Del 1: PFAS-gifternas svindlande miljardnota

Två ljuspartiklar som är vitt åtskilda, kan ändå vara sammanflätade på ett sådant sätt att den ena märker vad den andra utsätts för. Det handlar årets Nobelpris i fysik om. Vi har träffat forskarna bakom experimenten med det märkliga fenomenet - som fortfarande ingen riktigt förstår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sammanflätning är en av de märkliga effekter som finns inom kvantmekaniken. Albert Einstein kallade detta på sin tid för "spöklik avståndsverkan" och ansåg att det måste finnas en kompletterande förklaring, någon information partiklarna bär med sig som gör effekten begriplig.Men John Clauser i Kalifornien, Alain Aspect i Paris och Anton Zeilinger i Wien har alla gjort experiment med sammanflätade fotoner, som visat att det inte finns några sådana "dolda variabler". Vi har träffat alla tre forskarna.Medverkande: John Clauser, Nobelpristagare i fysik 2022; Alain Aspect, Nobelpristagare i fysik 2022; Anton Zeilinger, Nobelpristagare i fysik 2022.Programmet är en repris från 5 december 2022.Reportrar: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

26 Dec 202219min

Vad var det med ingenjör Andrée och hans tid som fick den idag utdömda ballongfärden till Nordpolen natt verka som en bra idé? Och vem var egentligen Andrée innan han blev den våghalsige polarfararen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Andrée-expeditionen 1897, där tre män i en ballong gav sig av för att först av alla komma till Nordpolen verkar aldrig upphöra att fascinera. De tre männen som aldrig kom tillbaka men som hittades 33 år senare. Vad hände och varför gav sig expeditionsledaren S A Andrée alls iväg på en så våghalsig resa ut i det okända. Och vem var egentligen den gåtfulle ingenjör Andrée, finns det något mer att säga om honom än den gängse bilden av en högmodig och heroisk polarfarare? Mats Carlsson-Lenart träffar polarhistorikern Håkan Jorikson som just kommit ut med sin biografi över ingenjör Andrée. Jorikson har i mer än 30 år dagligen arbetat just med minnet av Andrée i egenskap av chef för Gränna Museum. Salomon August Andrée föddes nämligen i Gränna 1854 och växte upp i den lilla staden vid Vättern. Medverkande: Håkan Jorikson, polarhistoriker och chef för Gränna Museum. Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

20 Dec 202219min

Dagens forskningsresultat ger morgondagens rutinvård. Men en alltför liten andel av svensk vårdpersonal forskar, menar experter. Hur ska fler vilja prioritera att bidra till medicinska framsteg och vårdutveckling? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan 90-talets vårdbesparingar har utrymmet för vetenskap, forskning och kliniska studier krympt inom den svenska sjukvården, säger professorn och barnläkaren Petter Brodin, som oroas av utvecklingen. Söktrycket till tjänster som kombinerar forskning med arbete på klinik är lågt - en femtedel av utlysta tjänster under 2018-2020 kunde inte tillsättas. Men på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg pågår insatser för att få fler att välja en karriär som kombinerar forskning och klinik, säger sjukhusdirektör Ann-Marie Wennberg. I programmet medverkar också specialisten i ortopedi Emilia Möller Rydberg, som menar att hennes forskningsintresse har hjälpt patienten Klara Pettersson, bland många andra.Medverkande: Emilia Möller Rydberg, ortopedspecialist Mölndals sjukhus; Klara Pettersson, patient; Petter Brodin, professor och barnläkare KI; Johan Söderholm, professor och överläkare i Nationella vårdkompetensrådets arbetsgrupp kring klinisk forskning; Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

19 Dec 202219min

Öresundsbron har dragit ner kraftigt på sin belysning, allt medan fem miljoner lampor glittrar på Jul på Liseberg. Vad spelar belysningen för roll i elspartider? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De dramatiskt höjda elpriserna har fått bland andra olika kommuner att välja delvis och tidvis nedsläckning av gatubelysning. Men Energimyndigheten har förvånats över den strategin, säger analyschefen Gustav Ebenå. Forskarna Vania Ceccato och Lina Bertling Tjernberg på Kungliga tekniska högskolan och doktoranden Katarina Hennig på Lunds universitet ser också generell nedsläckning av offentliga miljöer som ett trubbigt eller rentav fel instrument att använda. I programmet medverkar också Vattenfalls klimatcoach Lars Ejeklint, Öresundsbrons anläggningschef Bengt Hergart och Lisebergs marknadschef Mårten Westlund.Bengt Hergart, anläggningschef Öresundsbron; Mårten Westlund, marknadschef Liseberg, Gustav Ebenå; analyschef Energimyndigheten; Vania Ceccato, professor urbana och regionala studier Kungliga Tekniska Högskolan Stockholm; Katarina Hennig, doktorand miljöpsykologi Lunds universitet; Lars Ejeklint, klimatcoach Vattenfall; Lina Bertling Tjernberg, professor elkraftnät Kungliga Tekniska Högskolan Stockholm. I programmet hörs också nyhetsklipp kring elbesparingar från Studio Ett och lokala SR-kanaler.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

13 Dec 202219min

Gäss av flera arter har ökat kraftigt de senaste decennierna i Sverige. Det här skapar alltmer irritation och besvär för oss människor, både för badgäster som tvingas navigera bland korvar av deras spillning och för jordbrukare som får sin gröda uppäten av gässen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Numera stannar dessutom många gäss kvar i Sverige hela vintern. Det här studeras just nu i ett stort forskningsprojekt, som har hjälpt till att avslöja flera förklaringar till fåglarnas ökning. Det finns också en förhoppning om att forskningen även ska leda till färre konflikter framöver.Medverkande: Johan Elmberg, professor i djurekologi vid högskolan Kristianstad; Louise Eriksson, forskare i miljöpsykologi vid Umeå universitet, båda delaktiga i det pågående forskningsprojektet "Utmaningar med växande gåspopulationer".Reporter: Stefan NordbergProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

12 Dec 202219min

En kvantdator kan jobba med flera beräkningar samtidigt och bli mycket snabbare än en vanlig dator. Och en kvantklocka kan inte bara hålla tiden väldigt exakt utan också ge oss mer precist GPS och kanske hjälpa oss att hitta malm i marken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Två ljuspartiklar, fotoner, som är vitt åtskilda, kan ändå vara sammanflätade på ett sådant sätt att den ena märker vad den andra utsätts för. Det handlar årets Nobelpris i fysik om, och detta märkliga kvantmekaniska fenomen kan utnyttjas för att kryptera information så att den inte går att avläsa utan att bli avslöjad. Vi skissar en framtid där kvantteknologi ger oss exakta kvantklockor, snabba kvantdatorer, nya mätredskap och bättre logistikplanering. Fysikpristagarna själva säger att sådana tillämpningar är för andra att fundera på, men hoppas att det går att dra sådan konkret nytta av deras forskning. Men, säger Anton Zeilinger i Wien, några så kallade esoteriska fenomen vill han inte ta med i en sådan diskussion. Medverkande: Gunnar Björk, professor emeritus i tillämpad fysik vid KTH; Jan-Åke Larsson, professor i informationskodning vid Linköpings universitet; Alain Aspect och Anton Zeilinger, nobelpristagare i fysik 2022.Reporter: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

6 Dec 202219min

Två ljuspartiklar som är vitt åtskilda, kan ändå vara sammanflätade på ett sådant sätt att den ena märker vad den andra utsätts för. Det handlar årets Nobelpris i fysik om. Vi har träffat forskarna bakom experimenten med det märkliga fenomenet - som fortfarande ingen riktigt förstår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sammanflätning är en av de märkliga effekter som finns inom kvantmekaniken. Albert Einstein kallade detta på sin tid för "spöklik avståndsverkan" och ansåg att det måste finnas en kompletterande förklaring, någon information partiklarna bär med sig som gör effekten begriplig.Men John Clauser i Kalifornien, Alain Aspect i Paris och Anton Zeilinger i Wien har alla gjort experiment med sammanflätade fotoner, som visat att det inte finns några sådana "dolda variabler". Vi har träffat alla tre forskarna.Medverkande: John Clauser, Nobelpristagare i fysik 2022; Alain Aspect, Nobelpristagare i fysik 2022; Anton Zeilinger, Nobelpristagare i fysik 2022.Reportrar: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

5 Dec 202219min

Det talas om att vi kan vara inne i ett nytt massutdöende, som skulle bli det sjätte i jordens historia. Men hur har forskarna räknat ut det? Och vilka arter kan komma att drabbas hårdast? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Arter dör ut upp till 100 gånger snabbare idag än under de senaste tio miljoner åren på grund av hur vi människor utnyttjar naturen, och takten ökar. Det har forskare räknat ut genom att studera fossil som berättar vilka arter som har funnits och försvunnit vid olika tidpunkter i jordens historia.Det går också att till viss del förutse vilka växter och djur som har extra stor risk att försvinna i perioder med en snabb utdöendetakt.Trädgårdsmästaren Lena Benjegård på Göteborgs botaniska trädgård och biologisk mångfaldsforskaren ‪Søren Faurby vid Göteborgs universitet berättar om Påsköträdet som är ett exempel på det och som numera bara finns i Göteborg och något enstaka ställe till. På Påskön försvann det när människans överutnyttjande av naturen fick ekosystemet att kollapsa. Paleontologen Mohamad Bazzi tar oss också med till hajarnas värld för att visa att inte ens en så uråldrig djurgrupp har klarat sig opåverkade genom jordens massutdöenden.Medverkande: Lena Benjegård, trädgårdsmästare på botaniska trädgården i Göteborg; Søren Faurby, forskare vid Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet; Mohamad Bazzi, paleontolog utbildad vid Uppsala universitet.Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

29 Nov 202219min