Så beväpnade Sverige Ukraina i hemlighet

Hotet mot Sveriges elsystem har ökat. Spionage, sabotage, cyberattacker. För den som vill orsaka skada finns en bred verktygslåda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Elnätet har sällan varit en sådan snackis som i vinter. Energisystemet är pressat, elen dyr och det kommer varningar om elransonering.Svenska kraftnät, som ansvarar för transmissionsnätet, eller stamnätet, har de senaste åren sett ett ökat hot från främmande makt. Det främsta hotet mot elnätet är underrrättelseverksamhet, spionage.Det handlar om kartläggning, att hitta brister som gör att man kan störa elnätet, i politiska eller militära syften.Cyberattack mot elnätetEnergi-terrorister, kriminella eller underrättelseofficerare, alla kan tänkas slå mot elsystemet på olika sätt. Det går att kapa ström genom cyberattacker på distans, att sabotera ledningar med vapenkraft eller att skaffa sig en roll på insidan av systemet.Nord Stream-sabotaget, anfallen mot elnätet i Ukraina är exempel på hur energin har blivit en del av den moderna krigföringen och det är något vi får räkna med att se mer av framöver, tror försvarsanalytiker.Medverkande:Erik Nordman, avdelningschef för säkerhet och beredskap vid Svenska kraftnätHenrik Häggström, biträdande chef vid Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet på Försvarshögskolan. Jan Thörnqvist, viceamiral och tidigare insatschef vid Försvarsmakten.Simin Nadjm-Tehrani, professor i datavetenskap vid Linköpings universitet.Oscar Almén, Kina-analytiker och forskare vid Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika BergqvistProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från Sveriges Radio, CNN

28 Dec 202229min

Insatsen i Mali beskrivs som en av de farligaste i modern tid. Nu åker soldaterna hem - och Sverige stänger dörren till insatsförsvaret. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under flera år var en av försvarets viktigaste uppgifter att skydda Sverige i utlandet, och skaffa allierade i samma veva.Det var en av poängerna med insatsen i Afghanistan och nu senast i Mali i Västafrika. Där har Sverige deltagit både i FN:s styrka Minusma och i den mer offensiva, fransk-ledda insatsen Task Force Takuba, som bekämpat terrorister i Sahel-regionen.Ungefär 4 000 svenska soldater har funnits på plats genom åren och även om just de har klarat sig, så har många andra dött i strid.Slut på strid i Saharas sandDen här vintern packar Sverige ihop insatsen i Mali och det blir samtidigt slutet på en era. Världen förändras snabbt och fokus flyttas från insatsförsvar till försvar på svensk mark.Mali är ett tydligt exempel där Sverige deltagit i flera internationella samarbeten, bland annat för att visa att vi ställer upp, men också för att få inflytande och skaffa militära bundsförvanter.– Tittar vi på det säkerhetspolitiskt skulle jag säga att Mali varit väldigt lyckat, säger Lars Wikman, forskare och lärare i militär strategi på Försvarshögskolan.Men ser man till situationen i Mali, där en militärjunta har makten och situationen snarare har förvärrats, är frågan mer komplex menar Lars Wikman.– Det är ju väldigt stora målsättningar. Och de lyckades man inte uppfylla, säger han.Medverkande:Dennis Löfvenborg, stabschef på K3, som arbetat i Mali under två perioder.Lars Wikman, forskare och lärare i militär strategi på Försvarshögskolan.Elin Hellquist, senior analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist.Producent: Karin Hållsten.Tekniker: Mats Jonsson.Ljud från Sveriges Radio och Youtube.

14 Dec 202234min

En hemlig organisation tros ligga bakom flera spionfall i Sverige. Den ryska underrättelsetjänsten GRU är mer aktuell än någonsin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det pågår ovanligt många rättsfall kopplade till ryska spioner i Europa just nu. Och vi kan vänta oss fler – också här i Sverige.”Det är nog rimligt att tro att man kan se fler förundersökningar framöver också”, säger Säpo:s kontraspionagechef Daniel Stenling.Den ryska militära underrättelsetjänsten GRU har kopplingar till båda de fall som är aktuella i Sverige nu: Bröderna Peyman och Payam Kia som misstänks ha spionerat på Säpo och Must och det svensk-ryska par som kan komma att åtalas för spionage som gynnat Rysslands militärindustri.Vad står GRU för?Förkortningen GRU står för "Huvudstyrelsen för underrättelsetjänsten" på svenska. Den militära spionorganisationen grundades av Stalin 1942, efter att Tyskland anfallit Sovjetunionen.Bengt Nylander ledde Säpo:s kamp mot GRU under kalla kriget. Han menar att GRU representeras på mer eller mindre alla ställen där Ryssland har ambassad med underrättelseofficerare.Det finns flera anledningar till att Sverige är särskilt intressant för Ryssland och GRU nu. Bengt Nylander räknar med att Putin har väckt alla sina agenter för att hålla koll vid hamnar och gränsövergångar i hela Europa.Medverkande:Daniel Stenling, chef för Säpos kontraspionage.Michael Jonsson, forskningsledare vid FOI som studerat spionfall i Europa.Oscar Jonsson, Rysslandskännare och forskare vid Försvarshögskolan.Bengt Nylander, författare och tidigare chef för Säpos kontraspionage.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika BergqvistProducent: Karin HållstenTekniker: Mats Jonsson

30 Nov 202233min

Två personer dör efter att en robot slår ner i Polen. Sociala medier ryker av spekulationer och oro. Nu riktas alla ögon mot Nato och Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under hela kriget har Ryssland använt sig av robotattacker för att anfalla ukrainska städer. Men den här gången träffar en robot inte i Ukraina utan slår ner vid en bondgård i grannlandet Polen.Flera nyhetsflashar lyser upp telefoner världen över under tisdagskvällen. Många funderar över hur ett Natoland som Polen kan ha attackerats.Sveriges miljardstöd till UkrainaSamtidigt som Polen höjer sin militära beredskap tillbakavisar Ryssland alla anklagelser. Mitt i allt kallar dessutom Sveriges regering till pressträff. Ulf Kristersson berättar man ska lämna över försvarsmateriel för tre miljarder kronor till Ukraina.Hör luftvärnsexperten och överstelöjtnanten Michael Reberg om dagen som fick världen att hålla andan. Och om beskedet från Nato som satte spekulationerna på paus.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist.Producent: Karin HållstenLjud från: Sveriges Radio

16 Nov 202213min

Nu pågår ett teknikrace som kan vända upp och ner på allt. Flera stater försöker bygga en ny typ av superdator som kan förändra världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vår vardag och rikets säkerhet är beroende av digitala nycklar som skyddar våra hemligheter. Men utvecklingen av kvantdatorer hotar den säkerheten.Kapplöpningen mot nästa typ av superdatorerJust nu pågår två parallella race:Det ena handlar om att bli först med den nya tekniken och att samla på sig hemligheter utan att någon annan upptäcker det. Det är spionernas dröm.Det andra handlar om att bygga nya skydd – sådana som håller också när kvantstormen kommer.Kina verkar just nu ha fördel i kapplöpningen där den starkaste motståndaren är USA. Och i Sverige pågår förberedelserna för det som i kryptologernas värld har fått namnet "Q-day".Medverkande:Ola Billger, kommunikationschef på Försvarets Radioanstalt, FRA.Pia Gruvö, kryptostrateg på Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must.Johan Håstad, professor i matematik vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH.Kristina Sandklef, oberoende Kina-analytiker med bakgrund inom Försvarsmakten.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist.Producent: Karin Hållsten.Tekniker: Mats Jonsson.Ljud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters, YouTube, Folk och Försvar, International Institute for Strategic Studies

16 Nov 202230min

Mycket är fortfarande hemligt, men Gräns har hittat flera nya uppgifter som framkommer nu när åtalet lämnats in. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Åtalet mot "spionbröderna" Peyman och Payam Kia är här. Gräns reder ut vad vi nu vet och vad det kan innebära.Det här ser ut att kunna bli ett av de största spionfallen i Sverige någonsin enligt Tony Ingesson, spionforskare vid Lunds universitet.Åtalet: Han var Rysslands mullvad i svensk underrättelsetjänstDen äldre brodern Peyman Kia, åtalas för att ha hjälpt den ryska militära underrättelsetjänsten GRU att samla information från hans svenska arbetsgivare. Peyman Kia har arbetat på Säpo, och enligt DN även på den hemliga, offensiva spionenheten hos Försvarsmakten: Kontoret för särskild inhämtning, KSI. Den yngre brodern, Payam Kia, misstänks för att i första hand ha hjälpt sin storebror att hålla kontakten med GRU och hantera 380 000 kronor samt guld.TIPS: Hör även vårt tidigare avsnitt om fallet.Medverkande:Tony Ingesson, statsvetare och forskar i underrättelseanalys på Lunds universitet. Micael Bydén, överbefälhavare, FörsvarsmaktenIntervjuade av Ekot:Nina Odermalm Schei, kommunikationschef, säkerhetspolisenMats Ljungqvist, åklagare riksenheten för säkerhetsmålProgramledare: Bo Torbjörn EkProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från: Sveriges Radio

11 Nov 202211min

Sverige förstärker styrkorna i norr och soldaterna blir en del i en geopolitisk hotspot: den 130 mil långa finsk-ryska gränsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I augusti 2022 händer något oväntat i Sverige. Försvarsmakten testar armén genom att skicka in ungefär 800 soldater i Finland, där de skjuter skarpt under finsk ledning.Det är en övning som visar på en förändring i det svenska försvaret.Soldaterna i norr ska bli fler. Tidigare skulle de strida vid den egna gränsen, men i dag när Ryssland ses som ett allt större hot, är det Finland man ska försvara – ända fram till den finsk-ryska gränsen.Nordkalotten militärstrategiskt hettMed Finland får Nato drygt 130 mil ny gräns mot Ryssland, och det här kan öka spänningar i ett område som redan är viktigt för Ryssland.Det handlar om Nordkalotten, de nordligaste bitarna av Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Här finns Kolahalvön, där stora delar av de ryska kärnvapnen är utplacerade i u-båtar och på fartyg.Medverkande:Karl Engelbrektson, generalmajor och arméchef.Anna Wieslander, Nordeuropachef för Atlantic Council och generalsekreterare för Allmänna försvarsföreningen.Nils Johansson, överste och chef för I19 i Boden.Jan Mörtberg, överste och ledamot i Krigsvetenskapsakademien.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika BergqvistProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonReporter: Per VallgårdaLjud från: Sveriges Radio, YLE, Försvarsmakten

2 Nov 202232min

Kamikazedrönare detonerar i Kiev och i sociala medier sprids brutala drönarfilmer. Nu måste Sverige försvara sig från hotet från ovan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När bron mellan det ryska fastlandet och den annekterade Krimhalvön sprängs, svarar Vladimir Putin med anfall mot Ukrainska städer.Bland missilerna mot civila finns iranska självmordsdrönare. Och drönare har en stor roll i kriget i Ukraina, inte minst i propagandan.På till exempel Twitter kommer hela tiden nya filmer där drönare släpper granater på ryska soldater, som en del i informationskriget.Sverige tar skydd mot drönareDrönarhotet tar hela tiden nya former – i framtiden tror experter att svärmar kommer bli svåra att försvara sig mot. Och i Sverige jobbar Försvarsmakten med att stärka skyddet mot drönare, som kan spionera, sabotera och slå ut samhällsfunktioner.Medverkande:Ulf Lepp, överstelöjtnant och huvudman för Försvarsmaktens drönarskydd.Arash Heydarian Pashakhanlou, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.Martin Hagström, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika BergqvistProducent: Karin HållstenTekniker: Björn NitzlerLjud från: Sveriges Radio, CNN, Sky News, AFP, Youtube

19 Okt 202231min