Ägget fanns i språket långt före Jesus
Språket14 Apr

Ägget fanns i språket långt före Jesus

Påsken handlar både om Jesus uppståndelse och ägg. Bibeln får nytt språk och gamla genitivformer försvinner. Men ägget låter som det alltid har gjort.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Ägg har på ett eller annat sätt hetat ägg sen urminnes tider, det går att spåra till protoindoeuropeiska, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Nya testamentet får modernare språk

– De gamla genitivformerna försvinner. Det kommer att stå ”Jesus Kristus uppståndelse” istället för ”Jesu Kristi uppståndelse”, det tror jag att läsarna kommer att lägga märke till, säger Catharina Nyström Höög, professor i svenska vid Stockholms universitet som sitter med översättningsrådet för NT 2026.

I direktiven till den nya översättningen står att svenskan ska vara av god kvalitet och ha en naturlig och nutida språkdräkt.

– Är det då motiverat att bibelspråket upprätthåller en böjningsform som är borta ur allmänspråket sen väldigt länge? Jag att det finns goda skäl för att inte göra det, säger Catharina Nyström Höög.

Språkfrågor om påsk, kyrkan och ägg

Hur ska man skriva ordet påsk – med stor eller liten bokstav?

Varför säger vissa ”återuppstånden” när det heter ”uppstånden”?

Vad betyder egentligen uttrycket att ”krypa till korset”?

Varför heter det skärtorsdag – och vad betyder skär i det sammanhanget?

Vad heter de olika dagarna under Stilla veckan – och varför heter de så?

Varför heter det ägg – och hur gammalt är det ordet egentligen?

Vad är skillnaden mellan att lägga ägg och att värpa?

Varför säger vi ”full som ett ägg” när vi menar att någon är berusad?

Lär dig mer om bibeln, påsken och ägg

Läs artikel om NT2026 Ny version av Nya testamentet kommer nästa år – och mycket blir annorlunda av Monica Slotte från YLE (från 2024).

Läs om Stilla veckan från Svenska kyrkan.

Läs om Påskens alla dagar från ISOF.

Läs om Påsktraditioner från A till Ö från ISOF.


Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Catharina Nyström Höög, professor i svenska vid Stockholms universitet som sitter med översättningsrådet för NT 2026.Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman

Avsnitt(500)

På jakt efter jägares språk

På jakt efter jägares språk

Jaktlagen är vår "kanske mest konservativa språkmiljö", enligt Språkets expert, med bl a många bevarade dialektformer. Hör jaktuttryck som har färgat allmänspråket samt om olika syn på dagens jaktspråk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVilken är bakgrunden till ordet skåre, alltså ett skydd eller kamouflage vid stränder när man jagar sjöfågel?Att skamma ett vildsvin innebär att skadeskjuta det. Varifrån kommer ordet?Varför kallas samma jaktaktivitet pass i södra Sverige, men post i norra delen av landet?Vilka jaktuttryck har sökt sig in i allmänspråket?Vilka typiska exempel finns på hur icke-jägare missförstår ord eller uttryck kring jakt?Vad betyder vildnaden?Hör en diskussion om olika syn på jaktbegrepp som viltvård och populationsbegränsning.I södra Östergötland finns äldre jägare som använder ordet fredja. Vilket är ordets ursprung och hur och var det använts?På engelska betyder ordet endling den sista individen av en art som är på väg att försvinna. Vilket ord kan använda för detta på svenska?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Magnus Rydholm, kommunikationschef på Svenska Jägareförbundet.Camilla Bergvall, ordförande för Djurens Rätt.Programledare Jens Möller.

21 Nov 202230min

Stresstålig och nyfiken - så ska tolken vara

Stresstålig och nyfiken - så ska tolken vara

Rättstolkar, vårdtolkar, teckenspråkstolkar, EU-tolkar... Att snabbt översätta mellan olika språk är ett ansvarsfullt uppdrag som kräver stresstålighet och nyfikenhet - och stor språkkompetens, förstås! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorI vilka olika sammanhang i Sverige händer det att man använder tolk?Vad säger forskningen om de största svårigheterna när det gäller att tolka mellan olika språk?Om man behöver använda tolk t ex under ett sjukvårdsbesök - hur säker kan man vara på att tolken verkligen översätter det som sägs och inte tar bort eller lägger till viktig information? **Hur vanligt är det i Sverige idag att barn måste tolka åt sina föräldrar?EU:s tolkar i Bryssel måste lyssna på och förstå avancerade resonemang, samtidigt som de säger vad personen sa för några sekunder sedan. Hur klarar hjärnan av det "dubbelarbetet"?EU satsar motsvarande 11-12 miljarder kronor per år för att tolka och översätta mellan unionens 24 officiella språk. De pengarna skulle kunna användas till annat om EU hade ett gemensamt officiellt språk. Varför är flerspråkigheten värd så mycket?Vad behöver man kunna, och hur behöver man vara som person, för att fixa att jobba som tolk?Hur lätt eller svårt är det att hitta svenska tolkar till Bryssel?Vilka utbildningsvägar finns för den som vill börja jobba i Sverige som t ex rättstolk eller vårdtolk?Hur kan en tolk göra för att översätta ord som är typiska för ett land, till exempel svenskans vabba eller norskans russebuss?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Medverkar gör även Stefanie Selmer och Daniel Pashley, som båda är tolkar vid EU-kommissionen i Bryssel.Programledare Jens Möller.** Muntlig tolkning bör ske enligt god tolksed, som är definierad av Kammarkollegiet. Susanna Karlsson talar i avsnittet om god translatorssed, vilket gäller skrivna översättningar. De relevanta skrivningarna i tolk- och translatorsseden är dock snarlika.

