Medeltiden är ett nytt påfund

Vem bestämmer vilka ord som ska anses vara ålderdomliga och vad är det som gör att vissa ord dör? Henrik Rosenkvist berättar om ord på hospis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet kallprat? När anses ett ord vara utdött? Och vem bestämmer vilka ord som anses vara ålderdomliga? Vad betyder egentligen ordet ty och hur ska det användas? Används kälta i betydelsen tjata idag och är det dialektalt? Varifrån kommer uttrycket Fridens liljor som kan avsluta ett brev eller mejl? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Programledare Emmy Rasper.

6 Maj 201930min

Från en scen i Nordstan i Göteborg svarar Språket på frågor om olika uttal av vokaler i dialekter, och varför vissa dialekter lever vidare medan andra försvinner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Språkfrågor En lyssnare från Hälsingland undrar om na i meningen Ge na tidningen är ett äldre ord för henne? Hur kommer det sig att vissa gamla dialekter kan bita sig fast i en liten ort och bevaras? Åker språkforskare runt och spelar in dialekter som är på väg att försvinna? En lyssnare från Kronoberg undrar hur det kommer sig att han uppfattar sina egna r-ljud medan andra tycker att det låter som att han undviker bokstaven r. Vad händer med barnens dialekt när de vuxna i en familj pratar en annan dialekt än den som finns på orten där familjen bor?  Hur kommer det sig att vokaler som o, u och ö uttalas olika i olika dialekter? Vad har hänt med uttalet av ä och ö, och varför har det stockholmska e-uttalet av ä börjat försvinna?   Språkvetare Jenny Nilsson, dialektforskare från Institutet för språk och folkminnen och Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg. Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.  Programledare Emmy Rasper.

1 Maj 201938min

Svordomarna fuck och shit har blivit vanliga i svenskan, vilket har fått de svenska jävlar och fan att uppfattas som kraftfullare. Varning utfärdad: I veckans Språket används svordomar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer satfläsk och vad betyder det? Är god språkvård samma sak som att inte svära? Får man svära i tv och radio? Har svordomar blivit vanligare i offentliga sammanhang? Vilka svordomar används mest i media? Förekommer svordomar i alla språk? Hur svor man förr i Sverige? Svär kvinnor och män olika mycket och på olika sätt? Språkvetare Ylva Byrman. Gäst Kristy Beers Färgersten, professor i engelska med lingvistisk inriktning från Södertörns högskola. Programledare Emmy Rasper

29 Apr 201930min

"Det är så värt att ha påsklov!" "Det är ganska ovärt att få en förkylning." Ylva Byrman förklarar hur värt och ovärt används idag och hur betydelserna har förändrats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Hur gammalt är uttrycket att sova sked eller att skeda? Hur nytt är det att säga att något är värt eller ovärt? Är det rätt att rätta någon som säger att den vill ha en till smörgås? När började vi säga vi hörs? Har det något med telefonernas existens att göra? Hur stor inverkan får minoritetsspråk på majoritetsspråk? Varför har politiker börjat säga att de hedrar en överenskommelse, borde det inte heta att de håller överenskommelsen? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

22 Apr 201930min

Lyssnaren Julia undrar över uttrycket "att något ligger en i fatet". Vad ligger på fatet och varför är det ett hinder? Henrik Rosenkvist tar oss till 1600-talet och berättar om andra uttryck med fat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför används orden dyngrak och aprak i betydelsen att vara full och vad har ordet rak med berusning att göra? Vad kallas något som är från Dalarna, Närke eller Medelpad? Varifrån kommer uttrycket ligga i fatet och är det ett ålderdomligt uttryck? Finns det en språklig term för att beskriva avsaknaden av ett ord? Vad är ursprunget till ordet snäll och hur kan det komma sig att det tyska ordet schnell har en helt annan betydelse? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

15 Apr 201930min

Arm, huvud och öga är några av svenskans äldsta ord. I veckans avsnitt går vi igenom kroppsord, uttryck med kroppsdelar i och kroppsspråk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Hur kommer det sig att många kroppsdelar heter exakt eller nästan likadant på svenska som på engelska? Har orden arm och armé någon koppling och hur gamla är orden? Varifrån kommer uttrycken att visa framfötterna och att få något om bakfoten? Hur har uttrycket att höfta till något uppkommit och vad har det med höfter att göra? Är kroppsspråk ett språk? Vilka gester är universella? Vilka kroppsljud förutom tal och sång har betydelser i svenskan? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

8 Apr 201930min

De franska lånorden i svenskan är så många att Språkets franska lyssnare Mèlodie tycker att vi egentligen kan franska. Ylva Byrman berättar om tre historiska perioder då franskan vällde in i svenskan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför har svenskan så många lånord från franska? Vad är en gallicism? Varför har det blivit vanligare att säga luva istället för kapuschong, och vad är skillnaden på luva och huva? Vi ses innan dess, vad är dess för ett ord i det sammanhanget? Varifrån kommer ordet urbota? Vad betyder gum i brudgum, och finns det något annat ord att använda vid samkönade vigslar? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

1 Apr 201930min

Under förra sommarens torka var det många som önskade regn. Hur jobbar SMHI med neutralt väderspråk och hur språkligt nyskapande kan meteorologerna vara? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Jag tror det hätter, sa lyssnaren Annas farmor, från södra Småland, när solen snart skulle visa sig. Finns ordet i andra dialekter? I Bohuslän kan man säga att det är blägg ute när havet är helt stilla. Var kommer ordet ifrån? Meteorologer använder ordet flingaur om moln som släpper snö istället för regn. Är det ett nytt ord? En lyssnare har hört vindsvag i en väderrapport, är liknande sammanslagningar med substantiv och adjektiv vanliga i språket och finns det fler exempel? Om vinden är sydlig går den norrut, men om trafiken går i sydlig riktning går den söderut, varför är det så här? Varför benämns vädret ofta som risk för regn och solchanser, borde inte väderspråket vara neutralt? Varför finns inte ordet solna som motsats till mulna? Efterlysning: Det saknas ett ord för vädret som förekommer på det mörka halvåret och som innebär att det inte regnar men ändå känns i hela ansiktet att det är fuktigt. Vad heter detta väderslag?   Språkvetare Ylva Byrman. Gäst Charlotta Eriksson, meteorolog SMHI. Programledare Emmy Rasper.

25 Mars 201930min