Den svenske affärsmannen som blev Görings medlare

Danmark och Sverige var rivalerna som under århundraden slogs om herraväldet i Norden. Skånska kriget inleddes i september år 1675 efter att danskarna tillsammans med Nederländerna förklarade krig mot Sverige. Danskarna ville återta Skåne, Blekinge och Halland som landet förlorat vid freden i Roskilde år 1658.Skånska kriget såg den 4 december 1676 det blodigaste slaget Sverige upplevt med Slaget vid Lund där hälften av de stridande stupande. Landskapen föröddes av krigen där reguljära förband, friskyttar och snapphanar mötte varandra i regelrätta slag och klassisk gerillakrigföring. Största förlorarna var som alltid civilbefolkningen.I det 67:e avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Göran Larsson, tidigare chef för Malmös museer och Stadsarkivet samt författare till två böcker om Skånska kriget.En uppmärksammad roll i krigföringen spelade snapphanarna, som kämpade såväl i militärt organiserade friskyttekompanier som i små grupper eller på egen hand. Svenskarna sökte på alla sätt komma tillrätta med snapphanerörelsen med omväxlande drakoniska straff och amnestiplakat, och snapphanarnas betydelse avtog starkt mot slutet av kriget.Avgörande för krigets utgång var inte de svenska militära framgångarna i Skåne. Det dansk–svenska kriget var en del av ett stort europeiskt krig mellan å ena sidan Frankrike, som var Sveriges allierade, och å den andra en koalition mellan Nederländerna, Spanien, den tysk–romerske kejsaren och bl.a. Brandenburg och Danmark. Med början i augusti 1678 slöt Ludvig XIV fred med sina främsta motståndare, och plötsligt var därmed Danmark jämte Brandenburg isolerat, och Danmark tvingades sluta fred utan några vinster. Fredsslutet skedde först i Fontainebleau och sedan i Lund, där samtidigt ett svensk–danskt förbund ingicks 1679. Därmed var Skånes framtid avgjord.Bild: Slaget vid Lund där Karl XI längst till vänster synes för svenska trupper jaga fienden ut på fältet. I bakgrunden slätt och den brinnande byn Vallkärra. Oljemålning från 1696 av Johann Philip Lemke.Musik: Storyblocks Audio Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

11 Sep 20191h 1min

När det brittiska imperiet var som störst år 1920 sträckte det sig över alla världens kontinenter och omfattade nästan en fjärdedel av jordens yta. Det var ett system av kolonier, protektorat och territorier som i storlek bara har överträffats av Mongolväldet.Storbritanniens koloniala historia startade på 1500-talet, nådde zenit i början av 1900-talet och består idag av en handfull territorier runt om i världen där invånarna valt att fortsätta vara brittiska undersåtar.I avsnitt 66 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, som har skrivit ett femtiotal böcker, både fack- och skönlitteratur. Han är aktuell med boken Brittiska Imperiet – Uppgång och fall på Historiska Media. Han har också skrivit Englands historia i två volymer.Irländarna var de första att drabbas av britternas hårdhänta kolonialism där dagens konflikt på Nordirland är en direkt följd av tidigare generationers missgrepp. I slutet på 1600-talet hade engelsmännen upprättat kolonier i Nordamerika och på öar i Karibiska havet samt etablerat handelsutposter i Asien och Afrika.Den tidiga koloniseringen av Indien skedde via handelsbolag. I brittiska Indien övertog staten kontrollen 1858, efter att East India Company hade misslyckats med att slå ned sepoyupproret. Under Berlinkonferensen 1884–85 delades Afrika upp mellan Europas stormakter. Britterna strävade efter ett sammanhängande kolonialrike ”från Kap till Kairo”, för att binda samman Kapkolonin i söder geografiskt med Egypten.De nordamerikanska kolonialisterna förklarades sig fria från moderlandet redan år 1776. Den för imperiets viktigaste kolonin Indien år 1947, medan de afrikanska kolonierna främst frigjorde sig under 1960-talet. För Hong Kong dröjde det ända till år 1997.Det viktigaste arvet är engelska språkets utbredning och ohotade position som världens främsta lingua franca. De negativa konsekvenserna av den hårdhänta brittiska kolonialismen lever vi fortfarande med i form av instabila länder i Mellersta Östern, etniska konflikter i Afrika och utbredd underutveckling. Det brittiska imperiet institutionaliserade rasism och drog sig inte för att stötta opiumsmugglare i Kina eller uppfinna koncentrationsläger i södra Afrika för att försvara sina anspråk på världen.Grunden för imperiet var britternas överhöghet på haven och deras industriella styrka. Britternas kraftmätning med Nazityskland under andra världskrigets tömde Storbritanniens krafter och blev början på slutet för imperiet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

