Kung Artur – legendarisk hjälte eller historisk bluff?

Churchill War Rooms är en nutida beteckning för det underjordiska bunkerkomplex i hjärtat av London där premiärminister Winston Churchill höll sina regeringssammanträden under andra världskriget medan Nazityskland terrorbombade den brittiska hemmafronten.Det var efter Münchenkrisen 1938 – då det militära hotet från Nazityskland blev omöjligt att ignorera för britterna – som källaren under det gamla handelsdepartementet i Whitehall i centrala London började grävas ut till ett underjordiskt regeringshögkvarter. Golv, tak och väggar förstärktes med stålbalkar och tjocka betongplattor. Ståldörrar sattes upp, ventilationssystem installerades och rummen fylldes med det allra senaste inom radio- och telekommunikation.Det var härifrån det kommande storkriget skulle ledas.Bunkerkomplexet fick namnet Cabinet War Rooms och stod färdigt för användning den 27 augusti 1939, en knapp vecka före andra världskrigets utbrott. Under Winston Churchills tid som brittisk premiärminister – från den 10 maj 1940 till slutet av andra världskriget – hölls inte mindre än 115 brittiska regeringssammanträden i Cabinet War Rooms, samtidigt som tyska bomber och missiler regnade ner över den brittiska huvudstaden.I dagens avsnitt av En oväntad historia kravlar historikerna Andreas Marklund och Olle Larsson ner i den brittiska underjorden och tittar närmare på hur britterna skyddade sig mot de tyska bombräderna under andra världskriget. De pratar om Winston Churchill och hans inneboende ovilja mot att gömma sig under jord, vilket han i grund och botten uppfattade som fegt och omanligt – och i största allmänhet obekvämt. De pratar också om luftskyddsalternativen för vanliga britter, inte minst tunnelbanestationer och så kallade ”Anderson-shelters”: byggsatsbunkrar av korrugerad plåt, som delades ut gratis till brittiska låginkomsttagare och grävdes ner i trädgården.Bild: Kartrummet i Churchill Museum och Cabinet War Rooms, Wikimedia Commons, CC BY-SA 4.0, SilkTork (talk).LitteraturtipsBengt Liljegren: Winston Churchill. Del 2. 1939–1965. Historiska Media, 2014.Imperial War Museum: Churchull War Rooms. Guidebook. IWM, 2013.Lyssna också på När Winston Churchill räddade världen.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

8 Juni 202338min

Gustav Vasa valdes till svensk kung i Strängnäs den 6 juni 1523. I år är det alltså 500 år sedan den förste Vasakungen klev upp på Sveriges tron. Under hans tid vid makten genomgick riket stora förändringar – så stora att många menar att det var kung Gustav som lade grunden för det moderna Sverige. Landet blev protestantiskt, kungakronan ärftlig och en stark centralmakt skapades. Under Gustav Vasas ledning byggdes en förvaltning upp som nådde rikets olika delar.För att styra sitt rike hade kungen inte bara fogdar till sitt förfogande. En viktig del av Gustav Vasas maktutövning handlade om att skriva brev. I det kungliga kansliet i Stockholm författades skrivelser som sedan skickades ut till rikets olika delar. Genom att de lästes upp på platser där många människor var församlade kunde kungen göra sin vilja känd. Andra brev med instruktioner och förmaningar skickades direkt till fogdarna på de kungliga slotten. Kungen kunde vara både välvillig och bitsk i sina brev och det var inte alltid roligt för mottagaren att få brev från kung Göstaff, som han ibland kallade sig.I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om Gustav Vasa och hans brev. Vad kännetecknar kungens framställningskonst? Vad säger de om hur han såg på sig själv och sin omgivning och hur kunde en rejäl kunglig utskällning låta?Bild: Gustav I:s skyddsbrev vid Stockholms överlämnande. Stockholms stadsarkiv, Public Domain-Lyssna också på Gustav Vasas tandvärk – En allt annat än söt historia om socker.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

1 Juni 202340min

Mellan åren 1944 och 1957 hade Sverige ett hemligt agentnätverk i Baltikum. Baltiska flyktingar, som kommit till Sverige i slutet av andra världskriget, rekryterades av den svenska underrättelsetjänsten T-kontoret och utbildades till agenter.De skeppades sedan över till Estland för att på plats undersöka vad Sovjetunionen hade för planer. Via radio skulle de sedan kontakta sina uppdragsgivare i Stockholm och rapportera om truppförflyttningar, vapensystem och annat som kunde vara av värde. Uppdraget var livsfarligt och få av agenterna överlevde och kunde berätta om vad de varit med om. En av dem som klarade sig undan med livet i behåll var Evald Hallisk.I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om Sveriges hemliga agentoperationer i Baltikum i början av kalla kriget. Vilka var agenterna och hur rekryterades de? Vad fick de för utbildning och vad hände med dem efter det att de landsatts på andra sidan Östersjön?Det är en i det närmaste okänd historia som berättas med ombyggda torpedbåtar, eldstrider med sovjetiska förband och självmordspiller som ingredienser.Bild: I Baltikum förekom väpnat motstånd mot Sovjetunionen långt in på 1950-talet. Sverige utbildade också agenter bland exil-balter som ofta gick ond bråd död till mötes i sitt hemland. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

