Undvik förvirring när du pratar om tiden
Språket31 Mars

Undvik förvirring när du pratar om tiden

Uttryck som nästa fredag och förra sommaren kan tolkas olika. Tidsangivelser i svenskan skapar ofta mer förvirring än man anar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tidsuttryck som kan skapa missförstånd är till exempel nästa fredag, skjuta fram ett möte och tisdagsnatten.

När är natten egentligen?

– Dygnet har en formell definition. Men vår dag börjar när vi går upp och slutar när vi går och lägger oss. Därför ligger natten för många på gränsen mellan två dygn, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Tisdagsnatt kan alltså både betyda 00-04.00 i början av dygnet eller 22-00 i slutet av dygnet.

Språkfrågor om tiden

Hur undviker man missförstånd när man säger ”nästa fredag” eller ”förra sommaren”?

Vad betyder det egentligen att skjuta fram något?

Varför säger vissa ”minutrar” och ”sekundrar” istället för ”minuter” och ”sekunder”?

Är det rätt att säga ”mellan 9 till 12” eller ska det vara ”mellan 9 och 12”?

Varför används oftast 12-timmarsklockan i tal men 24-timmarsklockan i skrift?

Varför säger man ”natten mot tisdag” istället för ”tisdagnatt”?

Mer om tiden och klockan

Hur mycket är klockan exakt just nu?

Läs språkspalten Reuters ruta: Vi ses på lördag! av Mikael Reuter, från Institutet för de inhemska språken, (från 1997).

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Avsnitt(927)

Hur lät språket i radio förr i tiden?

Hur lät språket i radio förr i tiden?

Varför lät språket i radio annorlunda förr? Sveriges Radios första språkvårdare Åke Jonsson förklarar på vilket sätt radiospråket har förändrats de senaste 90 åren. Reporter Beatrice Dalghi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Alla veckans språkfrågorVad betyder ordet "botten" i ord som Västerbotten, Norrbotten, Bottenviken och Bottenhavet?Varför säger man att man kan hamna på efterkälken?Varför är "vänsterord" negativa, och "högerord" positiva i flera olika språk?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

5 Jan 201624min

Klittra, terror och flyktingström –  aktuella ord i de nordiska språken

Klittra, terror och flyktingström – aktuella ord i de nordiska språken

Vilka ord har varit aktuella i Sverige, Norge och Danmark? I årets sista Språket har Emmy Rasper bjudit in sina nordiska kollegor för att prata om vilka ord som präglat 2015. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Helle Solvang - Sproglaboratoriet, Ann Jones - Språkteigen och Emmy Rasper - Språket i P1.Det blir även en glimt av året som gått i Språket.Språkets utgår tisdag den 29 december 13.35 pga Vinter i P1, och sänds istället onsdag den 30 december 19.03 i P1.

29 Dec 201524min

Varför ”lackar” det mot jul?

Varför ”lackar” det mot jul?

Var kommer det lackar mot jul ifrån? Vi säger ju inte att det lackar mot påsk eller midsommar. Det undrar en lyssnare i Språkets julspecial. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVarför heter det att det "lackar" mot jul?"Snälla folket låtit maten rara, maten rara" sjunger man i Tomtarnas julnatt, men vad betyder meningen "maten rara"?Varför säger vi "skål!" och har det något mer ordet skalle att göra?Var kommer ordet glögg ifrån?Vem är Knut och vad har han med julen att göra, eller varför vill han inte ha med julen att göra?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

22 Dec 201524min

Hälsa hit och hälsa dit. Varför hälsar vi till varandra?

Hälsa hit och hälsa dit. Varför hälsar vi till varandra?

Lyssnaren Alexandra är trött på att vi håller på och hälsar till varandra till höger och vänster och undrar var själva ordet hälsa och traditionen att hälsa kommer ifrån. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor:Varför hälsar vi till varandra och vad kommer det ifrån?Har svensk språket något som motsvarar engelskans ”pushing up the daisies”?Jollrar bebisar olika med olika personer beroende på hur de pratar?Är det nytt man ibland använder ”och” i stället för ”att”?Med Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare Emmy Rasper.

15 Dec 201524min

Hur ska man uttala ordet arkitekt?

Hur ska man uttala ordet arkitekt?

Arkitekt går att uttala både med ett k-ljud och ett ch-ljud. Lyssnaren Karin undrar varför, Ylva Byrman ger svar och berättar även vilket uttal som är vanligast hos arkitekterna själva. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor:Hur ska man uttala ordet arkitekt?Ekologisk, organisk och biologisk, var kommer orden ifrån?Varför har vi både v och w i svenskan och varför skriver lyssnaren Ville sitt smeknamn med V fast han heter William med W?Varför säger man ”för sjutton gubbar” ?Med Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

8 Dec 201524min

När började vi heta namn?

När började vi heta namn?

Lyssnaren Albin undrar när människor började heta namn och om personnamn finns i alla språk. Henrik Rosenkvist tar oss tillbaka till 3200 f Kr och berättar om de första personnamn som vi känner till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor:Varför säger man att något ”lyser med sin frånvaro”?Var placeras ordet "till" när det används i en mening som adverb? Vad är skillnaden på orden skjorta och blus? Var kommer orden ifrån som har utmynnat i ett nästan likadant plagg?Albin undrar när människor först började använda namn på varandra, och är det så att alla språk har personnamn?Och vilken är skillnaden på orden ner och ned?Programledare Emmy Rasper. Med Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

1 Dec 201524min

Jag blir som förbannad

Jag blir som förbannad

Hur används ordet som i norrländska dialekter? Det får vi svar på i veckans avsnitt som handlar mest om dialekter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor:Varför är fobbeck/fubbick ett skällsord i Skåne?Var kommer Malungsmålets "säl" ifrån?Om en maträtt smakar änt, hur smakar den då?Hur används ordet ”som” i norrländska dialekter?Wallraffa, Klintbergare, Friggebod och Attefallshus. Vilka fler namn har omvandlats till ord?Med Henrik Rosenkvist, docent i Nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare Emmy Rasper.

24 Nov 201524min

För gammal för LOL?

För gammal för LOL?

Kan man vara för gammal för chattmarkörer som LOL ? Lyssnaren Mikael undrar om de är reserverade för ungdomar. Och så pratar Ylva Byrman om det fria språket i veckans avsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor:Vad kallar man det när man råkar höra vad någon säger?Har engelskan fler specifika ord för könade djur än svenskan?Hur ska man förhålla sig till ordet stad nuförtiden?När är man för gammal för chattamarkörer som LOL?Med Emmy Rasper. Språkexpert är Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

17 Nov 201524min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
dumma-manniskor
svd-nyhetsartiklar
allt-du-velat-veta
doden-hjarnan-kemisten
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
dumforklarat
paranormalt-med-caroline-giertz
sexet
rss-vetenskapsradion
medicinvetarna
det-morka-psyket
rss-personlighetspodden
rss-vetenskapsradion-2
rss-vetenskapspodden
rss-spraket
bildningspodden
barnpsykologerna
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein