mytomspunna Konstantinopels fall år 1453

Konstantinopels fall år 1453 var slutet på den månghundraåriga kristna riksbildningen Bysan, men egentligen var nog det viktigaste resultatet det osmanska rikets slutliga etablering – med den nya huvudstaden Konstantinopel, dagens Istanbul, som centrum.Framför Konstantinopels murar samlades en osmansk här på åtminstone 60 000 soldater med ett effektivt artilleri. De omkring 8 000 försvararna höll de osmanska anfallen stången från den 7 april fram till den 29 maj då staden till slut föll. I striderna ingick inte bara strider man mot man utan för den tiden tung artilleribeskjutning, underjordiska strider och sjöstrider.I avsnitt 24 av Militärhistoriepodden samtalar historikern Martin Hårdstedt med idéhistorikern Peter Bennesved som Konstantinopels fall.Konstantinopel hade fungerat som huvudstad för ett rike som existerat i mer än 1000 år beroende på hur man räknar. Bysantiska riket var arvtagaren till Romarriket och under århundraden det största och starkaste kristna riket innan de västeuropeiska rikena etablerades på allvar under tidig medeltid.I mitten av 1400-talet var Bysans bara till namnet ett kejsardöme. Kejsaren i Konstantinopel kontrollerade egentligen bara ett mindre område på den europeiska sidan av Bosporen norr om Konstantinopel och en del områden i sydvästra Grekland tillsammans med ett antal öar. Riket var på alla sidor vid det här laget helt omgivet av det uppåtgående osmanska riket.Den osmanske sultanen Mehmet II behövde visa att han dög som härskare i ett rike som han inte fullt ut kontrollerade. För att starka sin ställning inrikespolitiskt skulle en erövring av det mytomspunna Konstantinopel vara betydelsefullt. Dessutom vill han och den osmanska ledningen för alltid undanröja ett kristet brohuvud i veka livet på det osmanska riket. När snaran sakta drogs till kring Konstantinopel vädjade den bysantinske kejsaren Konstantin XI om hjälp. Men hans rop lämnades obesvarade eller med svävande löften. Påven, Ungern, Genua och Venedig hade begränsade resurser och var involverade i egna maktstrider.Du som vill ta reda på mer slaget och Bysantinska riket kan läsa David Nicolle Constantinople 1453. The end of Byzantium, Oxford 2000 och Judith Herrin, Det bysantinska riket, Höör 2009.Bild: Belägringen av Konstantinopel, av Philippe de Mazerolles - Bibliothèque nationale de France Manuscript Français 2691 folio CCXLVI v [2] Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

28 Sep 202050min

Galärernas sista stora strid vid Lepanto år 1571

Galärernas sista stora strid vid Lepanto år 1571

Slaget vid Lepanto är 1571 utkämpades mellan galärfartyg i en tid då sjökrigföringen sakta var på utveckling mot bredsidesfartyg och linjetaktik. Med i slaget fanns på den kristna sidan sex större venetianska bredsidesfartyg som kanske kom att spela en avgörande roll i slaget.I övrigt utkämpades striden på traditionellt sätt med melée-taktik där ramning och ändring av motståndaren utgjorde tungpunkten i striden. Över vattnet utvecklades en ”bro” av hundratals fartyg som kopplats samman i ett kaos av närkamp. Fartyg erövrades och återerövrades. Tusentals sjömän och soldater stupade och lemlästades.I avsnitt 23 av Militärhistoriepodden fördjupar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved sig i det mytomspunna slaget vid Lepanto som i århundraden har givit upphov till många tolkningar och diskussioner. Frågan om slagets verkliga betydelse på lite längre sikt är en av frågorna som tas upp. Kristenheten samlades i en allians, den så kallade Heliga ligan, men var egentligen ganska splittrade av religiösa och maktpolitiska motsättningar.Utanför den grekiska kusten i Patrasbukten möttes en allierad kristen flotta den osmanska flottan den 7 oktober 1571. Det slag som kom att utspela sig är en av sjöhistoriens största drabbningar och ett av de allra sista slagen mellan i huvudsak roddrivna fartyg eller galärflottor.Striden hade i många avseenden väldiga dimensioner när nästan 400 fartyg med mer än 100 000 roddare och soldater ombord möttes i en hänsynslös kamp. Men vad handlade slaget egentligen om? En strid mellan kristenheten och islam?Slaget stoppade knappast fullständigt det osmanska inflytandet i Medelhavet, men gav kanske ändå de kristna Medelhavsstaterna ett andrum och kontroll över västar Medelhavet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