25 Maj 202335min

Zimmermanns telegram var ett krypterat meddelande som den tyske utrikesministern Arthur Zimmermann skickade i januari 1917 till Tysklands ambassadör i Mexiko. Innehållet var rena rama dynamiten. Exempelvis klargjorde det famösa telegrammet att Tyskland stod i begrepp att återuppta ”det obegränsade ubåtskriget” mot all sjötrafik på väg till och från Storbritannien. Inte mindre sprängfarlig var en propå från Tyskland om att vilja bistå Mexiko med en militär återerövring av Texas, Arizona och andra ”förlorade territorier” i USA.Zimmermanns telegram blev emellertid uppsnappat av den brittiska underrättelsetjänsten på vägen över Atlanten. Storbritannien ägde mer än 60 procent av världens telegrafkablar och använde denna infrastrukturella maktposition till att övervaka innehållet i de globala kommunikationsströmmarna.I dagens avsnitt av En oväntad historia fördjupar sig historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund i en dramatisk men ganska bortglömd del av första världskriget som i historieböckerna har blivit känd under namnet ”the Cable Wars”. En av Storbritanniens första militära handlingar under första världskriget var nämligen att skicka ut en trålare från Dover för att strimla sönder Tysklands telegrafiska kabelförbindelser i Engelska kanalen och Nordsjön. Efter denna attack mot landets kritiska infrastruktur var det tyska kejsardömet helt beroende av indirekta landförbindelser och specialavtal med grannstaterna för att kunna upprätthålla sin kommunikation med omvärlden. Den tyska telegramtrafiken blev därigenom väsentligt lättare att övervaka för den brittiska underrättelsetjänsten.För att kunna följa med i tyskarnas militära och diplomatiska kommunikation hade britterna upprättat en topphemlig kryptoavdelning kallad ”Room 40”: en föregångare till det legendariska Bletchley Park, där Alan Turing och hans medarbetare under andra världskriget knäckte den tyska kodmaskinen Enigma. För Room 40 var det i stället dekrypteringen av Zimmermanns telegram som kom att bli den enskilt största triumfen – en underrättelseoperation som bidrog till att få med USA i första världskriget och som därigenom ändrade historiens gång.LitteraturtipsAndreas Marklund: Övervakningens historia. Från svarta kabinett till digital massövervakning. Historiska Media, 2020.Barbara Tuchmann: The Zimmermann Telegram. Viking Press, 1958.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

18 Maj 202338min

Oleg Gordievskij var en rysk KGB-agent som rekryterades av den brittiska underrättelsetjänsten MI6 vid mitten av 1970-talet. Den information som han lämnade till sina uppdragsgivare var ytterst värdefull.Superspionen Oleg Gordievskij namngav inte bara sovjetiska spioner och redogjorde för hemliga underrättelseoperationer. Det var genom Oleg Gordievskij som britterna fick kunskap om den paranoida världsbild som härskade bland de styrande i Kreml. Det sovjetiska ledarskiktet trodde på allvar att USA och Nato planerade att starta ett kärnvapenkrig.Genom att ge väst denna information bidrog han till att förändra världspolitiken. Hans identitet hölls hemlig in i det längsta och inte ens Margaret Thatcher och Ronald Reagan kände till vem han var. Den sovjetiske dubbelagenten tog stora risker och det var mycket nära att han fått betala med sitt liv. Det kan mycket väl vara så att det var en påse lökchips och en bajsblöja som räddade livet på en av världens mest kända spioner.I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om Oleg Gordievskij, mannen som sannolikt var den klarast lysande stjärnan på spionernas himmel under kalla kriget. Vem var han egentligen? Vilken typ av uppgifter försåg han sina uppdragsgivare med och vad gick den spektakulära Operation PIMLICO egentligen ut på?Bild: Den amerikanska presidenten Ronald Reagans möte den 21 juli 1987 med KGB-agenten Oleg Gordievskij som hoppade av till brittiska MI6. Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

