Torsk och strömming får en andra chans på nytt labb i Studsvik

Solidaritet, empati och förståelsen att vi är delar av en större värld har vuxit i och med pandemin, menar forskare inom psykologi. Kanske kan det vara en tröst och en hjälp nu när en långvarig global kris genast avlöses av kriget i Ukraina. Och kramarna börjar komma tillbaka, verkar det som. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vilka insikter, erfarenheter och beteenden tar vi med oss tillsvidare när covid-19-pandemin mattas av? Och har pandemin lärt oss något värdefullt inför nästa kris, kriget i Ukraina?Under två års tid har vi lärt oss att hålla avstånd, undvika kramar och handslag, och vi gillar inte att trängas. Sannolikt kommer en del beteenden att leva kvar, menar forskarna Andreas Olsson vid Karolinska Institutet i Stockholm och Daniel Västfjäll vid Linköpings universitet. Erfarenheterna från pandemin verkar ha gjort också djupare avtryck i hur många hanterar och förstår komplexa problem, menar psykologen, författaren och forskaren Kristina Elfhag. Och musikern och komikern Jacke Sjödin konstaterar att humor är en bra copingstrategi – inom vissa gränser.Medverkande: Andreas Olsson, professor på institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet, avdelningen för psykologi; Daniel Västfjäll, professor i kognitiv psykologi vid Linköpings universitet; Kristina Elfhag, psykolog, författare och forskare anknuten till Karolinska Institutet Solna; Jacke Sjödin, musiker och komiker UppsalaMusik i programmet:Toapapper/Jacke SjödinSocial distansering/Jacke SjödinNej mutationer/Jacke SjödinHobbyepidemiologer/Jacke SjödinReporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

7 Mars 202219min

Naturen har en enorm potential att minska riskerna med klimatförändringen, säger FN:s klimatpanel. När arter flyr norrut och nya arter flyttar in söderifrån för att undgå värmen behövs anpassningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ekologen Kristoffer Hylander menar att en klimatanpassning av skogsnaturen kan göra skillnaden mellan ett torrt, blekt, tyst och artfattigt landskap och något som visserligen är annorlunda från de skogar vi plockar blåbär och jagar älg i idag, men som ändå är fullt av liv.Genom att reparera skadade ekosystem och naturskydda upp till femtio procent av jordens boplatser för djur och växter, kan naturens förmåga att absorbera och lagra koldioxid stärkas och bana väg för ett hållbart kretslopp. Men finansiellt och politiskt stöd är helt avgörande, står det i IPCC-rapporten.I programmet hörs: Kristoffer Hylander, ekolog vid Stockholms universitet, Ola Kårén, skogsskötselchef SCA.ProgramledareSara SällströmProducentPeter Normarkpeter.normark@sr.se

1 Mars 202219min

Redan under perioden före det militära anfallet mot Ukraina var landet utsatt för cyberattacker mot bland annat myndigheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi diskuterar cyberattackernas roll i kriget, och den svenska beredskapen mot sådana, med två gäster: Gazmend Huskaj, tidigare doktorand vid Försvarshögskolan och nu knuten till Geneva Center for Security Policy, och David Lindahl vid Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.seProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

28 Feb 202221min

Elflyg är inte bara ett ord längre Sveriges första elflygplan är i luften och piloter utbildas för ett hållbart flyg. Men ännu finns många utmaningar kvar. Finns kommersiellt elflyg år 2030 och kan tekniken göra flygskammen överflödig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forskning och utveckling pågår på bred front för att flygbranschen ska kunna lämna den fossila eran bakom sig, men tunga batterier och kort räckvidd är ännu stora utmaningar för alternativet elflyg. På Säve flygplats finns Sveriges hittills enda certifierade elflygplan – ett batteriplan för två personer. Men någonstans måste vi börja, menar piloten och elflygsläraren Rickard Carlsson. I en värld där allt fler framöver kommer att kunna och vilja flyga måste vi utforska alla möjliga hållbara nya tekniker, menar RISE-forskaren Hampus Alfredsson. Och Chalmersprofessorn Tomas Grönstedt bedömer chanserna som goda för att inrikes elflyg faktiskt kan finnas i kommersiell drift till år 2030.Medverkande: Rickard Carlsson, elflygspilot och -lärare, Aeroklubben Säve flygplats; Hampus Alfredsson, forskare RISE Göteborg; Tomas Grönstedt, professor i turbomaskiner Chalmers Göteborg; Sebastiano Fumero, EU:s forskningsavdelning för flygutveckling (OBS! arkivmaterial); Olaf Otto, affärsutvecklingschef på Siemens eAircraft (OBS! arkivmaterial). Programmet är en repris från 8 nov 2021. Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

22 Feb 202219min

Pauline Snoeijs Leijonmalm var först i världen med att fiska på djupt vatten vid Nordpolen, och lät våra lyssnare följa med på drömexpeditionen. Nu publicerar hon sina slutsatser om hur hennes fångst bör tolkas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Marinekologen Pauline Snoeijs Leijonmalm fick i uppdrag av EU att undersöka om det finns fisk på djupt vatten i centrala Arktis. Ett område uppe vid Nordpolen lika stort som Indien. 2020 gjorde Vetenskapsradions Niklas Zachrisson flera program om henne och expeditionen, med hjälp av de tankar och scener från arbetet som hon spelade in under hela forskningsäventyret.Nu publicerar Pauline Snoeijs Leijonmalm en vetenskaplig artikel om sina fynd och hur de bör påverka skyddet för ekosystemen i de centralarktiska vatten som klimatförändringarna gör isfria och åtkomliga för kommersiellt fiske. I Vetenskapsradion På djupet hör vi ett reportage som första gången sändes i november 2020, kompletterat med de nya resultaten. I programmet hörs: Pauline Snoeijs Leijonmalm, professor i marinekologi vid Stockholms universitet. Hauke Flores, forskare i marinekologi vid Alfred Wegner institutet i Tyskland, Anders Svensson, fiske-expert vid Havsfiskelaboratoriet i Lysekil, Sveriges Lantbruksuniversitet.ReporterNiklas ZachrissonProducenterPeter NormarkBjörn Gunérbjorn.guner@sr.se

21 Feb 202219min

För några veckor sedan kom ett pressmeddelande från Sahlgrenska om akut brist på blod på grund av pandemin, och läget var svårt också i andra delar av landet. Nu är läget en aning bättre, men fortfarande pressat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den akuta bristen på blod, och möjliga lösningar på kort och lång sikt, kunde vi höra om i Vetenskapsradion På djupet den 17/1. Nu sänds programmet i en uppdaterad repris, där vi kan konstatera att läget är lite bättre men bristen fortfarande stor.Tillgången på blod inom sjukvården sätter gränser som handlar om både liv och död. Det finns för få blodgivare från början, i Sverige är det bara 2% som är blodgivare, och nu har många av dem varit sjuka eller i karantän. Detsamma gäller vårdpersonalen. Flera personer som jobbar med blod inom vården sa i januari att de aldrig varit med om något liknande. Hur klarar svensk vård den akuta bristen på blod? Och vilka kan lösningarna vara på längre sikt? Bättre nationell samordning av blod och blodgivare kan vara en möjlighet, och kanske kan också det konstgjorda blod som det länge har forskats kring också hjälpa, men när kommer det och kan börja användas? Och borde vi ens behöva konstgjort blod? Egentligen inte, menar blodgivaren Maria Andersson Persson, det är ju inga konstigheter, så fler borde donera det, tycker hon.Medverkande: Anna-Karin Norrman, enhetschef på GeBlod på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg; Christina Lundell, chef för transfusionsmedicin hos Unilabs med blodcentraler i Skaraborg, Sörmland och Stockholm; Maria Kvist, överläkare på Blodcentralen i Stockholm; Martin Olsson, professor i transfusionsmedicin vid Lunds universitet och överläkare i Region Skåne; Maria Andersson Persson, undersköterska på Skaraborgs sjukhus i Skövde och blodgivare.Reporter: Ylva Carlqwist-WarnborgProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

15 Feb 202219min

På NeuroBatLab i Berkeley, Kalifornien, studerar forskarna fladdermössens hjärnor medan de får flyga fritt och leva så vanliga fladdermusliv som möjligt. Med trådlös teknik ser de hur det ser ut när fladdermössen kommunicerar, vilket de här sociala djuren gör hela tiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forskarna tror att vi har en hel del att lära från fladdermössen. Bland annat har de sett att fladdermöss har "vänner", vissa individer som de hellre är nära och kommunicerar med. Och då synkroniseras deras hjärnaktivitet. Något liknande har man också sett hos människor, men nu finns en möjlighet att studera hur det här går till, hos fladdermössen. Och nu ska de också göra studier på människor i grupp, inspirerade av det de sett hos fladdermössen.Medverkande: Michael Yartsev, grundare och chef vid NeuroBat Lab, UC Berkeley; Bo Azz Styr, forskare NeuroBat Lab, UC Berkeley.Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seBjörn Gunérbjorn.guner@sr.se

13 Feb 202219min

Är kryptovalutor som Bitcoin eller Ethereum framtidens pengar, eller är det en tillfällig investeringsbubbla? Det går ju inte ens att betala med dem, så vad är de bra för? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Framtidens pengar kan bli helt digitala. Men Bitcoin och andra så kallade kryptovalutor fungerar inte som pengar, säger man på Riksbanken. Och i flera länder, som till exempel Kina, är de helt förbjudna. Men entusiasterna ser en framtid där alla får makt över sin ekonomi med hjälp av kryptovalutorna, utan att stater eller banker blandar sig i och tar avgifter. Och behovet finns i många utvecklingsländer har det visat sig. Men frågan är om kryptovalutorna någonsin kan bli mer än en spekulativ investeringform, och kanske ett komplement till vanliga statliga valutor.Oskar Broberg, docent i ekonomisk historia vid Göteborgs Universitet, säger att han ser kryptovalutorna som kapitalism på digitala steroider, och att det är synen på hur stor roll marknaden ska få spela som avgör hur man ser på dem. Medverkande: Oskar Broberg, docent ekonomisk historia Göteborgs universitet; Linus Dunkers, kryptoentreprenör; Björn Segendorff, rådgivare Riksbanken; Gina Pari, försäljningschef Safello; Claire Ingram Bogusz, forskare i finansiell teknologi Uppsala universitet.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

8 Feb 202219min