Metaforerna som ständigt missförstås
Språket7 Apr

Metaforerna som ständigt missförstås

Att använda idiom och metaforer i sitt språk kan vara effektfullt. Men inte om det blir fel. Och fel blir det, fråga bara deltagarna i Love is Blind.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Många metaforer är äldre, och ibland säger vi fel för att det kan vara svårt att förstå hur orden i sig hänger ihop idag.

– Ett klassiskt exempel är att dra alla över en kam, som ofta blandas ihop med kant. Det är lättare att föreställa sig en kant, men det heter kam, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Felaktiga metaforer och idiom i ”Love is Blind”

I realityserien ”Love is Blind” blandar deltagarna ofta ihop metaforer. Det har lett till en diskussionen om hur programmet textas. ”Det var bara goda gärningar” textades med ”Vi hade bara goda avsikter”. Och ”Vi kommer lämna våra vägar här” blev ”Då kommer vi gå skilda vägar”.

Undertextarens rättningar har hyllats, men är det rätt att rätta deltagarnas språk?

– Jag hade inga problem att förstå vad deltagarna menade. Så frågan om det är något slags maktutövande där hon som textar bestämmer vad som är korrekt svenska, eller om det handlar om språkvård? säger Julia Prentice, universitetslektor och docent i svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet.

Språkfrågor om missförstådda metaforer

Är det verkligen positivt att använda uttrycket ”inte illa pinkat” när man menar att någon har presterat något bra?

”En dans på rosor” används ibland för något positivt. Så användes väl inte uttrycket tidigare

Varifrån kommer uttrycket ”att vara bakom flötet”?

Ibland hör man människor säga att de ”eldar upp något” när de egentligen menar ”eldar på något”. Blir inte det fel?

Var kommer ordet ”klockrent” ifrån?

Hur har metaforen ”grundbulten” lyckats ersätta ”grundstenen”?

Metaforer, idiom och fasta uttryck som nämns i programmet

Vara ute och cykla
Få något att bita i
Få blodad tand
Ha kul som ett barn på julafton
Kaka på kaka
Ge sig i kast med
Dra sitt strå till stacken
Kasta yxan i sjön
Inte illa pinkat
En dans på rosor
Ingen ko på isen
Det går som tåget
Som ett brev på posten
Dra alla över en kam
Göra någon en björntjänst
Å någons vägnar
Munsbit
Hårdra
Gråta krokodiltårar
Vara bakom flötet
Klockrent
Grundbulten

Lär dig mer om metaforer

Läs doktorsavhandlingen På rak sak av Julia Prentice, från Göteborgs universitet (från 2010).

Läs artikeln Därför ställer metaforer till det för sva-elever av Påhl Ruin, från Vi lärare, (från 2024).

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Julia Prentice är universitetslektor och docent i svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Avsnitt(500)

Sommarens språkliga godisskål

Sommarens språkliga godisskål

I Språkbiten, "Språkets lillasyster", besvaras språkfrågor hela sommaren i P1. Här kan du redan nu ta del av samlade språkliga samtal kring t ex hen, regimer och att få en kvinna på fall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. SpråkfrågorVad är orsaken till att alla inte pratar samma språk?Var går gränsen mellan en regering och en regim?Varifrån kommer uttrycket "att få en kvinna på fall"?Finns språkligt samband mellan att klippa på skrå, dvs diagonalt i tyg, och skrå som i hantverksskrå?Hur ser ordningen ut i alfabet som inte är latinska?Finns en ny betydelse i "sukta"?Håller "tänker" på att ta över från "tycker" och "tror"?Hur översätter man ordet hen till t ex engelska, tyska och franska?Hur stora är möjligheterna att avslöja en persons identitet genom att räkna frekvensen av vissa ord och uttryck som vederbörande använder?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

2 Juli 202236min

Språkligt bubbel om festliga drycker

Språkligt bubbel om festliga drycker

Inför midsommar bubblar Språket om festliga, starka drycker. Det blir historik, nutid och problematisering kring suputer, likörer och ölbryggning. Självklart finns även alkoholfritt alternativ! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVarifrån härstammar uttrycket spik nykter?Vad betyder -ut i suput, är det samma slutled som i drasut?I Bellmans Bort allt vad oro gör används ordet likör generellt för alkoholhaltiga drycker. Har betydelsen förändrats med tiden?När började vi tala om bruk, riskbruk och missbruk när det gäller alkohol?Vad är ursprungsbetydelsen av brygg- i ordet brygghus?Kan man brygga vin?Går det att säga påtår även om andra drycker än kaffe?Hur har betydelseförskjutningen av ordet färdknäpp skett - från lite alkohol så att man klarar sig på resan till att ha sex för att framkalla en förlossning?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

20 Juni 202230min

Trafikspråk som väcker känslor

Trafikspråk som väcker känslor

Vissa vill absolut värna ordet järnväg. Andra vill undvika det negativa uttrycket "att vara ute och cykla". Vi pratar om trafikens språk, ett ämne som engagerar många av Språkets lyssnare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVad är ursprunget till hållplats som benämning för stopp för buss och annan kollektivtrafik?Varifrån kommer det negativt laddade uttrycket "att vara ute och cykla"?Finns det transportrelaterade uttryck som riskerar att snart gå ur tiden?Hur väl passar verbet "köra" när man framför en båt eller ett flygplan?Enligt lyssnare hörs dagligen i radio uttryck som tågstation och tågräls. Är ordet järnväg på väg att utrotas?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet samt Anica Stenberg vid Sveriges Radios trafikredaktion. Programledare Jens Möller.

13 Juni 202230min

De + dem blir dom - om språkpolisens röda skynke

De + dem blir dom - om språkpolisens röda skynke

"Jag såg de när dem gick på vägen". Känslorna flödar ofta när folk rör ihop subjekts- och objektsformer av tredje person plural. I Språket om en möjlig stavningsreform där dom ersätter de och dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorFlera av Språkets lyssnare har reagerat på det de ser som felaktig användning av pronomenet dem, alltså objektsformen av tredje person plural. Har det blivit vanligare att det här felet dyker upp?Skulle en dom-reform leda till en förflackning av språket?Vilket är det viktigaste argumentet för att genomföra en reform där dom ersätter de och dem?Vad krävs för att genomföra en stavningsreform, vilka bestämmer?Vilka tidigare stavningsreformer har genomförts i Sverige?Angående possessiva pronomen sas i tv "president Macron besökte Marseille som ett led i hans presidentvalskampanj". Skulle inte "...sin presidentvalskampanj" ha passat bättre?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

6 Juni 202230min

Brudar & gubbar - viktigt vad vi kallar varandra

Brudar & gubbar - viktigt vad vi kallar varandra

Får man säga "bruden" till en kvinna? Varför kallas fotbollsspelande pojkar "gubbar"? Finns kvinnliga gentlemän? I Språket om hur vi benämner varandra och vad det betyder t ex för våra maktrelationer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorÄr "Tjena, brudar!" ett sexualiserande sätt att omtala eller tilltala flickor och kvinnor? Eller är det neutralt, skämtsamt eller kanske rentav stärkande?Varför blir fotbollsspelande pojkar som inte ens har kommit i puberteten ofta kallade "gubbar" av tränare m fl när de är ute på fotbollsplanen?Vad händer med de i mitt tycke neutrala orden flicka och pojke, håller de ställningarna i språkbruket?Finns en motsvarighet till gentlemän för kvinnor?Ordet väninna betonar att ens kvinnliga vän står en nära. Finns motsvarande för manliga vänner?Är det språkligt korrekt att säga att ett damlag i ishockey med en spelare utvisad är "en man mindre"?En lyssnare upplever ordet tjej som "en diminutiv, en förminskning, urtvättning, utsuddning av betydelsen kvinna eller flicka". Finns det något nedvärderande i att kalla en person tjej?Vad betyder det för maktförhållandena oss emellan vilka termer vi använder när vi benämner varandra?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

