Därför talar tiden för Ukraina i kriget mot Ryssland
Gräns29 Apr

Därför talar tiden för Ukraina i kriget mot Ryssland

Trots ukrainska nederlag både på slagfältet och i diplomatin finns det mycket som talar för Ukraina.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det har inte varit speciellt kul för Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sen Trump tillträdde som president i USA för nästan hundra dagar sedan.

Förutom att kalla Zelenskyj för diktator och skylla kriget på honom har Trump hunnit både pausa och sedan återuppta det militära stödet till Ukraina. Trots en förhållandevis kort paus hann det få konsekvenser.

– När Trump-administrationen frös stödet till Ukraina var det framförallt underrättelsestöd och det gemensamma stabsarbetet med planläggning och måluttag som blev omedelbart lidande på den ukrainska sidan. Och här säger man från Ukrainas håll att det bidrog till att man inte kunde hålla Kursk, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi som är senior rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling.

Efter sju månaders strider inne i Kursk tvingades nyligen de ukrainska trupperna retirera och släppa det som länge såg ut att vara Ukrainas viktiga kort i en framtida förhandling med Ryssland. Nu finns en oro över vad som händer i framtiden med USA:s stöd och då främst vad som kommer hända med det så viktiga underrättelsestödet.

En annan oro är hur Ukraina ska klara sitt luftförsvar utan USA och det så effektiva Patriot-systemet. I Europa finns ett liknande franskt system, SAMP-T, men det tar tid att få fram tillräckligt mängd robotar.

– Medieuppgifter gör gällande att det tar 18 månader att tillverka en robot till SAMP-T-systemet. Så det skulle vara ett avbräck om man tar bort Patriot-systemet eller inte fyller på robotarna. Då kommer ukrainska städer att drabbas hårdare, säger Joakim Paasikivi.

Det finns alltså problem på slagfältet, men ännu mer i diplomatin, för det har blivit allt tydligare att USA ser Ryssland som den man ska förhandla med om ett fredsavtal. Zelenskyj verkar vara en sidofigur i Trumpadministrationens ögon. Förklaringen kan ligga i att USA har andra intressen än enbart fred i Ukraina.

– Det här gäller nu mycket mer än bara Ukraina, säger Hanna Smith, en finländsk Rysslandsexpert och gästprofessor på College of Europe i Bryssel.

Det hon syftar på är bland annat Irans försök att skaffa kärnvapen. Det vill USA stoppa och Ryssland som har goda relationer med Iran kan ha blivit en del även i de förhandlingarna, tror Hanna Smith. Det här skulle också förklara USA:s inställning till Ukraina som skiljer sig så markant från Europas.

– Vi ser rollen av Ukraina för europeisk säkerhet och framtid som helt central, men för USA är det inte lika centralt, säger Smith.

Trots att mycket inte går Ukrainas väg, så betyder inte det att Ryssland blir starkare, åtminstone inte militärt. Det har ryktats om en större rysk offensiv under våren men vid fronten verkar det tvärtom som att det lilla tryck som Ryssland byggt upp istället ebbar ut. Till exempel skjuter de ryska trupperna färre robotar än tidigare.

– Och det måste ju bero på någonting och jag tror inte det beror på snällhet från rysk sida, utan det är nog någon form av brist på komponenter, säger major Roger Djupsjö som arbetar mycket i Ukraina med utbildning och det svenska stödet.

Den amerikanska försvarsmakten, som sitter på mer underrättelseinformation än de flesta, pekar också på att Ryssland har problem. Dem amerikanska Natochefen i Europa som har tillgång till mer underrättelseinformation än de flesta säger att Ryssland har färre stridsfordon och svårare att rekrytera soldater till fronten än tidigare.

– Ukrainarna är i en väldigt stark försvarsposition just nu och förbättrar vecka för vecka sin förmåga att mobilisera och stärka sina positioner, sade den fyrstjärniga generalen Christopher Cavoli nyligen i den amerikanska senatens försvarsutskott.

Ukraina har inte lika stora problem och har därför tiden på sin sida, men den politiska makten agerar trots det som att det vore tvärtom.

– Så vad som kommer från Washington och Moskva, från de politiska kretsarna är inte alls samma sak som kommer från de militära kretsarna. Inte ens de amerikanska militära kretsarna. Så även med uteblivet amerikanskt stöd, vilket vore dåligt för Ukraina, så har man en förmåga att fortsätta att försvara landet, säger Joakim Paasikivi.

Text: Kalle Glas

Medverkande:

  • Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och senior rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling.

  • Roger Djupsjö, major och lärare på Försvarshögskolan.

  • Hanna Smith, finländsk Rysslandsexpert å gästprofessor på College of Europe i Bryssel.

  • Claes Aronsson, programledare.

  • Kalle Glas, programledare och producent.

Ljud: CBS, Forbes, X, Youtube, SR, Wilson University, C-span

Avsnitt(156)

Så kan du förbereda dig på kriget

Så kan du förbereda dig på kriget

Många lägger fokus på konserver och vatten men glömmer det viktigaste när de ska förbereda sig på en kris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. David Bergman vid Försvarshögskolan som doktorerat i psykologi och skrivit boken ”Vem är du när kriget kommer?” anser att för mycket fokus läggs på prepping.En myt om hur vi reagerar i krig är att många flyr, enligt Bergman. Storskaligt vill de flesta hellre stanna kvar än fly, visar forskningen.Många människor har svårt att förbereda sig i fredstid för att det kan bli krig. ”Först när vi står inför fullbordat faktum reagerar vi. Coronan är ett bra exempel på att samhällen anpassar sig snabbt på det sätt som behövs.”, säger Bergman.

19 Aug 25min

Sommargräns: Så bra är Sveriges ubåtar

Sommargräns: Så bra är Sveriges ubåtar

Hör en längre intervju med Paula Wallenburg, kommendör och chef över Sveriges fyra ubåtar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 20 år sedan visade marinen i övning hur överlägsna de svenska ubåtarna var USA:s flotta. Den svenska besättningen lyckades bland annat sänka hangarfartyget USS Ronald Reagan.Det har nu gått två decennier sedan övningen, men enligt Paula Wallenburg är de svenska ubåtarna fortfarande lika överlägsna.”Jag vill påstå att våra båtar och våra besättningar är konstruerade och har den kompetensen och den är bestående. Så svaret är ja. Vi är väldigt överlägsna på den uppgift vi är byggda för”, säger Paula Wallenburg, kommendör och chef för första ubåtsflottiljen.Kalle Glas, Gräns

5 Aug 25min

Sommargräns: Kärnkraftens roll i krig

Sommargräns: Kärnkraftens roll i krig

Två av Sveriges främsta experter på kärnkraft svarar på frågor om fördelar och nackdelar med att vara beroende av kärnkraft om det skulle bli krig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Kärnkraftverk är relativt enkla att slå ut med en missil vilket skulle försämra elförsörjningen kraftigt”, säger Tomas Kåberger som är professor i industriell energipolicy vid Chalmers i Göteborg.”Det är mycket enklare att spränga stora svenska vattenkraftdammar än att försöka ge sig på ett kärnkraftverk”, säger Jan Blomgren, författare och tidigare verksam som professor i tillämpad kärnfysik vid Uppsala Universitet.Däremot är experterna överens om att de svenska kärnkraftverken bör hållas igång även om det blir krig så länge inte riskerna är för höga. Det skulle bli för svårt för Sverige att klara elförsörjningen utan elen från kärnkraftverken.

22 Juli 25min

Sommargräns: Så kan det bli fred mellan Ukraina och Ryssland

Sommargräns: Så kan det bli fred mellan Ukraina och Ryssland

Rysslands attack mot Ukraina har pågått sedan 2014. Många försök har gjorts för att mäkla fred utan att lyckas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I det här sommaravsnittet av Gräns får du höra en längre intervju med freds- och konfliktforskaren Isak Svensson om vad som kan leda fram till att kriget tar slut.

8 Juli 25min

Livepodd med Överbefälhavaren: ”Jag vill ha en debatt om att Rysslands strategiska mål ligger fast”

Livepodd med Överbefälhavaren: ”Jag vill ha en debatt om att Rysslands strategiska mål ligger fast”

Gräns intervjuar överbefälhavaren Michael Claesson inför publik på Sveriges Radios scen i Almedalen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Politikerna har beslutat att lägga 5 procent av BNP på försvarsutgifter, men när pengar inte är ett bekymmer längre finns andra flaskhalsar som försvårare upprustningen av Sverige.Det är svårt att hitta både personal och materiel som behövs när hela västvärlden ska rusta samtidigt, och under tiden blir inte Ryssland mindre hotfullt enligt överbefälhavaren.”Hela Rysslands sätt att förhålla sig till omvärlden handlar om att identifiera och exploatera svaghet och det är ingen hemlighet att inte bara Sverige utan hela Västeuropa kommer från en period vi kallar den eviga fredens era”, säger Michael Claesson.TEXT: Kalle GlasMedverkandeProgramledare: Claes Aronsson och Kalle Glas.Gäst: Michael Claeasson, Överbefälhavare.