4 Sep 201955min

Utan sina skepp hade vikingarna inte kommit långt. Med hjälp av dem tog man sig längre ut i världen än några andra nordbor gjort tidigare. De koloniserade Island, bosatte sig på Grönland och fortsatte mot Amerika. Via Seine nådde man Paris, som vikingarna passade på att belägra.De rundade Iberiska halvön, for genom Medelhavet och härjade Marockos kuster. Och tog sig på floder och forsar genom Ryssland till Konstantinopel – dagens Istanbul.Men ingenting av detta hade alltså varit möjligt utan deras båtar – och inte minst segel. Hur kunde de bygga sådana tekniska mästerverk? Har man hittat något vikingaskepp i Sverige? Vem vävde seglen, och var de verkligen randiga? Försök har gjorts att segla på ryska floder med rekonstruerade båtar, men hur lätt är det egentligen?I avsnitt 65 av podden Historia Nu samtalar Kristina Ekero Eriksson med marinarkeologen Jim Hansson, som bland annat gjort undersökningar i en av Birkas hamnar, och textilexperten Amica Sundström som tittat närmare på vikingatida textilier. Båda är medförfattare till den nyutkomna boken Birkas skepp. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

28 Aug 201955min

I världsstaden London har otaliga byggnader och platser försvunnit under århundrandena. Allt ifrån visionära bostadsområden Adelphi som aldrig levde upp till drömmen till avrättningsplatser och porrkvarter. I avsnitt 64 av podden Historia Nu tar författaren och frilansskribenten Gabriella Håkansson tar oss till platser som rivits, försvunnit eller glömts bort. Uppläsare Kajsa Linderholm.Musik: Storyblocks.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

21 Aug 201948min

Berlins litterära historia är rik och präglad av stadens våldsamma historia. I Historia Nus sommarspecial skriver skribenten och författaren Per Svensson om Berlins litteraturhistoria. Vi möter bland andra Döblin, le Carré, Wolf och Strindberg. Författaren funderar över Berlins roll i litteraturen: "Detta är Berlins roll inte bara i Berlin Alexanderplatz utan i litteraturen överhuvud, skulle jag påstå: att vara den arketypiska moderna storstaden – brusande av trafik, självsäkert svällande, i ständig förändring, utan historia, utan pardon, en fristad för det depraverade och dekadenta, både ett lockande paradis och ett glupskt inferno. Utöver detta får Berlin också ofta utgöra sinnebilden för den historiska ondskan, antingen i dess demoniska skepnad (naziståren) eller i dess dystert grå uppenbarelse (decennierna med muren)."I veckans sommarspecial lyssnar vi på Per Svensson kortljudbok Litteratur i Berlin från bokserien Karavan Stadsguider. Inläsare är Kajsa Linderholm. Läs mer på www.karavanreseguider.se. Eller lyssna på fler guider hos ljudbokstjänster som Storytel och Nextory.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

14 Aug 20191h 2min

År 1626 köpte nederländaren Peter Minuit södra Manhattan av indianerna för lite krimskrams och grundade kolonin Nieuw Amsterdam. 1664 övertogs kolonin av England och fick då namnet New York.Till att börja med växte New York långsamt, men staden kom att utvecklas till USA:s kommersiella centrum. Under åren 1785 till 1790 var New York huvudstad i USA. Vid denna tid hade staden cirka 30 000 invånare och var den största i Nordamerika. Denna siffra dubblerades sedan ungefär vart tionde år.Kraftig immigration gjorde New York till en mångkulturell stad. Under 1840-talet många människor från Irland och Tyskland, senare från Syd- och Östeuropa med ett stort judiskt inslag och under 1900-talet många svarta och spansktalande, främst från Puerto Rico. I veckans sommarspecial lyssnar vi på Henrik Berggrens kortljudbok Historiska New York från bokserien Karavan Stadsguider. Inläsare är Fredrik Bergling. Läs mer på www.karavanreseguider.se. Eller lyssna på fler guider hos ljudbokstjänster som Storytel och Nextory.Musik: New York Jazz Loop av FoolBoyMedia under Creative Commons, attribution non commercial licens.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

7 Aug 20191h 6min

Londons tunnelbana är världens äldsta. Den som öppnade år 1863 och efter bara några månader hade ”the tube” 26 000 resenärer om dagen. Londons tunnelbanan har fått så modell för alla efterföljare i världens metropolerMetropolitanlinjen i London gick strax under gatuplanet och vagnarna drogs av ånglok, men kom med tiden att elektrifieras. Den svarade på ett allt större transportbehov i världsmetropolen London.Redan på 1830-talet kom de första förslagen på en underjordisk järnväg, men det dröjde fram till 1850-talet innan några seriösa förslag planerades. Och 1855 beslutade det brittiska parlamentet att en underjordisk järnväg skulle byggas mellan Paddington Station och Farringdon Street som skulle gå via King's Cross med namnet Metropolitan Railway.I veckans sommarspecial lyssnar vi på Amanda Svenssons kortbok Tunnelbanan i London från bokserien Karavan Stadsguider. Inläsare är Kajsa Linderholm. Läs mer på www.karavanreseguider.se. Eller lyssna på fler guider hos ljudbokstjänster som Storytel och Nextory.Bild:Queens Road (now Queensway) tube station, c. 1900, Public Domain, Wikipedia.Ljudeffekten är "London Underground, Arriving, A.wav" av InspectorJ (www.jshaw.co.uk) hos Freesound.orgSee acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

31 Juli 201944min

Människorna på 1600-talet var på många sätt lika oss men ändå så annorlunda. Rättsprotokoll från den tiden blir titthål tillbaka i historian när otrohet var belagt med dödsstraff, men där försupna präster kunde supa, tafsa och hora i årtionden utan några större konsekvenser.Under stormaktstiden fortsatte vanliga människor att leva sina liv i socknar och småstäder samtidigt som kungamakten stärktes och Sverige blev en europeisk stormakt. En mycket blygsam befolkningsutvecklingen under 1600-talets första hälft talar sitt eget språk om umbäranden och svält.I avsnitt 60 av podcasten Historia Nu samtalar Urban Lindstedt med den prisbelönte historikern Annika Sandén, verksam vid Stockholms universitet om brott och straff på 1600-talet.Lagarna var drakoniska på 1600-talet med dödsstraff för hor och upprepade stölder. Även förvisning var ett mycket allvarligt straff eftersom det utradera människans möjligheter till försörjning. Samtidigt omvandlades ofta dödstraff i lägre instanser till dryga böter i hovrätterna. Borgarna och bönderna som befolkade de lägre domstolarna drog sig också för att verkligen utdöma de hårdaste straffen.Möjligheten att frias genom att samla 12 edgärdsvittnen som kunde tala för den åtalades heder gav välsituerade större möjligheter än exempelvis kvinnor utan man eller far. Men i Annika Sandéns bok Missdådare – Brott och människoöden i Sverige omkring 1600 kan vi läsa hur notoriska horkarlar eller kvinnor i utkanten av samhället till slut inte kan undkomma det hårdaste straffet.Musik: Bach Organ Works: Trio Sonatas av James Kibbie is licensed under a Attribution-NonCommercial-NoDerivatives (aka Music Sharing) 3.0 International License.Bild: Skamstock vid Skottvångs gruva i Södermanland. Av Raphael Saulus, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

24 Juli 201956min