Bluffindustrin – Eva kan inte betala tillbaka
Kaliber18 Apr 2022

Bluffindustrin – Eva kan inte betala tillbaka

Flera svenskar har blivit lurade på pengar i en jättelik internationell bedrägerihärva som just nu utreds av tysk polis. Hör Eva Nilssons berättelse om hur hon hamnade på existensminimum.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag tänkte att jag kanske kunde få en bättre pension. Jag är 62 år, blir 63 år, så jag tänkte att det kunde… Jag förstår att jag blir en sån där fattigpensionär ändå, för jag har inte jobbat hundra procent, jag har varit hemma med barn och varit ensamstående. Så då tänkte jag att jag kanske kunde leva lite bättre.

Eva Nilsson är undersköterska och fick upp ögonen för möjligheterna att investera, i till exempel bitcoin, när en kollega berättade om sina investeringar. Eva anmäler sitt intresse på en hemsida, och snart är det någon som ringer från ett brittiskt telefonnummer. Han säger sig vara baserad i London och jobba för företaget Qteck.

– Som berättade om det och att man skulle investera med 2.500 kronor. Och då tänkte jag att ”det är inte så farligt, det har jag till.”

Qteck fjärrstyr Evas dator

Qtecks personal tar ibland över kontrollen över hennes datorer med programvaran Anydesk. Där visar de hur hennes pengar har investerats. Eva övertygas om att investera mer – och att låna pengar för att ha råd. Det är Qtecks personal som fyller i låneansökningarna, berättar hon. Det första privatlånet görs på 182.000 kronor.

– Och de lovade mig då att jag skulle få tillbaka mycket, mycket mer. Och ”vad vill du göra med pengarna?” och sådär. Man drömmer om vad man skulle kunna tänka sig. Att jag skulle vilja bjuda mina barn på en resa tillsammans.

Kurvorna på skärmen går uppåt, tills de inte gör det längre. Qtecks personal ringer Eva varje dag, berättar hon, och övertygar henne till slut om att hon måste låna mer.

– För att få tillbaka. Och då tänkte jag ju redan hur ska jag kunna betala tillbaka detta? Och då kände jag att det enda jag kan göra är att låna mer pengar då ju. Fastän att jag inte ville. För de lovade mig att jag skulle få så att jag kunde betala tillbaka.

"Ville ta livet av mig"

I slutet har Eva skulder på 900.000 kr. Telefonnumret som Eva använde för att nå Qtecks personal har plötsligt inte längre någon abonnent. Eva förstår att pengarna är borta, och att hon har lån som hon aldrig kommer kunna betala tillbaka.

– Jag trodde jag skulle svimma och kände att jag ville ta livet av mig, men som tur är kom jag till sans och tänkte på mina barn och pratade om det för min väninna. Man känner ju sig så jättedum för att man har gått på en sån nit liksom. Jag polisanmälde ju, för det ska man göra.

Men polisen inleder inte någon förundersökning. De skriver att det inte finns ”anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har förövats”.

Minst 42 polisanmälningar rör Qteck

Polisen i Sverige har fått in åtminstone 42 anmälningar som gäller Qteck. I de flesta har förundersökningen lagts ner, ofta inom bara några dagar. I nio fall har det inte inletts någon förundersökning alls. Men när polisen i Västmanland fick in en anmälan om att en person blivit lurad på 1,6 miljoner så valde de att i alla fall försöka spåra pengarna. Björn Sidenhjärta är polisiär förundersökningsledare vid polisens bedrägerigrupp i Västerås.

– Jamen den skyldigheten tycker jag att man har som polisiär FU-ledare. Man måste ju utröna om det finns pengar att säkra upp någonstans. Man kan inte bara ta för givet att pengarna har gått utomlands och att vi inte kan göra något.

Men i det här fallet har pengarna – just det – försvunnit utomlands, till konton i ett Londonbaserat företag som genomför internationella penningtransaktioner.

Här slutar den svenska polisens arbete. Men också i Tyskland får tusentals människor liknande samtal som Eva, men från ett annat företag, FX-leader. De som ligger bakom FX-leader – som tyska myndigheter har jagat i två år - är också de som ligger bakom Qteck. Om det hör du i nästa avsnitt av Kaliber.

Granskningen är ett samarbete med Danmarks Radio.

Avsnitt(590)

Våldtäktsoffer får kläder avslitna av manlig personal

Våldtäktsoffer får kläder avslitna av manlig personal

Unga flickor som blivit våldtagna strippas av manlig personal. Självmordsbenägna ungdomar lämnas ensamma i bara underkläderna. Och tolvåriga flickor tvingas torka upp sina egna spyor. Detta är några av de saker som sker när barn och ungdomar sätts i isoleringscell på Sveriges statliga ungdomshem. Kaliber fortsätter sin granskning av tillvaron på ungdomshemmen. En granskning som återigen visar på de stora olikheterna i villkoren för dem som är intagna på landets fängelser och för dem som tvångsvårdas på våra ungdomshem. Vet du mer? Hör av dig till oss! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

23 Maj 201029min

Inlåsta ungdomar vägras utevistelse  – otänkbart för fångar

Inlåsta ungdomar vägras utevistelse – otänkbart för fångar

Barn och unga som tvångsvårdas på statens ungdomshem nekas att vistas utomhus. Något som aldrig skulle hända de grovt kriminella vuxna på Sveriges mest slutna fängelser - det skulle vara att bryta mot lagen. På ungdomshemmen är däremot de tvångsvårdade ungdomarna helt utlämnade åt personalens beslut. Nora var tvångsomhändertagen på ungdomshemmet Solgården, där ungdomarna bedömdes efter ett "pluppsystem". Röd plupp innebar att man inte fick gå ut. En låsbar avdelning på ett särskilt ungdomshem har fönster av pansarglas med galler utanpå. Att inte få gå ut innebär också att nekas all form av frisk luft. Nora började skära sig - för om hon skar sig tillräckligt djupt fick hon komma ut, till sjukhuset för att sys. Och det är inte bara på Solgården som ungdomar har nekats att få vara utomhus. Något som inte ens Sveriges grövsta brottslingar nekas. BO kritiserar ungdomshemmen Barnombudsmannen Fredrik Malmberg kritiserar Statens institutionsstyrelse (SiS). Debatt mellan Malmberg och SiS generaldirektör Ewa Persson Göransson i P1-morgon: Även Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, reagerar på reportaget. Här i en intervju i Ekot: Vet du mer? Hör av dig till oss! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

16 Maj 201029min

Stort motstånd trots vargjakt

Stort motstånd trots vargjakt

För att de starkaste motståndarna skulle godta vargpolitiken tilläts licensjakt. Men acceptansen mot varg har inte ökat bland dem. Lokala organisationer som Folkaktionen ny rovdjurspolitik höjer nu rösterna även i politiken och kräver nollvision om varg. På lokal nivå märks vargmotståndet tydligast: kommunen Nordanstig utropade sig som en vargfri kommun, trots att sådana beslut inte får tas på lokal nivå. I Orsa tog kommunen i slutet av januari emot en skrivelse från Orsa Jaktvårdskrets där kretsen föreslår att vargar under inga omständigheter får flyttas, eller inplanteras i Orsa kommun. En dryg månad senare beslutade kommunstyrelsen att gå på jägarnas linje. Folkaktionen ny rovdjurspolitik låg bakom skrivelsen. De har blivit en röst som hörs i vargfrågan. Vet du mer? Hör av dig till oss! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

9 Maj 201029min

"Du ska veta att det finns folk som vill skjuta dig precis som de vill skjuta vargarna"

"Du ska veta att det finns folk som vill skjuta dig precis som de vill skjuta vargarna"

Sönderskurna däck, förtäckta mordhot och trakasserier. Det har näst intill blivit vardagsmat för tjänstemän som jobbar med vargfrågor inom Länsstyrelsen. Nära hälften av dem har blivit hotade, trakasserade eller utsatta för sabotage. Och sammanlagt 40 procent har blivit utsatta upprepade gånger. Det visar Kalibers undersökning. Så här berättar de själva om hoten: En man avlossade skott i luften flera gånger då vi var i närheten. Samme man ringde upp mig senare och använde "könsord". Två däck sönderskurna på min privata bil som jag använder i tjänsten. Uttalanden som "Du ska veta att det finns folk som vill skjuta dig precis som de vill skjuta vargarna". Jag går mer sällan ut på krogen, jag undviker folkmassor där jag kan bli igenkänd, t.ex. marknader, lokala jippon etc. Vet du mer? Hör av dig till oss! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2 Maj 201029min

