Tvetydiga uttryck vi använder utan att tänka på det

Språket firar Norges nationaldag genom att bjuda in det norska radioprogrammet Språksnakk. Vi lär oss om norskans tregenussystem och får reda på vad norrmännen irriterar sig mest på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vilka är de vanligaste språkfrågorna som kommer in till det norska språkprogrammet Språksnakk? Varför irriterar sig norrmän på uttrycket “i forhold til”? Varför har norska och svenska ibland olika genus på substantiv, som till exempel en kamera på svenska och ett kamera på norska? Hur funkar norskans tregenussystem? Har ordet kone, som på norska betyder fru, funnits i svenskan? Hur är statusen för nynorskan i Norge? Varför har orden stygg, rar, rolig, artig, snål olika betydelser på svenska och norska? Här kan du lyssna på Språksnakk! Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäster Klaus Sonstad, programledare för Språksnakk. Ellen Andenæs, språkforskare och språkexpert i programmet Språksnakk. Programledare Emmy Rasper.

17 Maj 202130min

Pandemin har gjort att många samtal har flyttat över till videomöten. Språket berättar om digitala tummar upp, hur fördröjningar får oss att avbryta och hur man kan känna närhet via en skärm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfunderingar Vad är den främsta anledningen till att samtal under fysiska möten och videomöten skiljer sig åt? Hur fungerar turtagning, alltså växlandet mellan vem som pratar, i fysiska samtal? Hur fungerar turtagning i digitala möten? Och hur kan man underlätta turtagning i videmöten? Vad finns det för sätt att ge återkoppling i ett samtal under videomöten utan att störa? Hur viktig är ögonkontakten för samtal? Hur går det att skapa närhet i digitala möten? Hur kan man bäst kommunicera med barn under videomöten? Språkforskare: Mattias Heldner, professor i fonetik och föreståndare för fonetiklaboratoriet på institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet. Anna Martín Bylund, universitetslektor vid Linköpings universitet, som bland annat studerat hur närhet kan skapas i videosamtal mellan familjemedlemmar. Programledare Emmy Rasper.

10 Maj 202130min

Vi ses när vi råkas! Nu ska vi nog ta och bege oss. Hur låter det när du lämnar ett samtal eller sällskap? Språket handlar om ritualerna och fraserna vi använder för att ta avsked. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet avsked som i ett farväl men också som i att bli avskedad från jobbet? Vad betyder egentligen frasen “tack för mig” och när passar den att använda? Hur vet vi att det är dags att avsluta ett samtal? Varför använder vi ofta fraser som “vi ses” när vi ska säga hej då? Är uttrycket “tack som kom” rätt att använda? Varifrån kommer bege i uttrycket “bege sig”? Att säga “mors!” som avskedsfras, var kommer det ifrån? Varifrån kommer uttrycket “att kasta in handduken”? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Inga-Lill Grahn, interaktionsforskare och universitetslektor med inriktning mot sociolingvistik vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

3 Maj 202130min

Kan du spela schack med en elefant, biskop eller galning? Ja! Veckans Språket handlar om schackpjäsernas ursprung, hur schackspelare pratar och om kortspelsjargong. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Hur har schackpjäserna fått sina namn och hur kommer det sig att löparen är uppkallad efter olika saker på olika språk? Finns det en schackjargong som bara inbitna schackspelare förstår? Är schack en sport enligt ordboksdefinitionen? Hur ska orden sport och idrott definieras, finns det nån betydelseskillnad mellan orden? En lyssnare har hört uttrycket “blask i given” vid kortspel, men vad är blask? ”Fina päplor” har en lyssnares pappa sagt när han fått bra kort, vad betyder päplor? ”Oj vad du russlar!” har en lyssnare hört vid kortspel, varifrån kommer uttrycket? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Axel Smith, stormästare i schack och redaktör för tidskriften Schack. Programledare Emmy Rasper.

26 Apr 202130min

Bita i det sura gräset, vara ute på halt vatten och inte den skarpaste skeden i hönshuset. Språket tuggar tag i uttryck som har blandats ihop, blivit fel och ibland blivit ännu bättre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför blandas uttryck ihop? Vilka är det som blandar ihop uttryck? Finns det några uttryck som är mer i riskzonen för hopblandning? Vad är katakres? Varför tror en del att etablerade uttryck är fel? Finns det felaktiga uttryck som har blivit de rätta? Uttryck som tas upp i programmet Bita i det sura gräset Sticka ut halsen Inte satt i sten Kusten är grön Nu är vi ute på halt vatten Det är många små bäckar som vi behöver skruva i Brandmannen blev alldeles uppeldad av tanken Tidens tand läker alla sår Vända kappan under galgen Det tåget har seglat Få sig ett gott spratt Dra alla över en kant Ta skeden dit man kommer Vara blindgalen Så länge det finns vin finns det hopp Kasta in handsken Jag bränner dom broarna när jag kommer till dom Smaken är som baken – olika Inte skarpaste skeden i hönshuset Det är inget att hoppa i julgranen för Ropa inte hej förrän du bränt hela bron Göra två flugor på smällen Andan i halsgropen Ana ugglor i mossen Alla våfflors dag Man måste ha tungan i rätt mun Mellan pungen och pekfingret Mer kött mellan benen Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

19 Apr 202130min

Språket virvlar ut på dansgolvet, svänger sina lurviga och drar en vals. Dessutom om vilket som är det effektivaste språket för att lära sig att dansa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Syftar vals i uttrycket "dra en vals" på dansen eller en roterande cylinder? Varifrån kommer uttrycket "svänga sin lurviga" och vad är det som är lurvigt? Hur kommunicerar danslärare när de lär ut dans? Hur hänger danserna polonäs, polska och polka ihop? Vad har de med Polen att göra och har ordet polkagris nån koppling till dans? Man kan "tråda in i dansen", men vad betyder egentligen tråda? Vad betyder det skånska ordet kasedans? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Leelo Keevallik, professor i språk och kultur vid Linköpings universitet. Programledare Emmy Rasper.

12 Apr 202130min

Välkommen till en lektion i vardagsgrammatik. På schemat: ordföljd i bisats, prepositionsobjekts relation till adjektiv, adjektiviska pronomen och nya former av preteritum. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVarför kan man säga “jag är arg på dig” men inte “jag är kär på dig”? Eller varför fungerar adjektiv ihop med prepositionsobjekt på olika sätt?Varför sätts "inte" före första verbet i svenska bisatser?Håller det på att skapas en ny preteritumform av lägga? Lagg istället för la?Heter det en eller ett rap?Varför är det inte rätt att skriva min egna soffa? Hur fungerar adjektiviska pronomen?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

5 Apr 202130min

Bokstaven c uttalas som k eller s och har egentligen ingen funktion i alfabetet. Ändå finns den i ord som corona, cancer och covid. Ord som lika gärna hade kunnat stavas korona, kanser och kovid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vad har bokstaven c för historia? Är c en onödig bokstav? Den uttalas nästan alltid som s eller k. Varför använder svenskan ck medan norskan skriver kk? Varför stavas inte konsert med ett c i mitten, koncert? Vad har hänt med orden dedicera och indicera, en del stavar och uttalar orden med ett k istället för ett c? Hur ska orden chans och charter uttalas? Varifrån kommer det skämtsamma cirkus istället för cirka? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

29 Mars 202130min