14 Nov 202230min

Ortnamn som ger inblick i forntiden

Ortnamn som ger inblick i forntiden

I ortnamn kan vi finna flertusenåriga språkliga spår. Hör om bakgrunden till det jämtländska namnet Namn - jo, byn heter Namn. Och filmhjälten Rambo sägs ha tydlig koppling till ett svenskt ortnamn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorEnligt en undersökning från Språktidningen tycker svenska folket att Morgongåva är landets vackraste ortnamn. Hur har samhället väster om Uppsala fått sitt namn?Språkvetenskapligt, varför är det intressant att ta reda på vad vi har kallat olika platser och varför?I Västsverige finns orter som Lerum, Naum, Vedum, Tanum och Kvänum. Vad betyder -um?Varför heter det Östersjön när det ju är en del av världshavet?Varför har prickarna fallit bort på ostkusten men inte på västkusten?Vad har filmhjälten Rambo för koppling till Ramberget i Göteborg?Hur kan en jämtländsk by ha namnet Namn?En plats som heter Dödre, har den med döden att göra?Forskaren Josefin Devine har, som en del av sin doktorsavhandling, undersökt runt 150 namn på fäbodar i socknarna Hackås och Oviken i Jämtland. Vilka är de vanligaste orden som ingår i fäbodnamnen?Jämtland var länge norskt, först i mitten av 1600-talet blev landskapet en del av Sverige. Hur mycket av det norska arvet märks i Jämtlands ortnamn?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Josefin Devine, forskningsarkivarie på Institutet för Språk och Folkminnen som har gjort en doktorsavhandling om ortnamn i två socknar i Jämtland.Programledare Jens Möller.

7 Nov 202230min

Det smakar fågel, doftar jord

Det smakar fågel, doftar jord

Vi har få svenska ord för att beskriva dofter, något fler för smaker. Kanske är en utveckling på gång? Språket handlar även om en ny bok som samlar hundratals språkliga uttryck kring mat och dryck. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorSvenska språket saknar ord för att berätta hur det luktar. Hur kan man få veta mer om språk och dofter samt vilka ord man i svenskan använder för att gestalta luktsinnet?Om man har svagt luktsinne kan man knappast säga att man luktar dåligt utan att bli missförstådd. Varför finns det inget verb för förmågan att känna dofter?I vilken mån pågår arbete för att utveckla den språkliga terminologin kring smaker och dofter?Det finns olika åsikter huruvida det är bra eller dåligt om något "smakar fågel". Vad finns det för bakgrund till uttrycket och hur används det idag?Varifrån kommer ordet kantarell, och vad kallades svampen i Sverige innan Linné gav den sitt vetenskapliga namn**?Vissa filmjölksprodukter sägs ha "spritsig smak". Kan man använda ordet spritsig på det sättet?I förordet till nya boken Maten i vårt språk står att det är "lätt att skapa nya metaforiska uttryck utifrån mat som ämnesområde". Om det stämmer, varför är det så?På vilket sätt är matuttryck intressanta, rent språkligt?I uttrycket mums filibaba betyder ju mums att något smakar gott. Men vad betyder filibaba?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Carl Ahlstrand, författare och språkkonsult.Programledare Jens Möller.** OBS! I programmet nämns att Linné gav kantarellen ett vetenskapligt namn. Namnet idag är Cantharellus cibarius. Linné kallade dock den gula svampen Agaricus cantharellus. Det nuvarande namnet uppkom först på 1800-talet. Språket beklagar den delvis felaktiga uppgiften.

