Del 1: PFAS-gifternas svindlande miljardnota

Biologisk mångfald är en förutsättning för de livsuppehållande systemen på jorden. En ny rapport beskriver problemet och söker lösningar. Det handlar om också vår egen överlevnad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En miljon arter på jorden riskerar utrotning. Det är en av slutsatserna i en FN-rapport som släpps måndag den 6 maj, vid en konferens där delegater från 132 länder samlats för att enas om en lägesbeskrivning som ska ligga till grund för åtgärder. Den biologiska mångfalden har nu fått det som klimatfrågan tidigare har haft: ett internationellt system för att göra forskningssammanställningar och enas många länder emellan om hur problemet ska beskrivas. Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES) heter det. Kunskapsunderlaget har tagits fram under en längre tid och den rapport som släpps på måndagen är en så kallad "Summary for Policymakers" - en sammanfattning som ska rikta sig till politiker och andra beslutsfattare. Mötet veckan före rapportsläppet har ägnats åt att enas om precis hur formuleringarna i rapporten ska låta. – Frågan om biologisk mångfald är lika viktig för mänskligheten som klimatfrågan, säger Robert Watson, ordförande för mötet, till AFP. Den har betydelse inte bara för naturen utan också för ekonomiska frågor. Det sätt vi nu producerar mat och energi på underminerar de tjänster vi får från naturen, menar han, och fortsätter att stora förändringar behövs. I Vetandets värld tittar vi närmare på vad rapporten säger, och diskuterar hur vägen framåt kan se ut. Medverkar gör Vetenskapsradions Sara Sällström direkt från Paris, tillsammans med Cecilia Lindblad som är forskningssekreterare på Naturvårdsverket och en av Sveriges representanter i IPBES. Vi hör också Thomas Hahn, miljöekonom vid Stockholm Resilience Center som arbetat med en regional del av rapporten, och Ola Jennersten, WWF Sveriges expert på biologisk mångfald. Reporter: Sara Sällströmsara.sällstrom@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

7 Maj 201919min

Idag måndag kommer en global rapport om den hotade biologiska mångfalden - som är livsviktig för oss människor. Hur många arter kan försvinna innan naturen förlorar sin förmåga att försörja oss? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi är helt beroende av att naturens ekosystem ska förse oss med mat, rent vatten, syre och andra resurser. Men många av naturens arter är hotade. Den pågående artförlusten kan liknas vid att dra ur nitarna ur ett flygplan. En del nitar går att dra ur, utan att flygplanets konstruktion påverkas. Men till slut kommer man till en gräns där flygplanet störtar. Det vill säga att ekosystemen kollapsar. Frågan är var den gränsen går? I programmet hörs: Torbjörn Ebenhard, biolog och forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges lantbruksuniversitet, Lina Herbertsson, ekolog och miljövetare vid Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet, Johan Ekroos, ekolog och miljövetare vid Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet. Programmet är en repris från mars i år. ProgramledareSara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

5 Maj 201919min

Victor Hasselblad var den otekniske ornitologen som lyckades förverkliga en helt ny typ av kameramodell, vars bilder skulle få oss att omvärdera människan och hennes plats i världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 1948 lanserades en ny svensk stillbildskamera på en presskonferens i New York. Den hette Hasselblad och var uppkallad efter sin skapare, grosshandlarsonen och fågelskådaren Victor Hasselblad från Göteborg, som ända sedan barnsben drömt om en kamera som man kunde fotografera flygande fåglar med. Kameran blev efter en del inledande problem en världssuccé. Den höga bildkvalitén gjorde att rymdorganisationen NASA i början av 1960-talet började använda kameran under de amerikanska rymdfärderna. I programmet berättas om Victor Hasselblads liv och om hans kamerafabrik i Göteborg. Medverkar gör Sören Gunnarsson, expert på människan och företaget Victor Hasselblad, samt Elsa Modin, bibliotekarie på Hasselbladstiftelsen i Göteborg. ProgramledareMats Carlsson-Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

2 Maj 201919min

Mobila vattenkällor som kan ställas ut i öknen och som levererar litervis med vatten. Det finns redan tack vare så kallad nätverkskemi. Att omvandla koldioxid till bränsle är ett annat mål för nätverkskemin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det handlar om relativt nya material, metallorganiska nätverk (MOF:ar), som är en blandning av organiska och metalliska byggstenar. På molekylär nivå är dessa starka och porösa och i håligheterna kan specifika molekyler fångas in. Nätverken kan också designas efter vilken specifik molekyl man vill fånga. Forskning pågår runt om i världen på nätverkskemins möjliga användningsområden. Effektiv vätgaslagring och möjligheterna att bota cancer är två vägar som provas. I USA har man kommit långt vad gäller att skörda vatten ur luften och enligt forskare finns snart maskiner som kan ge flera tusen liter rent vatten per dygn. I programmet medverkar Omar M Yaghi, som tillsammans med Michael O'Keefe har grundat nätverkskemin. Yaghi är professor i kemi vid University of California Berkeley. Medverkar gör också Ola Wendt, professor i oorganisk kemi vid Lunds universitet och Karolina Mothander, forskarstudent vid Lunds universitet. Programledare: Sanna Ekstedt Larsson Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

1 Maj 201919min

Fysisk träning sätter igång ett kemiskt fyrverkeri i kroppen som skapar hälsa och välbefinnande. Nu försöker forskarna identifiera de ämnen som kan bli framtidens träningspiller. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När världens ledande träningsforskare träffas i Göteborg berättar de om hur kroppens egna signaler vid fysisk ansträngning kan isoleras och kanske bli framtida läkemedel. Jorge Ruas och hans grupp vid Karolinska Institutet i Stockholm har hittat den signalväg som ser ut att motverka depression hos den som springer, simmar eller cyklar. Mark Febbraio från Sydney hoppas att hans labb är på väg att kartlägga det protein som ger skydd mot bröstcancer efter träning. Den som ser ut att ha kommit längst på vägen mot ett "träningspiller" är Ron Evans och hans grupp vid Salk Institute. Deras substans får möss att bli extremt uthålliga, utan träning. Medlet är nu på väg mot klinisk testning. Men vad kan egentligen ett enkelt läkemedel göra jämfört med träning som är extremt mångsidig och påverkar nästan alla kroppens organ? I programmet möter du också John Hawley, professor i idrottsvetenskap vid John Moores University i Liverpool och motionärerna Matti Ollila och Elin Eriksson från Göteborg. Programmet är en repris från september 2017. Tomas Lindbladvet@sverigesradio.se

30 Apr 201919min

Innan minnena från sommarens bränder har svalnat har Sverige åter råkat ut för en rad skogsbränder. Varför blir det så och vad säger prognoserna om framtidens brandrisker? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nederbörd, avdunstning och luftfuktighet. Allt har betydelse för risken för skogsbränder och SMHI använder flera olika modeller för att så riktigt som möjligt modellera framtidens risker för skogsbränder. Slutsatsen man dragit är att klimatförändringen kommer att öka risken för bränder i södra Sverige och längs Östersjökusten, men minska i norra Sverige. Vi diskuterar brandrisker och framtida brandbekämpning med Peter Berg, forskningsledare vid SMHI, och Anders Granström, skogsbrandsforskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå. Programledare: Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

29 Apr 201919min

På kvällen den 8 november har elden precis börjat ta fart. Michelle O'Wings är hemma med familjen i Malibu och vet ännu inte att de kommande timmarna kommer att bli livsavgörande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det var en förödande brandsäsong i Kalifornien 2018. Kaliforniens guvernör har lovat att ta bort mängder av tät, torr och lättantändlig skog och att satsa mer på tekniska lösningar. Men oavsett de olika strategierna kommer vi se fler kraftiga bränder i västra USA, enligt forskare. Klimatförändringen har gett oss ökade temperaturer och lägre luftfuktighet och därmed de perfekta förutsättningarna för brand, menar de. I programmet hörs: Michelle O'Wings, branddrabbad boende Malibu, Park Williams, forskare miljövetenskap Columbia University, och Keith Gilles, professor Berkley University. ProgramledareIsabell Höjman ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

28 Apr 201919min

Mycket av läkemedlen vi tar rinner igenom våra kroppar och ut i avloppet. Hittills har reningsverken haft svårt att fånga upp substanserna, men nu ska det bli ändring på det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Läkemedel som vi stoppar i oss rinner också ut i toaletterna. Reningsverken klarar inte av att ta bort de ofta svårnedbrytbara substanserna. I stället åker de ut i våra vattenmiljöer där fiskar och andra djur får i sig läkemedlen. Studier har visat att abborrar blir övermodiga av ångestdämpande mediciner, och hormonläkemedel kan påverka fiskars fertilitet. Stor oro finns också för läckage av antibiotika, som på sikt kan leda till att bakterier blir resistenta mot medicinerna. Det har tagit tid att få fram åtgärder, men nu är det på gång. Nya reningstekniker installeras på reningsverk i Sverige och Europa. Nykvarnsverket i Linköping är pionjär med sin ozonbehandling. I programmet hörs: Robert Sehlén, processingenjör Tekniska Verken, Berndt Björlenius, konsult och tidigare forskare KTH, Helene Ek Henning, Länsstyrelsen i Östergötland och EU-projektet CW Pharma, Ulf Miehe, Berlins kompetenscenter för vatten och Pernilla Bratt, VA-chef Lidköping. ProgramledareMarie Granmar ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

24 Apr 201919min