Undvik förvirring när du pratar om tiden
Språket31 Mars

Undvik förvirring när du pratar om tiden

Uttryck som nästa fredag och förra sommaren kan tolkas olika. Tidsangivelser i svenskan skapar ofta mer förvirring än man anar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tidsuttryck som kan skapa missförstånd är till exempel nästa fredag, skjuta fram ett möte och tisdagsnatten.

När är natten egentligen?

– Dygnet har en formell definition. Men vår dag börjar när vi går upp och slutar när vi går och lägger oss. Därför ligger natten för många på gränsen mellan två dygn, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Tisdagsnatt kan alltså både betyda 00-04.00 i början av dygnet eller 22-00 i slutet av dygnet.

Språkfrågor om tiden

Hur undviker man missförstånd när man säger ”nästa fredag” eller ”förra sommaren”?

Vad betyder det egentligen att skjuta fram något?

Varför säger vissa ”minutrar” och ”sekundrar” istället för ”minuter” och ”sekunder”?

Är det rätt att säga ”mellan 9 till 12” eller ska det vara ”mellan 9 och 12”?

Varför används oftast 12-timmarsklockan i tal men 24-timmarsklockan i skrift?

Varför säger man ”natten mot tisdag” istället för ”tisdagnatt”?

Mer om tiden och klockan

Hur mycket är klockan exakt just nu?

Läs språkspalten Reuters ruta: Vi ses på lördag! av Mikael Reuter, från Institutet för de inhemska språken, (från 1997).

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Avsnitt(926)

Vill du ha en mat till middag?

Vill du ha en mat till middag?

Vissa substantiv är odelbara och kan ge huvudbry om man försöker sätta en eller ett framför. Henrik Rosenkvist berättar om sådana ord och säger att han vill ha många matar till middag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad är det för skillnad på att räkna och att beräkna? Varför låter det konstigt att prata om en eller ett mat? Hur kommer det sig att just orden farbror och tant ibland används om äldre personer? Kan smutta betyda smidigt?   Språkvetare Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper

18 Juni 201824min

Glasskål, glassskål, glas-skål, glass-skål

Glasskål, glassskål, glas-skål, glass-skål

Trippeltecken i svenskan är ovanligt, ofta tar vi bort en konsonant om det redan finns två av samma sort. Men vad gäller egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor  Kan man någonsin sätta tre likadana konsonanter efter varandra i ett ord? “Det finns” i Göteborg och “där finns” i Skåne - är det samma uttryck? Kan man höra skillnad på bebisjoller i olika länder? När uppstod begreppet fredagsmys?   Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper

11 Juni 201824min

Är divan lat eller bara lite dryg?

Är divan lat eller bara lite dryg?

Det råder delade meningar om hur ordet divalater skall uttalas. Ylva Byrman reder ut vad som är mest vedertaget och hur viss förvirring kan ha uppstått. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför stämmer inte alltid formen överens mellan frågan och svaren i orddelen på högskoleprovet? När uppstod begreppet folkkär? Hur skall ordet divalater uttalas egentligen? Varifrån kommer uttrycket få kalla fötter? Vad är det för skillnad mellan orden teknik och teknologi?   Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper

4 Juni 201824min

Varför gassar solen?

Varför gassar solen?

Ordet gassa har ovisst ursprung enligt Svenska Akademiens Ordbok, det tycker Henrik Rosenkvist är spännande och letar fram en möjlig etymologi till ordet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför ger Språkrådet ut nyordslistan varje år? Varifrån kommer uttrycket ”det är bra som det är” när man tex inte vill ha mer kaffe? Var kommer ordet gassa ifrån? Vad betyder mas i masugn, hänger det ihop med dalmas? Hur funkar det med olika namn på bymän och bykvinnor i Dalarna?   Språkvetare: Henrik Rosenkvist Programledare: Emmy Rasper

28 Maj 201824min

Förste gubbörste, knörvsler och hobbis

Förste gubbörste, knörvsler och hobbis

Påhittade ord används ofta internt i familjer, men kan skapa förvirring när de sipprar ut i ett mer offentligt sammanhang. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Hur uppkom ordet vinstvarning, för när ett företag går sämre än väntat? Vad är en kontronym och hur vanliga är de i svenskan? Hur hänger de olika betydelserna av ordet ackord ihop? Noter visar ju hur gammal musik skall låta, men vet vi hur olika ord uttalades förr i tiden? Är förste gubbörste ett spritt dialektalt uttryck, eller ett familjepåhitt? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

21 Maj 201824min

Usch, vad soligt! Nu ska jag bränna mig.

Usch, vad soligt! Nu ska jag bränna mig.

Kommer att och ska kan ibland ersätta varandra, men inte alltid. Ylva Byrman förklarar varför och tar oss med till verbfrasers aktion och subjekts planering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ändelsen –iter, när man pratar om ortsbor som till exempel malmöiter? Vad betyder verbet zlatanera och hur vanligt är det att en person ger upphov till ett ord? Varför är orden för årstiden vår så olika i germanska språk? Finns det en regel för när något ”ska” respektive ”kommer att” hända?   Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper

14 Maj 201824min

Hur uttalas psykolog egentligen?

Hur uttalas psykolog egentligen?

Ord som börjar med ps- kan uttalas med ett tydligt p-ljud, eller helt utan. Lyssnaren Jennifer tycker att p-uttalet har blivit vanligare och undrar nu vad som är rätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför heter det att man avhärdar växter, när de skall vänjas vid att stå utomhus? Är du större än jag eller större än mig? Ska bokstaven p uttalas i ord som psykolog och pseudohändelse? Finns det ett mer modernt alternativ till ordet skolkamrat?   Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper

7 Maj 201824min

Tjocka på ditt ordförråd

Tjocka på ditt ordförråd

Går det att förbättra sitt ordförråd på något annat sätt än att läsa mycket? Henrik Rosenkvist försöker tipsa om möjliga genvägar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet kafferep? Kan man utöka sitt ordförråd utan att läsa så mycket? Vilket ursprung har det göingska uttrycket hinsian? Varför lägger man ofta till tex någonstans efter en fråga som “Var bor du?”, som ju fungerar för sig själv? Vad skiljer förkortningar från akronymer?   Språkvetare Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper

30 Apr 201824min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
paranormalt-med-caroline-giertz
dumforklarat
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-vetenskapsradion
sexet
rss-vetenskapspodden
medicinvetarna
det-morka-psyket
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
barnpsykologerna
rss-vetenskapsradion-2
bildningspodden
rss-spraket
4health-med-anna-sparre