14 Sep 202050min

Verdun 1916  – tio månader av meningslös död och lidande

Verdun 1916 – tio månader av meningslös död och lidande

Slaget vid Verdun inleddes den 21 februari 1916 och pågick i stort sätt i tio månader med varierande intensitet. På en yta av några kvadratmil öster och norr om den franska fästningsstaden Verdun drabbade hundratusentals franska och tyska soldater samman i en förintelsekamp som resulterade i enorma förluster och stort lidande. Förlusterna i döda, sårade och saknade uppgick till mer än 700 000 sammanlagt.I avsnitt 22 av Militärhistoriepodden samtalar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om första världskrigets kanske mest kända slag. Som vanligt står taktiskt tänkande och vapenverkan i centrum men även det större sammanhanget och varför slaget kom att utvecklas som det gjorde.Fransk offensivanda kom på ett synnerligen brutalt sätt att konfronteras med tunga artillerispärrar och det moderna skyttegravskrigets verklighet. Hur kunde fransmännen trots allt stå emot det tunga tyska anfallet? I centrum för den diskussion står inte minst ”Verduns räddare” generalen Pétain.Var slaget vid Verdun det värsta eller ens det största under första världskriget? Svaret är nej. Men varför har det trots det blivit så betydelsefullt för inte minst det franska minnet av första världskriget? För många soldater var tjänstgöringen vid Verdun likställt med att ha deltagit i kriget. Omkring tre fjärdedelar av de franska soldaterna under första världskriget hade någon period fått stå ut med helvetet vid Verdun. ”Jag har gjort Verdun” sa man efteråt och möttes alltid av respekt av de som lyssnade. Upplevelserna vid Verdun var brutala. Området kring staden bär ännu idag mycket synliga spår av striderna. Vissa områden går inte att besöka på grund av alla blindgångare som fortfarande ligger kvar i jorden.Bild: 14 mars 1916: Tyska infanterister lämnar skyttegravar för att storma höjden på Toten Mann, public domain, Wikipedia Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

31 Aug 202046min

Slagskeppen - de sårbara ståljättarna

Slagskeppen - de sårbara ståljättarna

Under perioden från mitten av 1800-talet fram till andra världskriget dominerade de stora slagskeppen den marina krigföringen. Slagskeppen var enorma artilleriplattformar av stål som byggdes till alla de stora örlogsflottorna i världen.Stora ekonomiska resurser plöjdes ner i det ena skeppsprojektet efter det andra i en ständig kapplöpning om att bygga snabbare, allt tyngre bestyckade och bepansrade slagskepp. Men varför satsade man på dessa stora slagskepp? Vilka idéer låg bakom? Vilken roll kom slagskeppen att spela i krigföring? Och varför försvann de från världshaven efter andra världskriget?I avsnitt 21 av Militärhistoriepodden pratar historikern Martin Hårdstedt och idehistorikern Peter Bennesved om de stora slagskeppens tidevarv. Både Martin och Peter var som unga mycket fascinerade av slagskeppen och deras historia. Slagskeppen kom att spela en betydelsefull roll i det sena 1800-talet strategiska tänkande och i utrikespolitiken. För den främsta sjöfartsnationen Storbritannien var örlogsflottan och slagskeppen livsviktiga. Inför första världskriget utmanade Tyskland britternas ställning och under andra världskriget var det Japan som tog upp kampen med britter och amerikanare. Vem minns inte de otroliga japanska slagskeppen Yamato och Mushashi – de största som någonsin byggts?Bild: Det brittiska slagskeppet HMS Dreadnought (1906), Wikipedia, Public Domain Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

17 Aug 202046min

Från stigbygeln till målsökande robotar - teknikutveckling och krigsföring

Från stigbygeln till målsökande robotar - teknikutveckling och krigsföring

Krigföring har alltid påverkats av teknikutvecklingen. Gång på gång kan man konstatera hur utvecklingen av nya vapensystem och möjligheterna att producera vapen och varor har varit helt avgörande i många fall. Men hur har tekniken påverkat krigföringen? Är det teknikutvecklingen som styr krigföringen?I avsnitt 20 av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved teknik och krig. Diskussionen leder bakåt i historien till antiken och medeltiden men rör sig snabbt till 1900-talets snabba tekniska utveckling. Tekniska uppfinningar och nya vapensystem är inte självklart avgörande. Tekniken måste användas på rätt sätt och effektivt om den ska ha någon betydelse.Teknisk överlägsenhet har till exempel varit avgörande för västmakternas erövring av världen under imperialismens tidevarv. ”What ever happens we got the Maxim gun and they have not” uttryckte britterna saken under sin erövring av Afrika. På samma sätt skakade de nya vapensystemen med robotar och fjärrstyrda missiler sovjetmakten på 1970- och 80-talet och hade sannolikt betydelse för att västmakterna vann kalla krigets vapenkapplöpning. Sovjetstaten hade inte de tekniska resurserna och kompentensen som krävdes för att hänga med vilket i slutänden ledde till sovjetsystemets sammanbrott under 1980-talet.Bild: Hiram Maxim själv demonstrerar en av sina första prototyper sin kulspruta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

3 Aug 202045min

Slaget vid Svensksund år 1790

Slaget vid Svensksund år 1790

Gustav III:s ryska krig 1788-90 blev en stor svensk besvikelse, men slaget vid Svensund räddades situationen. Utgången av slaget blev en fullständig svensk seger över den ryska skärgårdsflottan.Den finske nationalskalden Runeberg kallade sjöslaget vid Svensksund den 9-10 juli 1790 den ”Svenska flottans största glans”. Slaget var inte bara en taktisk seger utan kom att bli avslutningen på ett krig som pågått sedan 1788.I avsnitt 19 av Militärhistoriepodden tar sig Martin Hårdstedt och Peter Bennesved an det klassiska sjöslaget vid Svensksund år 1790.Den svenska skärgårdsflottan hade utvecklats under 1700-talet samtidigt som fästningen Sveaborg byggdes utanför Helsingfors. Skärgårdsflottan var en högutvecklad del av den svenska krigsmakten. I slaget vid Svensksund kom den svenska skärgårdsflottan att visa sig vara överlägsen den ryska skärgårdsflottan. Men varför? Vad gjorde den svenska skärgårdsflottan så speciell? Vilken taktik använde den svenska flottan? Och varför kunde den förinta den ryska flottan?Svensksundslaget är även en viktig del av ett större skeende. En dryg vecka före slaget hade den svenska flottan, skärgårdsflottan och högsjöflottan, räddat sig ut från Viborgska viken där den varit instängd av ryssarna. Faktum är att det var mycket nära att kriget hade slutat med en kapitulation kort före slaget vid Svensksund.Gustav III tar beslutet att möta ryssarna vid Svensksund utan att få något större stöd av sina underbefälhavare med ett undantag: Carl Olof Cronstedt. Han var den som 1808 skulle kapitulera på Sveaborg till ryssarna. Slaget vid Svensksund räddade kriget och sannolikt även Gustav III:s ställning som kung i Sverige eftersom han var starkt kritiserad.Bild: Slaget vid Svensksund den 9 och 10 juli 1790, då Svenska Skärgårdsflottan under Konungens eget befäl eröfrade 55 ryska fartyg av Johan Tietrich Schoultz. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

20 Juli 202034min

Slaget om Storbritannien år 1940

Slaget om Storbritannien år 1940

Slaget om Storbritannien år 1940 och tyskarnas misslyckande att erövra England fick stora konsekvenser för andra världskrigets utveckling. Det var 2000 stridsflygare som under några dramatiska månader höll emot det tyska anfallet.”Aldrig har så många haft så få att tacka för så mycket” är Churchills klassiska uttalande om the few, det vill säga de drygt 2 000 stridsflygare som under de dramatiska månaderna sommaren och hösten 1940 lyckas hålla emot det tyska anfallet på Storbritannien.Tyskarna inledde sommaren 1940 en luftoffensiv utan tidigare skådad omfattning mot de brittiska öarna. Som vi vet kom operationen att bli ett stort misslyckande. Men varför? Och vilka planer hade tyskarna egentligen? Hur kunde britterna stå emot?Dessa frågor och mycket annat diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved i avsnitt 18 av Militärhistoriepodden som handlar om tyskarnas försök att knäcka britterna och tvinga Storbritannien till fred. Slaget om Storbritannien för samtalet in på luftkrigets villkor och del i krigföringen men även diskussioner kring flygteknik.Tyskarnas misslyckande kom att få stora avgörande konsekvenser för andra världskriget. Ett brittiskt nederlag och kanske till och med en tysk ockupation av de brittiska öarna hade sannolikt kastat historien i en annan riktning. Slaget om Storbritannien var ett av de viktigaste skeendena under hela andra världskriget.Bild: En tysk Heinkel He 11 bombplan över Surrey hamn i södra London den 7 september 1940. Wiki media, public domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

6 Juli 202041min

Malta år 1565 – kristenhetens sista utpost

Malta år 1565 – kristenhetens sista utpost

Johanniterriddarnas försvar av Malta mot en osmansk armé år 1565 tillhör de klassiska belägringarna i krigshistorien. Numerärt underlägsna och helt ensamma föreföll utgången av belägringen vara avgjord på förhand. Men varför blev det inte så? Hur kunde osmanerna misslyckas? Och vilken betydelse fick det osmanska misslyckandet för framtidens maktbalans i dåtidens Medelhavet?I avsnitt 17 av Militärhistoriepodden pratar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om den dramatiska belägringen av Malta.Med utgångspunkt från den strategiska och politiska situationen i Medelhavet vid mitten av 1500-talet får du som lyssnare ta del av den på många sätt unika och märkliga berättelsen om hur 500 riddare med sina soldater stod emot det osmanska rikets militära kraft. Den osmanske sultanen Suliman hade aldrig lidit några större nederlag med undantag för det misslyckade försöket att ta Wien år 1529.Intagandet av Malta skulle ge osmanerna en språngbräda för att ta Sicilien och södra Italien. Johanniterriddarnas anfall med galärer mot osmanernas handel skulle på samma gång få ett stopp. Riddarnas uppstudsighet skulle straffas i ett enda slag mot denna kristenhetens sista utpost i östra Medelhavet. Men det blev inte så. Belägringen utvecklades till en uppvisning i uthållighet och klok hushållning med tillgängliga resurser från riddarnas sida.Ur osmanernas perspektiv blev det en stor besvikelse och en strid som präglades av dåliga beslut och underskattning av motståndaren. Konsekvenserna av belägrings utgång blev betydelsefull för den fortsatta maktkampen i Medelhavet. Några år senare följde den kristna sjösegern vid Lepanto 1571. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

22 Juni 202048min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
en-mork-historia
p3-dokumentar
badfluence
nemo-moter-en-van
skaringer-nessvold
creepypodden-med-jack-werner
killradet
flashback-forever
mardromsgasten
hor-har
olyckan-inifran
svenska-fall
rattsfallen
p3-historia
vad-blir-det-for-mord
aftonbladet-daily
p1-dokumentar
rss-vad-fan-hande
rss-brottsutredarna