11 Maj 202336min

Den 30 april 1945 tog Adolf Hitler livet av sig i sin bunker i Berlin. Hans nyblivna hustru Eva Braun valde att följa sin man i döden. En dryg vecka tidigare, den 20 april, hade den tyske diktatorn firat sin 56:e födelsedag. På kvällen förklarade Hitler att han inte hade för avsikt att lämna Berlin. Han skulle möta sitt öde i den tyska huvudstaden. Kanske hade han redan då bestämt sig för att begå självmord?I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om Adolf Hitlers död och sista tid i livet. Vad hände egentligen nere i bunkern? Vilka personer var närvarande och hur gick det till när de nygifta makarna Hitler tog sina liv? Redan vid krigsslutet spreds rykten som sa att diktatorn lämnat Berlin och fortfarande var vid liv. Varför uppstod dessa berättelser och var skulle Hitler i så fall ha tagit vägen?De dramatiska händelserna i bunkern under de sista dagarna i april 1945 har skildrats i otaliga böcker och spelfilmer under årens lopp. En av de mest uppmärksammade filmerna är Undergången. Hitler och Tredje Rikets fall som gick upp på biograferna 2004. Här möter vi en sjuklig diktator som insett att kriget är förlorat och att endast en utväg återstår för honom – döden.Bild: Sista bilden på Adolf Hitler, Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

4 Maj 202339min

Luftskeppet Hindenburg gick under i en explosionsartad eldsvåda den 6 maj 1937 ovanför Lakehurst Landing Station i New Jersey, USA. Katastrofen skedde inför rullande kamera och blev en definierande mediehändelse i 1900-talets amerikanska och europeiska historia.Hindenburgs spektakulära undergång innebar också slutet för zeppelinarnas gyllene era. I ett trettiotal år hade dessa gigantiska farkoster dominerat de globala lufthaven och bland annat transporterat välbemedlade människor i luxuösa flygningar över Atlanten.Den var den tyska entreprenören Ferdinand von Zeppelin som under 1800-talets sista decennium utvecklade de moderna luftskeppen. Den 2 juli år 1900 provflögs den första egentliga zeppelinaren över Bodensjön i Tyskland. Inom några år grundade von Zeppelin världens första kommersiella luftfartsbolag och snart började hans stolta flotta av cigarrformade ballongbjässar att flyga i reguljärtrafik mellan ett flertal tyska städer.I dagens avsnitt av En oväntad historia tillåter sig historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund att stiga till väders och ge sig i kast med de legendariska zeppelinarnas storslagna historia. De pratar om flygandets förhistoria – och om drakar, pälsklädda aeronauter och luftskeppsbaserade bombräder under första världskriget. Dessutom går de igenom Hindenburgkatastrofens dramatiska händelseförlopp och betar av en handfull tongivande teorier om vad det kan ha varit som orsakade den explosionsartade branden ombord.Bild: Zeppelinaren LZ 129 Hindenburg som brann upp den 6 maj 1937 på Lakehurst Naval Air Station i New Jersey. Wikipedia, Public Domain.LitteraturtipsDonovan Webster: ”What Really Felled the Hindenburg?” Smithsonian Magazine, 2017.Tekniska Museet: 100 innovationer – flygplanet. Digital resurs.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

27 Apr 202338min

Den 27 oktober 1981 gick den sovjetiska ubåten U 137 på grund i Gåsefjärden utanför Karlskrona. De styrande i Moskva skyllde på felnavigering men denna förklaring avvisades med kraft av den svenska militären. Den sovjetiska ubåten stod långt inne i ett militärt skyddsområde och hade dessutom följt en hemlig krigsfarled. För svenskarna rådde det inga tvivel om att kränkningen av svenskt territorium varit avsiktlig. När Sovjetunionen krävde att få gå in med en bärgningsstyrka och dra loss ubåten sa den svenska regeringen nej. Gränsen skulle försvaras med våld om så krävdes. Situationen förvärrades ytterligare då det visade sig att ubåten med största sannolikhet hade kärnvapen ombord. Bilder av den grundstötta sovjetiska ubåten kablades ut över världen och för en svensk publik har de kommit att bli själva sinnebilden av Sverige under det kalla kriget.I efterdyningarna av incidenten med U137 följde en lång rad ubåtsjakter som fick stor massmedial uppmärksamhet. Trots omfattande vapeninsatser lyckades den svenska marinen aldrig tvinga upp någon främmande undervattensfarkost till ytan.I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om den sovjetiska ubåten 137 och 1980-talets ubåtsjakter. Hur nära var det att bli en väpnad konflikt mellan Sverige och Sovjetunionen 1981? Vilka motiv kan tänkas ha legat bakom ubåtskränkningarna? Vad var det egentligen den svenska marinen jagade och var undervattensfarkosterna verkligen sovjetiska?Bild: U 137, senare även känd som S-363, som gick på grund på skäret Torhamnaskär (vid ön Torumskär) vid inloppet till Gåsefjärden, i militärt skyddsområde utanför Karlskrona, Blekinge den 27 oktober 1981, Marinmuseum, CC BY 4.0Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

20 Apr 202339min