30 Maj 202230min

Därför är det änna gôtt med göteborgska

Därför är det änna gôtt med göteborgska

Änna, parra och dekadarier - Språket handlar om göteborgskan förr, nu och i framtiden. Dialektforskaren Lars-Gunnar Andersson är orolig över att unga inte förstår vissa typiskt göteborgska uttryck. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVad betyder uttrycket "inga dekadarier" och var kommer det ifrån?Sophie Elkan skrev en historisk roman om John Hall den yngre, som levde runt sekelskiftet 1800. Hur kan John Hall den yngre ha låtit, skulle man tycka att han talade göteborgska om det gick att höra honom? Och hur lät vanligt folk i samma stad i samma tid?Det engelska ordet chat betyder samtal eller småprat. Det liknar det göteborgska tjôta, vilket också kan betyda småprat. Kan det vara så att chat och tjôt är besläktade?Det finns exempel på hur barn som pratar t ex göteborgska snabbt byter till stockholmska eller mälardalska när de leker. Hur vanligt är denna typ av dialektbyten och vad är orsaken?Hur ser utbredningsområdet ut för göteborgska?Dessutom diskuteras frågor som dialekters olika prestige och framtiden för den klassiska Göteborgsdialekten. Programmet spelades in inför publik den 5 maj 2022 i samband med Vetenskapsfestivalen i Göteborg.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Lars-Gunnar Andersson, professor emeritus i modern svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

23 Maj 202230min

Så kan myndigheter skriva så vi förstår

Så kan myndigheter skriva så vi förstår

Enligt språklagen ska myndigheter använda ett vårdat, enkelt och begripligt språk. Ändå finns svåra byråkratord som avaktualisering och anhängiggöra. Språket handlar om kanslisvenska och klarspråk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorArbetsförmedlingen har just prisats av Språkrådet för sitt klarspråksarbete. Samtal om hur myndigheten har jobbat för att göra sina texter mer begripliga.Under senare år har jag noterat att man i media och bland politiker nästan aldrig använder ordet problem. Allt är numera utmaningar. Varför?Är arbetskraftsreserv ett olämpligt ord att använda i offentlig verksamhet?EU:s lagtexter är ofta är svåra att förstå. Där finns långa meningar, många bisatser och ibland ord som sällan används i svenska. Beror detta på dåliga översättningar i Bryssel?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Marianne Ek, språkvårdare vid Arbetsförmedlingen. Programledare Jens Möller.

16 Maj 202230min

Krigets språk – det betyder de militära begreppen

Krigets språk – det betyder de militära begreppen

Annektering, krigföring och krigsinvalider. Vi pratar om krigets språk apropå invasionen av Ukraina. Språkexpert Henrik Rosenkvist ser även humor och kreativitet i militärt språkbruk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorKan sanktionera betyda både att godkänna något och att införa sanktioner, dvs en straffåtgärd, mot någon?Vad är det för likheter och skillnader mellan orden invasion, ockupation och annektering?Finns det en vettig översättning till svenska av det engelska begreppet "fear mongering", att medvetet sprida skräck i en befolkning?Får man säga krigsinvalid på svenska, eller bör det ersättas av ett mer "politiskt korrekt" begrepp?Varför heter det "krigföring" i ordböckerna medan nästan alla andra sammansatta ord med krig som förled har ett foge-s?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

9 Maj 202230min

Populärt inom Vetenskap

svd-nyhetsartiklar
p3-dystopia
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
doden-hjarnan-kemisten
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
det-morka-psyket
rss-vetenskapsradion
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
hacka-livet
bildningspodden
rss-vetenskapsradion-2
medicinvetarna
vetenskapsradion
ufo-sverige
rss-vetenskapspodden
sexet
a-kursen
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli