Språk, klass och politik – när sociologen ställde de stora frågorna

Språk, klass och politik – när sociologen ställde de stora frågorna

Sociologin blev viktig för att förstå samhället under de snabba samhällsomvandlingarna i Norden på 1960-talet. Sociologin bröt med den tidigare dominerande elitens konservatism och nationalromantik.


Erik Allardt (1925–2020) var en av Nordens mest inflytelserika sociologer. Genom sina empiriska studier om klass, språk och social integration formade han sociologin i Norden. Han intresserade sig bland annat för varför småbrukare i vissa områden blev kommunister.


I podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Jan Sundberg, professor emeritus i allmän statslära vid Helsingfors universitet, om Erik Allardts betydelse för nordisk sociologi, hans forskning om finlandssvenskar och kommunismen i Finland. Jan Sundberg medverkar i antologin Erik Allardt och den moderna sociologins genombrott. Detta är ett betalt samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.


Erik Allardt föddes i Helsingfors i en bildad borgerlig familj och doktorerade 1952 vid Helsingfors universitet med en avhandling om skilsmässofrekvenser och deras socioekonomiska orsaker. Som professor i sociologi (1958–1990) utbildade han generationer av finländska sociologer och hade nära kontakter med internationella forskare som Seymour Martin Lipset och Robert Merton.


Allardt studerade kommunistiska rörelser i Finland, särskilt "ödemarkskommunism" i glesbefolkade områden. I Social struktur och politisk aktivitet (1956) använde han empiriska metoder för att analysera varför vissa grupper drogs till kommunismen. Hans forskning om kommunism undersökte hur klass, utbildning och ekonomi påverkade politiska preferenser och utgjorde en viktig grund för senare studier om politiska rörelser i Norden.


Hans studier av finlandssvenskar, ofta i samarbete med andra forskare, belyste språkminoritetens sociala och ekonomiska position. I Språkgränser och samhällsstruktur (1981) analyserade han den finlandssvenska befolkningen ur ett jämförande europeiskt perspektiv, vilket blev en milstolpe inom minoritetsforskningen. Han undersökte hur språklig och kulturell tillhörighet påverkade finlandssvenskarnas sociala och ekonomiska situation och visade att gruppen var heterogen samt att språkets status förändrades över tid.


Hans studier om minoriteter och politiska rörelser är fortsatt aktuella i diskussioner om identitet, nationalism och social sammanhållning. Genom sitt arbete bidrog han både till akademisk forskning och samhällsdebatten i Finland och Norden.


Allardts arbete har haft en bestående påverkan på sociologin och samhällsvetenskapen i Finland och Norden. Hans kombination av empiriska data och teoretisk analys inspirerade flera generationer av forskare. Hans teori om välfärd används fortfarande för att förstå livskvalitet och social hållbarhet.


Bild: Valaffisch från kommunvalet i Finland från Demokratiska Förbundet för Finlands Folk (DFFF) 1945. Kommunisterna var mycket starka i Finland efter kriget med tvåsiffriga röstandelar. Sociologen Erik Allardt intresserade sig för varför kommunisterna hade så stort folkligt stöd i Finland. Källa: Finlands Riksarkiv, Finna.fi. Public Domain.


Musik: Internationalen med Aage Nielsens orkster; 1934, Internet Archive, Public Domain.


Lyssna också på Dödslägren efter finska inbördeskriget.


Klippare: Emanuel Lehtonen

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt(759)

Slaget i Tammerfors vände finska inbördeskriget

Slaget i Tammerfors vände finska inbördeskriget

Slaget om Tammerfors mellan påsken 1918 var en avgörande vändpunkt i det finska inbördeskriget där den vita sidan besegrade de röda. Överbefälhavaren Gustaf Mannerheim behövde en seger för att tyska t...

25 Jan 202345min

Den spanska armadans undergång  – början på slutet för ett imperium (nymixad repris)

Den spanska armadans undergång – början på slutet för ett imperium (nymixad repris)

Världen hade aldrig tidigare sett en sådan stor flotta som när den spanska armadan år 1588 seglade från Spanien mot England för att göra upp med randstaten som kapade Spaniens skepp lastade med silver...

21 Jan 202355min

Människorna som befolkade Europa

Människorna som befolkade Europa

Europa befolkades i flera vågor av invandrande jägare, bönder och senare indoeuropeiska herdar under tiotusentals år. Vandringsmönstren skiljer sig också åt mellan kvinnor och män där vandrande jägare...

18 Jan 202358min

Rudolf Höss - kommendanten i Auschwitz som började prata (nymixad repris)

Rudolf Höss - kommendanten i Auschwitz som började prata (nymixad repris)

Kommendanten i Auschwitz, Rudolf Höss, utmärkte sig bland nazistledarna genom att utan omsvep med uttryckslös röst detaljerat erkänna sina fasansfulla brott och ange sina medbrottslingar i förhör och ...

14 Jan 202357min

Herulerna glömde aldrig Västkusten under sina folkvandringar

Herulerna glömde aldrig Västkusten under sina folkvandringar

Herulerna är ett av de mest gåtfulla germanfolken, som rörde sig från Västkusten i dagens Sverige ända till Krim vid Svarta havet. De dök även upp i dagens Serbien och Tunisien.Herulerna kan under fol...

11 Jan 202359min

Så blev Heliga Birgitta Sveriges mest kända person (nymixad repris)

Så blev Heliga Birgitta Sveriges mest kända person (nymixad repris)

Birgitta Birgersdotter (1303-1373), senare Heliga Birgitta, var en person som vann ryktbarhet och respekt i hela Europa. Född in i högadeln drog hon sig inte för att läxa upp kungar, försöka förmå påv...

7 Jan 202344min

Chiang Kai-shek – salthandlarsonen som förlorade Kina

Chiang Kai-shek – salthandlarsonen som förlorade Kina

Chiang Kai-shek (1887-1975) var Kinas ledare under en mycket svår period i landets moderna historia. Han ledde republiken Kina i strider mot krigsherrar, japanska inkräktare och förlorade sedan inbörd...

4 Jan 202354min

Klubbekriget - det blodiga upproret när Finlands bönder fått nog (nymixad repris)

Klubbekriget - det blodiga upproret när Finlands bönder fått nog (nymixad repris)

Klubbekriget i Finland åren 1596-97 är ett av de största bondeupproret i nordisk historia. I ett land med bara 25 000 gårdar dödades minst 2500 bönder, enligt historikern Heikki Ylikangas. Dessutom sv...

31 Dec 202254min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
gynning-berg
p3-dokumentar
en-mork-historia
aftonbladet-krim
creepypodden-med-jack-werner
skaringer-nessvold
spar
svenska-fall
aftonbladet-daily
killradet
hor-har
kod-katastrof
mardromsgasten
rss-brottsutredarna
flashback-forever
vad-blir-det-for-mord
historiska-brott
rysarpodden
rss-mer-an-bara-morsa