Sexköparna får för låga böter

Sexköparna får för låga böter

Många som begått brott och får dagsböter får betala för lite i böter. Särskilt tydligt är det bland män som köpt sex - varannan sexköpare under 2005-2008 har fått kraftiga sänkta dagsböter. Detta eftersom åklagaren i många fall inte anpassar dagsbotbeloppet till vad den dömde egentligen tjänar. - Jag tycker det är upprörande. Inte nog med att de här männen har brutit mot lagen, de kommer också undan med att betala mindre. Och det är inte acceptabelt i Sverige som rättssamhälle, säger politikern Inger Segelström som drev igenom sexköpslagen för elva år sedan. Riksåklagare Anders Perklev anser att den nuvarande ordningen med att fastställa dagsböter innebär problem. - Jag tycker att det är en brist i systemet och att systemet borde ändras, säger han. Ta del av bakgrundsmaterial till reportaget: Åklagarmyndigheten reagerar på Kalibers undersökning: Vet du mer? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

25 Apr 201028min

Den godtyckliga dagsboten

Den godtyckliga dagsboten

Dagsboten ska svida lika mycket i plånboken oavsett om den som döms är fattig eller rik. Det säger lagen. Därför fastställs dagsbotens storlek i proportion till inkomsten. Den ekonomi den dömde har när domen faller ska ligga till grund för beslutet. Lika fall ska behandlas lika, det säger Legalitetsprincipen och det är också Domstolsverkets slogan. Av de 89 personer som dömdes för mutbrott i Systembolagsrättegångarna fick 53 personer betala för lite i dagsböter. Det visar en granskning som Kaliber har gjort. Vår undersökning visar också på ett system där den som ljuger om sin inkomst kan komma lindrigare undan än den som talar sanning. Ta del av bakgrundsmaterial till reportaget: Vet du mer? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

18 Apr 201029min

Kaliber 20-12-2009 2009-12-20 kl. 13.00

Kaliber 20-12-2009 2009-12-20 kl. 13.00

Kaliber 20 december 2009: Vad hände sen? Vad hände efter rättegången i Mariestad om hängningen på häktet? Hur gick det för Amandine? Har regeringen startat en utredningen om Swedfunds biståndsmiljoner i Makedonien? Vad fick Robins och Marcus vittnesmål om kränkningar för konskevenser för Hallnadshem? Hur många skattefuskande teknikkonsulter har åtalats? HUr har reglerna ändrats kring bostäderna i Bergströmska stiftelsen i Jönköping som skulle gå till mindre bemedlade? Reportrar: Sanna Klinghoffer, Anna-Klara Bankel, Magnus Thorén, Annika H Eriksson och Anna Jaktén. Programledare: Anna Jaktén Producent: Sanna Klinghoffer Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

20 Dec 200929min

Kaliber 20091213 2009-12-13 kl. 13.00

Kaliber 20091213 2009-12-13 kl. 13.00

Kaliber 13 december 2009: "Det handlar om slaveri" - om nigerisk människohandel För två och ett halvt år sedan berättade Kaliber om en ny slags trafficing - från Nigeria till Norge med Sverige som transitland. Då fanns bara enstaka prostituerade nigerianska kvinnor i Sverige. Idag ser verkligheten annorlunda ut. Reportrar: Matilda Uusijärvi och Sanna Klinghoffer Producent Sanna Klinghoffer Programledare Anna Jaktén Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

13 Dec 200929min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
en-mork-historia
p3-dokumentar
svenska-fall
aftonbladet-krim
mardromsgasten
badfluence
skaringer-nessvold
nemo-moter-en-van
killradet
rattsfallen
creepypodden-med-jack-werner
flashback-forever
hor-har
vad-blir-det-for-mord
radiosporten-dokumentar
rss-brottsutredarna
p3-historia
aftonbladet-daily
rss-mer-an-bara-morsa