31 Okt 202230min

Så snackar vi slang på jobb och i förort

Så snackar vi slang på jobb och i förort

Rövsmör och jetski, vad betyder det? Språket handlar om mustig yrkesjargong och förortsslang. Hör om rörmokares ofta grova slanguttryck och varför s k affrikativt uttal kan vara viktigt i förorten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVad räknas som slang?Frilla är ett gammalt ord för konkubin/älskarinna. Numera är det ofta slang för frisyr. Har orden samma ursprung?Vad är orsak till de namn på fiskarter som nu används som slangord bland ungdomar, som lax, röding och torsk?Hur kommer det sig att slanguttrycken bäng och bänger tycks ha i princip motsatta betydelser - någon som är knasig/dum respektive något som är riktigt bra?Vad spelar den s k förortsslangen för roll för gymnasieungdomar i invandrartäta förorter?Vad kan det få för effekt för unga i förorten om de använder "fel språk i fel situation"?Vad är förortsslang?Vad betyder rövsmör?Rörmokarslang kan vara ganska grov. Finns det annan yrkesjargong i Sverige som låter på liknande sätt?I vilken mån utvecklas idag ny yrkesjargong?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.Karin Senter, som har disputerat vid Uppsala universitet med avhandlingen Att göra förort: Om språkliga resurser hos gymnasieungdomar med mångspråkig förortsbakgrundProgramledare Jens Möller.

24 Okt 202230min

Därför är det tufft att lära sig franska

Därför är det tufft att lära sig franska

Vad krävs för att en svensk i Frankrike ska uppfattas som infödd fransos? I veckans Språket hör vi ett delvis överraskande svar. Dessutom om programledarens tveeggade känslor inför franska språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorHur ser franskans ställning ut i svenska skolan idag?Hur har franskans ord för trumma (tambour) kunnat bli tambur på svenska?Ordet miljö kommer ju från franska (millieu) där det betyder ungefär mitten. På franska talar man snarare om omgivningen, l'environnement, i de frågor som vi benämner som miljöfrågor. Kan ni reda ut varför?Flygskam är ett modernt svenskt ord som sägs ha letat sig in i franska språket. Vilka äldre ord har franskan lånat in från svenska eller andra skandinaviska språk?Stockholms universitet har studerat i vilken mån svenskar som har flyttat till Frankrike i vuxen ålder talar så god franska att de kan uppfattas som infödda fransoser. Vilka är de huvudsakliga slutsatserna i studien?Vilka är de svåraste språkliga nötterna att knäcka för svenskar som vill bli fullt bekväma med franska språket?På en skylt vid ingången till en svensk stormarknad stod "entrè". Varför använder man här grav accent i stället för akut accent?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.Fanny Forsberg Lundell, professor i franska vid Stockholms universitet.Programledare Jens Möller.

17 Okt 202230min

Så vill lobbyister påverka språket

Så vill lobbyister påverka språket

Skärpt språklag och högre status för minoritetsspråk - det är exempel på frågor som "språklobbyister" driver. Språket handlar om organisationer och privatpersoner som försöker påverka språkpolitiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVad är en språklobbyist?Vilka är de viktigaste språkpolitiska aktörerna i Sverige?Hur stor roll har riksdag och regering som språkpolitiska aktörer?Vad vill organisationen Språkförsvaret försvara, och mot vad?Hur försöker katalanska och samiska organisationer påverka EU språkpolitiskt?Vilka exempel finns på samiska ord som svenskan har lånat?Har de svenska dialektorden gatt och syta koppling till sydsamiskans galkedh och syjhtedh?Finns några tecken på att allmänhetens passion för språk är på väg att falna?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitetövriga medverkande:Per-Åke Lindblom, ordförande för SpråkförsvaretMarga Payola, internationell koordinator för katalanska Internacional Plataforma per la LlenguaElle Merete Omma, ansvarig för EU-enheten på SamerådetProgramledare Jens Möller

10 Okt 202230min

Språklig förenkling som är svår

Språklig förenkling som är svår

Kasus och personböjning av verb är grammatiska egenheter som har nötts bort från svenskan. Blir vårt språk allt enklare, och i så fall varför? Språket gräver i olika aspekter av språklig komplexitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorFlera av Språkets lyssnare har fått intrycket av att vårt språks grammatik var mer komplex eller avancerad förr. Är det korrekt?Hur kommer det sig att analfabeta medeltidssvenskar hade ett behov av fler kasus än vi har idag?När "peakade" den svenska grammatiken och var som mest komplex?Finns det några teorier om hur snabbt språkliga förändringar kan gå, till exempel hur snabbt ett oregelbundet verb kan ändras och få regelbunden böjning?Om vi backar 700-800 år, hur sa man då i Sverige "jag är" och "vi är"?Vilka mekanismer låg bakom att pluralformerna för verb alltmer försvann ur svenskan?Vilka exempel finns på historiska språkförändringar som har lett till högre språklig komplexitet?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Adam Horn af Åminne, som har disputerat med en avhandling om personböjning av verb i nordiska språk.Programledare Jens Möller.

3 Okt 202230min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
ufo-sverige
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
det-morka-psyket
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-vetenskapsradion
rss-vetenskapsradion-2
bildningspodden
medicinvetarna
sexet
vetenskapsradion
hacka-livet
rss-spraket
ufo-sverige-2
a-kursen
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli