Tvetydiga uttryck vi använder utan att tänka på det
Språket5 Maj

Tvetydiga uttryck vi använder utan att tänka på det

Uttryck som dra in pengar och säkert betyder inte alltid det du tror. Sammanhanget avgör hur de ska tolkas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Alla naturliga språk är vaga. Vi har ofta flera möjliga betydelser för ett och samma ord eller ett och samma uttryck, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska.

Det är därför ett uttryck som “dra in pengar” kan betyda både att samla in pengar eller att ta bort pengar och tolkningen beror på perspektivet.

Inflation bland förstärkningsorden

– Vi människor gillar att överdriva saker – det skapar inflation i språket, säger Ylva Byrman.

Förstärkningsord används för att ge eftertryck, men när de upprepas förlorar de sin kraft. Det kan leda till att orden får flera olika betydelser.

Språkfrågor om konstiga uttryck och tvetydigheter i språket

Vad betyder det egentligen när någon säger att Trump har “dragit in pengar” till universiteten?

Hur kan ordet ”säkert” betyda både absolut och kanske?

Hur kan “fett” användas som förstärkningsord i uttryck som “fett kul”?

Varför säger vissa “lägga för mig” när de menar att man ska lägga upp mat?

Hur kan uttrycket “så till den milda grad” förstärka något, när mild betyder svag?

Varför heter det stereotyp när det handlar om förenkling, när stereo antyder rymd och mångfald?

Mer om tvetydigheter i språket

Läs krönikan Oprecisa ord hjälper oss att spara plats i hjärnan av Lisa Holm, SvD, (från 2015).

Läs om ”dra in” i Svensk Ordbok utgiven av Svenska Akademien (från 2021).

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Avsnitt(500)

Så lär du dig nya språk bäst

Så lär du dig nya språk bäst

Som en god EU-medborgare bör du kunna minst två språk förutom ditt modersmål, det tycker EU. Men hur står det till med språkkunskaperna i Europa och hur lär man sig bäst ett nytt språk? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför har vissa personer "språköra" och lätt för att lära sig språk? Hur lär man sig ett nytt språk på bästa sätt? Vilka språkfamiljer finns i Europa? Förstår fransmän, italienare och spanjorer varandra på samma sätt som danskar, svenskar och norrmän? Varför låter ordet för barn så olika på de europeiska språken? Hur kan man översätta de engelska uttrycken "preaching to the converted" eller "preaching to the choir" till svenska? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska. Gäst Anders Agebjörn, doktorand i svenska som andra språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

20 Maj 201930min

Vi ses vid 10-blecket eller solens nedgång?

Vi ses vid 10-blecket eller solens nedgång?

Uttryck för att beskriva tiden har förändrats i takt med teknikens utveckling. Hur pratade människor om tiden innan klockorna fanns? Och varifrån kommer uttryck som "alla tiders" och "i grevens tid"? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor En karttjänst på nätet skriver att en väg är 18 minuter saktare än en annan, borde det stå 18 minuter långsammare? Eller är sakta och långsam helt synonyma? I Danmarks är uttrycket "Alla tiders!" vanligt i betydelsen att vara nöjd, men hur används uttrycket i svenskan, och var kommer det ifrån? Varifrån kommer uttryckt "I grevens tid" och hur länge har det funnits? Varifrån kommer ordet blecket, som i tidsangivelsen "Vi ses vid 10-blecket"? Hur pratade människor om tiden innan klockor fanns? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Programledare Emmy Rasper.

13 Maj 201929min

Kälta, ty och fridens liljor – döende ord och uttryck

Kälta, ty och fridens liljor – döende ord och uttryck

Vem bestämmer vilka ord som ska anses vara ålderdomliga och vad är det som gör att vissa ord dör? Henrik Rosenkvist berättar om ord på hospis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet kallprat? När anses ett ord vara utdött? Och vem bestämmer vilka ord som anses vara ålderdomliga? Vad betyder egentligen ordet ty och hur ska det användas? Används kälta i betydelsen tjata idag och är det dialektalt? Varifrån kommer uttrycket Fridens liljor som kan avsluta ett brev eller mejl? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Programledare Emmy Rasper.

6 Maj 201930min

Språket från Vetenskapsfestivalen 2019

Språket från Vetenskapsfestivalen 2019

Från en scen i Nordstan i Göteborg svarar Språket på frågor om olika uttal av vokaler i dialekter, och varför vissa dialekter lever vidare medan andra försvinner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Språkfrågor En lyssnare från Hälsingland undrar om na i meningen Ge na tidningen är ett äldre ord för henne? Hur kommer det sig att vissa gamla dialekter kan bita sig fast i en liten ort och bevaras? Åker språkforskare runt och spelar in dialekter som är på väg att försvinna? En lyssnare från Kronoberg undrar hur det kommer sig att han uppfattar sina egna r-ljud medan andra tycker att det låter som att han undviker bokstaven r. Vad händer med barnens dialekt när de vuxna i en familj pratar en annan dialekt än den som finns på orten där familjen bor?  Hur kommer det sig att vokaler som o, u och ö uttalas olika i olika dialekter? Vad har hänt med uttalet av ä och ö, och varför har det stockholmska e-uttalet av ä börjat försvinna?   Språkvetare Jenny Nilsson, dialektforskare från Institutet för språk och folkminnen och Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg. Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.  Programledare Emmy Rasper.

1 Maj 201938min

Ett helvetes jävla program

Ett helvetes jävla program

Svordomarna fuck och shit har blivit vanliga i svenskan, vilket har fått de svenska jävlar och fan att uppfattas som kraftfullare. Varning utfärdad: I veckans Språket används svordomar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varifrån kommer satfläsk och vad betyder det? Är god språkvård samma sak som att inte svära? Får man svära i tv och radio? Har svordomar blivit vanligare i offentliga sammanhang? Vilka svordomar används mest i media? Förekommer svordomar i alla språk? Hur svor man förr i Sverige? Svär kvinnor och män olika mycket och på olika sätt? Språkvetare Ylva Byrman. Gäst Kristy Beers Färgersten, professor i engelska med lingvistisk inriktning från Södertörns högskola. Programledare Emmy Rasper

29 Apr 201930min

Värt och ovärt – nygamla uttryck i svenskan

Värt och ovärt – nygamla uttryck i svenskan

"Det är så värt att ha påsklov!" "Det är ganska ovärt att få en förkylning." Ylva Byrman förklarar hur värt och ovärt används idag och hur betydelserna har förändrats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Hur gammalt är uttrycket att sova sked eller att skeda? Hur nytt är det att säga att något är värt eller ovärt? Är det rätt att rätta någon som säger att den vill ha en till smörgås? När började vi säga vi hörs? Har det något med telefonernas existens att göra? Hur stor inverkan får minoritetsspråk på majoritetsspråk? Varför har politiker börjat säga att de hedrar en överenskommelse, borde det inte heta att de håller överenskommelsen? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

22 Apr 201930min

Det ligger dig i fatet!

Det ligger dig i fatet!

Lyssnaren Julia undrar över uttrycket "att något ligger en i fatet". Vad ligger på fatet och varför är det ett hinder? Henrik Rosenkvist tar oss till 1600-talet och berättar om andra uttryck med fat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför används orden dyngrak och aprak i betydelsen att vara full och vad har ordet rak med berusning att göra? Vad kallas något som är från Dalarna, Närke eller Medelpad? Varifrån kommer uttrycket ligga i fatet och är det ett ålderdomligt uttryck? Finns det en språklig term för att beskriva avsaknaden av ett ord? Vad är ursprunget till ordet snäll och hur kan det komma sig att det tyska ordet schnell har en helt annan betydelse? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

15 Apr 201930min

Hur pratar vi om kroppen?

Hur pratar vi om kroppen?

Arm, huvud och öga är några av svenskans äldsta ord. I veckans avsnitt går vi igenom kroppsord, uttryck med kroppsdelar i och kroppsspråk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Hur kommer det sig att många kroppsdelar heter exakt eller nästan likadant på svenska som på engelska? Har orden arm och armé någon koppling och hur gamla är orden? Varifrån kommer uttrycken att visa framfötterna och att få något om bakfoten? Hur har uttrycket att höfta till något uppkommit och vad har det med höfter att göra? Är kroppsspråk ett språk? Vilka gester är universella? Vilka kroppsljud förutom tal och sång har betydelser i svenskan? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

8 Apr 201930min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
ufo-sverige
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
det-morka-psyket
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-vetenskapsradion
bildningspodden
rss-vetenskapsradion-2
medicinvetarna
sexet
vetenskapsradion
doden-hjarnan-kemisten
hacka-livet
ufo-sverige-2
rss-spraket
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli