Krigsslutet 1945: från världskrig till kallt krig

Slaget vid Lepanto är 1571 utkämpades mellan galärfartyg i en tid då sjökrigföringen sakta var på utveckling mot bredsidesfartyg och linjetaktik. Med i slaget fanns på den kristna sidan sex större venetianska bredsidesfartyg som kanske kom att spela en avgörande roll i slaget.I övrigt utkämpades striden på traditionellt sätt med melée-taktik där ramning och ändring av motståndaren utgjorde tungpunkten i striden. Över vattnet utvecklades en ”bro” av hundratals fartyg som kopplats samman i ett kaos av närkamp. Fartyg erövrades och återerövrades. Tusentals sjömän och soldater stupade och lemlästades.I avsnitt 23 av Militärhistoriepodden fördjupar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved sig i det mytomspunna slaget vid Lepanto som i århundraden har givit upphov till många tolkningar och diskussioner. Frågan om slagets verkliga betydelse på lite längre sikt är en av frågorna som tas upp. Kristenheten samlades i en allians, den så kallade Heliga ligan, men var egentligen ganska splittrade av religiösa och maktpolitiska motsättningar.Utanför den grekiska kusten i Patrasbukten möttes en allierad kristen flotta den osmanska flottan den 7 oktober 1571. Det slag som kom att utspela sig är en av sjöhistoriens största drabbningar och ett av de allra sista slagen mellan i huvudsak roddrivna fartyg eller galärflottor.Striden hade i många avseenden väldiga dimensioner när nästan 400 fartyg med mer än 100 000 roddare och soldater ombord möttes i en hänsynslös kamp. Men vad handlade slaget egentligen om? En strid mellan kristenheten och islam?Slaget stoppade knappast fullständigt det osmanska inflytandet i Medelhavet, men gav kanske ändå de kristna Medelhavsstaterna ett andrum och kontroll över västar Medelhavet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

14 Sep 202050min

Slaget vid Verdun inleddes den 21 februari 1916 och pågick i stort sätt i tio månader med varierande intensitet. På en yta av några kvadratmil öster och norr om den franska fästningsstaden Verdun drabbade hundratusentals franska och tyska soldater samman i en förintelsekamp som resulterade i enorma förluster och stort lidande. Förlusterna i döda, sårade och saknade uppgick till mer än 700 000 sammanlagt.I avsnitt 22 av Militärhistoriepodden samtalar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om första världskrigets kanske mest kända slag. Som vanligt står taktiskt tänkande och vapenverkan i centrum men även det större sammanhanget och varför slaget kom att utvecklas som det gjorde.Fransk offensivanda kom på ett synnerligen brutalt sätt att konfronteras med tunga artillerispärrar och det moderna skyttegravskrigets verklighet. Hur kunde fransmännen trots allt stå emot det tunga tyska anfallet? I centrum för den diskussion står inte minst ”Verduns räddare” generalen Pétain.Var slaget vid Verdun det värsta eller ens det största under första världskriget? Svaret är nej. Men varför har det trots det blivit så betydelsefullt för inte minst det franska minnet av första världskriget? För många soldater var tjänstgöringen vid Verdun likställt med att ha deltagit i kriget. Omkring tre fjärdedelar av de franska soldaterna under första världskriget hade någon period fått stå ut med helvetet vid Verdun. ”Jag har gjort Verdun” sa man efteråt och möttes alltid av respekt av de som lyssnade. Upplevelserna vid Verdun var brutala. Området kring staden bär ännu idag mycket synliga spår av striderna. Vissa områden går inte att besöka på grund av alla blindgångare som fortfarande ligger kvar i jorden.Bild: 14 mars 1916: Tyska infanterister lämnar skyttegravar för att storma höjden på Toten Mann, public domain, Wikipedia Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

31 Aug 202046min

Under perioden från mitten av 1800-talet fram till andra världskriget dominerade de stora slagskeppen den marina krigföringen. Slagskeppen var enorma artilleriplattformar av stål som byggdes till alla de stora örlogsflottorna i världen.Stora ekonomiska resurser plöjdes ner i det ena skeppsprojektet efter det andra i en ständig kapplöpning om att bygga snabbare, allt tyngre bestyckade och bepansrade slagskepp. Men varför satsade man på dessa stora slagskepp? Vilka idéer låg bakom? Vilken roll kom slagskeppen att spela i krigföring? Och varför försvann de från världshaven efter andra världskriget?I avsnitt 21 av Militärhistoriepodden pratar historikern Martin Hårdstedt och idehistorikern Peter Bennesved om de stora slagskeppens tidevarv. Både Martin och Peter var som unga mycket fascinerade av slagskeppen och deras historia. Slagskeppen kom att spela en betydelsefull roll i det sena 1800-talet strategiska tänkande och i utrikespolitiken. För den främsta sjöfartsnationen Storbritannien var örlogsflottan och slagskeppen livsviktiga. Inför första världskriget utmanade Tyskland britternas ställning och under andra världskriget var det Japan som tog upp kampen med britter och amerikanare. Vem minns inte de otroliga japanska slagskeppen Yamato och Mushashi – de största som någonsin byggts?Bild: Det brittiska slagskeppet HMS Dreadnought (1906), Wikipedia, Public Domain Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

17 Aug 202046min

Krigföring har alltid påverkats av teknikutvecklingen. Gång på gång kan man konstatera hur utvecklingen av nya vapensystem och möjligheterna att producera vapen och varor har varit helt avgörande i många fall. Men hur har tekniken påverkat krigföringen? Är det teknikutvecklingen som styr krigföringen?I avsnitt 20 av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved teknik och krig. Diskussionen leder bakåt i historien till antiken och medeltiden men rör sig snabbt till 1900-talets snabba tekniska utveckling. Tekniska uppfinningar och nya vapensystem är inte självklart avgörande. Tekniken måste användas på rätt sätt och effektivt om den ska ha någon betydelse.Teknisk överlägsenhet har till exempel varit avgörande för västmakternas erövring av världen under imperialismens tidevarv. ”What ever happens we got the Maxim gun and they have not” uttryckte britterna saken under sin erövring av Afrika. På samma sätt skakade de nya vapensystemen med robotar och fjärrstyrda missiler sovjetmakten på 1970- och 80-talet och hade sannolikt betydelse för att västmakterna vann kalla krigets vapenkapplöpning. Sovjetstaten hade inte de tekniska resurserna och kompentensen som krävdes för att hänga med vilket i slutänden ledde till sovjetsystemets sammanbrott under 1980-talet.Bild: Hiram Maxim själv demonstrerar en av sina första prototyper sin kulspruta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

3 Aug 202045min

Gustav III:s ryska krig 1788-90 blev en stor svensk besvikelse, men slaget vid Svensund räddades situationen. Utgången av slaget blev en fullständig svensk seger över den ryska skärgårdsflottan.Den finske nationalskalden Runeberg kallade sjöslaget vid Svensksund den 9-10 juli 1790 den ”Svenska flottans största glans”. Slaget var inte bara en taktisk seger utan kom att bli avslutningen på ett krig som pågått sedan 1788.I avsnitt 19 av Militärhistoriepodden tar sig Martin Hårdstedt och Peter Bennesved an det klassiska sjöslaget vid Svensksund år 1790.Den svenska skärgårdsflottan hade utvecklats under 1700-talet samtidigt som fästningen Sveaborg byggdes utanför Helsingfors. Skärgårdsflottan var en högutvecklad del av den svenska krigsmakten. I slaget vid Svensksund kom den svenska skärgårdsflottan att visa sig vara överlägsen den ryska skärgårdsflottan. Men varför? Vad gjorde den svenska skärgårdsflottan så speciell? Vilken taktik använde den svenska flottan? Och varför kunde den förinta den ryska flottan?Svensksundslaget är även en viktig del av ett större skeende. En dryg vecka före slaget hade den svenska flottan, skärgårdsflottan och högsjöflottan, räddat sig ut från Viborgska viken där den varit instängd av ryssarna. Faktum är att det var mycket nära att kriget hade slutat med en kapitulation kort före slaget vid Svensksund.Gustav III tar beslutet att möta ryssarna vid Svensksund utan att få något större stöd av sina underbefälhavare med ett undantag: Carl Olof Cronstedt. Han var den som 1808 skulle kapitulera på Sveaborg till ryssarna. Slaget vid Svensksund räddade kriget och sannolikt även Gustav III:s ställning som kung i Sverige eftersom han var starkt kritiserad.Bild: Slaget vid Svensksund den 9 och 10 juli 1790, då Svenska Skärgårdsflottan under Konungens eget befäl eröfrade 55 ryska fartyg av Johan Tietrich Schoultz. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

20 Juli 202034min

Slaget om Storbritannien år 1940 och tyskarnas misslyckande att erövra England fick stora konsekvenser för andra världskrigets utveckling. Det var 2000 stridsflygare som under några dramatiska månader höll emot det tyska anfallet.”Aldrig har så många haft så få att tacka för så mycket” är Churchills klassiska uttalande om the few, det vill säga de drygt 2 000 stridsflygare som under de dramatiska månaderna sommaren och hösten 1940 lyckas hålla emot det tyska anfallet på Storbritannien.Tyskarna inledde sommaren 1940 en luftoffensiv utan tidigare skådad omfattning mot de brittiska öarna. Som vi vet kom operationen att bli ett stort misslyckande. Men varför? Och vilka planer hade tyskarna egentligen? Hur kunde britterna stå emot?Dessa frågor och mycket annat diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved i avsnitt 18 av Militärhistoriepodden som handlar om tyskarnas försök att knäcka britterna och tvinga Storbritannien till fred. Slaget om Storbritannien för samtalet in på luftkrigets villkor och del i krigföringen men även diskussioner kring flygteknik.Tyskarnas misslyckande kom att få stora avgörande konsekvenser för andra världskriget. Ett brittiskt nederlag och kanske till och med en tysk ockupation av de brittiska öarna hade sannolikt kastat historien i en annan riktning. Slaget om Storbritannien var ett av de viktigaste skeendena under hela andra världskriget.Bild: En tysk Heinkel He 11 bombplan över Surrey hamn i södra London den 7 september 1940. Wiki media, public domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

6 Juli 202041min

Johanniterriddarnas försvar av Malta mot en osmansk armé år 1565 tillhör de klassiska belägringarna i krigshistorien. Numerärt underlägsna och helt ensamma föreföll utgången av belägringen vara avgjord på förhand. Men varför blev det inte så? Hur kunde osmanerna misslyckas? Och vilken betydelse fick det osmanska misslyckandet för framtidens maktbalans i dåtidens Medelhavet?I avsnitt 17 av Militärhistoriepodden pratar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om den dramatiska belägringen av Malta.Med utgångspunkt från den strategiska och politiska situationen i Medelhavet vid mitten av 1500-talet får du som lyssnare ta del av den på många sätt unika och märkliga berättelsen om hur 500 riddare med sina soldater stod emot det osmanska rikets militära kraft. Den osmanske sultanen Suliman hade aldrig lidit några större nederlag med undantag för det misslyckade försöket att ta Wien år 1529.Intagandet av Malta skulle ge osmanerna en språngbräda för att ta Sicilien och södra Italien. Johanniterriddarnas anfall med galärer mot osmanernas handel skulle på samma gång få ett stopp. Riddarnas uppstudsighet skulle straffas i ett enda slag mot denna kristenhetens sista utpost i östra Medelhavet. Men det blev inte så. Belägringen utvecklades till en uppvisning i uthållighet och klok hushållning med tillgängliga resurser från riddarnas sida.Ur osmanernas perspektiv blev det en stor besvikelse och en strid som präglades av dåliga beslut och underskattning av motståndaren. Konsekvenserna av belägrings utgång blev betydelsefull för den fortsatta maktkampen i Medelhavet. Några år senare följde den kristna sjösegern vid Lepanto 1571. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

22 Juni 202048min

Utan kunskaper om den enskilde soldatens upplevelse av striden på slagfältet blir det mycket svårt att förstå vad krig innebär. Komplicerade bataljkartor med pilar och fyrkanter säger mycket lite om stridens verkliga innebörd.I avsnitt 16 av Militärhistoriepodden talar professor Martin Hårdstedt och doktorand Peter Bennesved om krigets erfarenheter för den enskilde men även för hela samhället. Upplevelsen omvandlas till en erfarenhet när det skedda bearbetas, diskuteras och kompletteras. Vad kan påverka detta? Och vem berättar man som krigsveteran för?En svår fråga är även vad som överskuggar soldatens erfarenhet: att undvika döden eller att döda. I detta sammanhang blir frågan om krigarmyter intressant. Varför uppfattades och uppfattas bajonetten som en så viktig del av soldatens beväpning? Hur uppfattas stridspilotens strid man mot man i luften och hur ska vi se på prickskytten?Krigföring skapar inte bara erfarenheter för den enskilde utan även för hela samhället. I bombkrigets tidevarv undslipper inte civilbefolkningen kriget. Krigets erfarenhets- och upplevelsehistoria är en viktig del av militärhistoria.Bild: Brittisk infanterisoldat år 1941 med svärdsliknande bajonett, Wikipedia. Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

8 Juni 202044min