26 Juni 25min

Så ska Nato bli starkare och dödligare

Så ska Nato bli starkare och dödligare

Nu ska Natos medlemsländer enas om höjda försvarsanslag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Försvarsutgifter har länge varit en källa till irritation inom NATO, särskilt med Donald Trumps krav på ökade anslag. Det nuvarande målet är två procent av BNP, men vid toppmötet i Haag väntas det öka till fem procent.De ökade försvarsanslagen beror inte bara på Trumps krav utan också på behovet av att NATO-länderna måste rusta upp för att klara alliansens egna försvarsplanering.”Det är snarare en återgång till vad som var normalt under kalla kriget. På 80-talet låg Europa i snitt på 3,7 procent. Så på ett historiskt plan är det snarare en återgång till vad som har varit” säger Oscar Jonsson vid Försvarshögskolan.Text: Kalle GlasResearch: Sylvia DahlénMedverkandeOscar Jonsson, författare och forskare vid Försvarshögskolan.Claes Aronsson, Programledare.Kalle Glas, Programledare och Producent.Ljudkällor: SR, Sky News, AP, Nato News.

22 Juni 18min

Därför behöver Sverige en ny underrättelsetjänst

Därför behöver Sverige en ny underrättelsetjänst

Det finns en polisiär- och en militär underrättelsetjänst, men nu kommer förslag om att skapa ytterligare en hemligt myndighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En statlig utredning har tittat på hur den militära underrättelsetjänsten arbetar och föreslår att en ny underrättelsemyndighet skapas och som arbetar direkt under regeringen.Den militära underrättelsetjänsten MUST arbetar med yttre hot, men idag kommer hoten från främmande makt både inifrån och utifrån i större grad. Ett exempel är hur kriminella gäng används för att utföra attacker i Sverige.Det är inte att sitta och lyssna på ett ryskt fartyg som är på väg mot Sverige för att ge tidig förvarning i relation till krig, säger Jörgen Holmlund vid Försvarshögskolan. Han tror att förslaget kommer bli verklighet.

13 Juni 10min

Så infiltrerar Muslimska brödraskapet Sverige

Så infiltrerar Muslimska brödraskapet Sverige

Mycket kraft har lagts på att bekämpa islamistisk terror, men samtidigt har ett annat islamistiskt hot kunnat växa ostört. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Muslimska brödraskapet pekas ut som en allt starkare och mer inflytelserik kraft i Sverige. Ett hot anser många eftersom brödraskapets ideologi inte är förenlig med svenska demokratiska principer.Organisationen försöker påverka samhället genom att få inflytande över moskéer, skolor och föreningar. Det här mönstret syns inte bara i Sverige utan Muslimska brödraskapet använder samma metod i många andra länder.Mahmoud Khalfi, som är imam och chef för Stockholms moské och ordförande för islamiska förbundet i Sverige, skriver i ett mejl till Gräns att det inte finns något samröre med muslimska brödraskapet och att försöka koppla Stockholms moské till brödraskapet avfärdar han som “konspirationsteorier” Rättelse 23/9 2025: I en tidigare version av det här avsnittet sa vi att muslimernas europeiska råd förkortas CME. Rätt är att förkortningen är CEM.MedverkandeAje Carlbom, biträdande professor Malmö UniversitetMagnus Ranstorp, forskare vid FörsvarshögskolanTomas Lindbom, Frankrikekännare och författareClaes Aronsson, programledareKalle Glas, programledare och producentLjudkällor: SR, SVT, Radio 1, Sista måltiden

10 Juni 25min

Populärt inom Politik & nyheter

aftonbladet-krim
motiv
p3-krim
svenska-fall
rss-krimstad
fordomspodden
flashback-forever
rss-viva-fotboll
olyckan-inifran
aftonbladet-daily
rss-sanning-konsekvens
rss-vad-fan-hande
svd-nyhetsartiklar
dagens-eko
rss-frandfors-horna
blenda-2
rss-flodet
svd-dokumentara-berattelser-2
rss-krimreportrarna
grans