Metaforerna som ständigt missförstås
Språket7 Apr

Metaforerna som ständigt missförstås

Att använda idiom och metaforer i sitt språk kan vara effektfullt. Men inte om det blir fel. Och fel blir det, fråga bara deltagarna i Love is Blind.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Många metaforer är äldre, och ibland säger vi fel för att det kan vara svårt att förstå hur orden i sig hänger ihop idag.

– Ett klassiskt exempel är att dra alla över en kam, som ofta blandas ihop med kant. Det är lättare att föreställa sig en kant, men det heter kam, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Felaktiga metaforer och idiom i ”Love is Blind”

I realityserien ”Love is Blind” blandar deltagarna ofta ihop metaforer. Det har lett till en diskussionen om hur programmet textas. ”Det var bara goda gärningar” textades med ”Vi hade bara goda avsikter”. Och ”Vi kommer lämna våra vägar här” blev ”Då kommer vi gå skilda vägar”.

Undertextarens rättningar har hyllats, men är det rätt att rätta deltagarnas språk?

– Jag hade inga problem att förstå vad deltagarna menade. Så frågan om det är något slags maktutövande där hon som textar bestämmer vad som är korrekt svenska, eller om det handlar om språkvård? säger Julia Prentice, universitetslektor och docent i svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet.

Språkfrågor om missförstådda metaforer

Är det verkligen positivt att använda uttrycket ”inte illa pinkat” när man menar att någon har presterat något bra?

”En dans på rosor” används ibland för något positivt. Så användes väl inte uttrycket tidigare

Varifrån kommer uttrycket ”att vara bakom flötet”?

Ibland hör man människor säga att de ”eldar upp något” när de egentligen menar ”eldar på något”. Blir inte det fel?

Var kommer ordet ”klockrent” ifrån?

Hur har metaforen ”grundbulten” lyckats ersätta ”grundstenen”?

Metaforer, idiom och fasta uttryck som nämns i programmet

Vara ute och cykla
Få något att bita i
Få blodad tand
Ha kul som ett barn på julafton
Kaka på kaka
Ge sig i kast med
Dra sitt strå till stacken
Kasta yxan i sjön
Inte illa pinkat
En dans på rosor
Ingen ko på isen
Det går som tåget
Som ett brev på posten
Dra alla över en kam
Göra någon en björntjänst
Å någons vägnar
Munsbit
Hårdra
Gråta krokodiltårar
Vara bakom flötet
Klockrent
Grundbulten

Lär dig mer om metaforer

Läs doktorsavhandlingen På rak sak av Julia Prentice, från Göteborgs universitet (från 2010).

Läs artikeln Därför ställer metaforer till det för sva-elever av Påhl Ruin, från Vi lärare, (från 2024).

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Julia Prentice är universitetslektor och docent i svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Avsnitt(926)

Svart på vitt om skiljetecken

Svart på vitt om skiljetecken

Skiljetecken ger en paus för ögat i läsningen. Men hur använder man dem bäst? Ylva Byrman jagar komman, gissar om snedstreck, varnar för semikolon och sätter punkt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför sätter många ett snedstreck före sitt namn? Är det typiskt svenskt? Var ska frågetecknet sitta? Varför är det så många kommatecken i äldre texter? Kommer det nya skiljetecken? Hur använder man semikolon rätt? Vad betyder det egentligen när man skriver ut tre punkter? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

21 Okt 201930min

Är det rätt att säga fel?

Är det rätt att säga fel?

Det handlar om att säga fel och att missuppfatta ord. Lyssnarna och Henrik Rosenkvist delar med sig av egna och andras felsägningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Är det fel att säga ögonlockarna eller är det dialekt? Vem bestämmer vad som är rätt och fel i språket? Hur blir fel rätt? Är det en missuppfattning att säga att man döper djur? Varför säger vissa påhyvla när det heter pådyvla? Har ordet dekadens bytt innebörd? Eller missuppfattas det? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

14 Okt 201930min

Vikingarna är tillbaka

Vikingarna är tillbaka

Vad lever kvar i språket från vikingatiden? Och hur hade vikingarna pratat idag? Henrik Rosenkvist läser vikingapoeten Egil Skallagrimsson och ger fyra ledtrådar till varför det heter viking. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vad vet man om hur fornnordiska lät? Fanns sj- och tj-ljud före medeltiden, alltså när man skrev med runor? Vilka ljudbildningar från vikingatiden har försvunnit och vilka lever kvar? Var kommer ordet viking från? Hur reste ordet harfanger – fjälluggla – från vikingarnas Norden till Frankrike och blev harfang på franska? Hur hänger ordet slaver ihop med ordet slavar? Hur är orden kopplade till vikingarnas räder? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Intervju med Anne Bjørnstad, manusförfattare till tv-serien Beforeigners, HBO Nordic. Programledare Emma Engström.

7 Okt 201930min

Hälsofeber – så säger vi om sjukt och friskt

Hälsofeber – så säger vi om sjukt och friskt

Det är förkylningstider och vi tar tempen på ord och uttryck om mående. Ylva Byrman guidar mellan "pestiga" ord, nysningsfraser och önskningar om hälsa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Hur hänger verbet hälsa ihop med substantivet hälsa? Vilka kopplingar finns det på andra språk? Kan man säga "friskna till" och "sjukna in" eller är det bara "tillfriskna" och "insjukna" som gäller? Vilka spår har sjukdomen pest satt i språket? Varför säger vissa beskonad, när det heter förskonad? Är det dialektalt att säga "ta febern" istället för "ta tempen"? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

30 Sep 201930min

Politiskt språk med stort P

Politiskt språk med stort P

Det handlar om ord och begrepp i politiken. Ylva Byrman listar de vanligaste partiorden. Vi reder ut hur ordet utanförskap blev politiskt. Och så bjuder politikreporter My Rohwedder på nyord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Hur och varför används uttrycket på någons planhalva i politiken? När blev utanförskap ett politiskt signalord? Vilka nya ord dök upp i samband med regeringsbildningen efter valet 2018? Vilka partier kallar sig Partiet med stort P? Vilka är de mest utmärkande orden i partiernas valmanifest sedan slutet av 1800-talet? Är ordet högerradikal en självmotsägelse? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst My Rohwedder, politikreporter på Ekot och bisittare i Sveriges Radios podd Det politiska spelet. Programledare Emma Engström.

23 Sep 201930min

Är du go eller? Göteborgska eller?

Är du go eller? Göteborgska eller?

Säger göteborgare "eller" oftare än andra? Henrik Rosenkvist berättar om det västsvenska hopkok av dialekter som idag kallas göteborgska. Och så visar sig Göteborgsvitsen ha ett överraskande arv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Förutom ordet bamba för matsal, vilka ord och uttryck är typiska för göteborgskan? Var kommer fraserna "Är du go eller?" och "Hallå eller!" från? I Göteborgstrakten används kraj eller krajja i betydelsen sönder eller att något går sönder, men används orden även på andra ställen i landet? Knävelhänt betyder fumlig, men hur spritt är det? Varför finns det en koppling mellan göteborgskan och ordvitsar? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

16 Sep 201930min

Så är du artig på svenska

Så är du artig på svenska

Förr funkade "Skulle jag kunna be att få?" Nu har uttrycket blivit ålderdomligt. Hur vi pratar för att vara artiga förändras. Henrik Rosenkvist guidar genom trevlighetsmarkörer i språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Har uttrycket "jag skall be att få" blivit mindre vanligt och vad kan man säga istället för att be om något på ett artigt sätt? Varför är skyltar med uppmaningar så omständligt skrivna? Som till exempel "rastning av hundar förbjuden" istället för "hundar får inte bajsa här". Är negationer som "kan du inte ge mig fjärrkontrollen?" även vanliga på andra språk? Är svenskan ett mindre vänligt språk än andra språk? Uttrycket "vänta kvar" kan höras i telefonköer. Är det ett korrekt uttryck och vad har hänt med "vad god dröj"? Har ordet trevligt fått en mindre trevlig betydelse? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

9 Sep 201930min

Hur ska emojier användas?

Hur ska emojier användas?

Gula gubbar som ler, pussa och kräks. Frukter och grönsaker som blir till sexuella inviter. Hur ska emojier och smileys användas och tolkas? Ylva Byrman reder ut vett och etikett för symbolspråket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vilken funktion har emojier när vi kommunicerar? Hur ska man veta vad alla emojier betyder?Är emojier och smileys ett universellt språk? Eller kan tolkningen av en emoji skilja sig i olika länder? Kommer emojier och smileys bli en del av det offentliga språket? Hur förhåller sig språkvården till emojier? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

2 Sep 201929min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
svd-nyhetsartiklar
paranormalt-med-caroline-giertz
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
det-morka-psyket
dumforklarat
rss-vetenskapsradion
sexet
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
halsorevolutionen
barnpsykologerna
medicinvetarna
rss-vetenskapsradion-2
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-vetenskapspodden
a-kursen
rss-vetenskapligt-talat