Tvetydiga uttryck vi använder utan att tänka på det
Språket5 Maj

Tvetydiga uttryck vi använder utan att tänka på det

Uttryck som dra in pengar och säkert betyder inte alltid det du tror. Sammanhanget avgör hur de ska tolkas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Alla naturliga språk är vaga. Vi har ofta flera möjliga betydelser för ett och samma ord eller ett och samma uttryck, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska.

Det är därför ett uttryck som “dra in pengar” kan betyda både att samla in pengar eller att ta bort pengar och tolkningen beror på perspektivet.

Inflation bland förstärkningsorden

– Vi människor gillar att överdriva saker – det skapar inflation i språket, säger Ylva Byrman.

Förstärkningsord används för att ge eftertryck, men när de upprepas förlorar de sin kraft. Det kan leda till att orden får flera olika betydelser.

Språkfrågor om konstiga uttryck och tvetydigheter i språket

Vad betyder det egentligen när någon säger att Trump har “dragit in pengar” till universiteten?

Hur kan ordet ”säkert” betyda både absolut och kanske?

Hur kan “fett” användas som förstärkningsord i uttryck som “fett kul”?

Varför säger vissa “lägga för mig” när de menar att man ska lägga upp mat?

Hur kan uttrycket “så till den milda grad” förstärka något, när mild betyder svag?

Varför heter det stereotyp när det handlar om förenkling, när stereo antyder rymd och mångfald?

Mer om tvetydigheter i språket

Läs krönikan Oprecisa ord hjälper oss att spara plats i hjärnan av Lisa Holm, SvD, (från 2015).

Läs om ”dra in” i Svensk Ordbok utgiven av Svenska Akademien (från 2021).

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Avsnitt(500)

Usch, vad soligt! Nu ska jag bränna mig.

Usch, vad soligt! Nu ska jag bränna mig.

Kommer att och ska kan ibland ersätta varandra, men inte alltid. Ylva Byrman förklarar varför och tar oss med till verbfrasers aktion och subjekts planering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ändelsen –iter, när man pratar om ortsbor som till exempel malmöiter? Vad betyder verbet zlatanera och hur vanligt är det att en person ger upphov till ett ord? Varför är orden för årstiden vår så olika i germanska språk? Finns det en regel för när något ”ska” respektive ”kommer att” hända?   Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper

14 Maj 201824min

Hur uttalas psykolog egentligen?

Hur uttalas psykolog egentligen?

Ord som börjar med ps- kan uttalas med ett tydligt p-ljud, eller helt utan. Lyssnaren Jennifer tycker att p-uttalet har blivit vanligare och undrar nu vad som är rätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför heter det att man avhärdar växter, när de skall vänjas vid att stå utomhus? Är du större än jag eller större än mig? Ska bokstaven p uttalas i ord som psykolog och pseudohändelse? Finns det ett mer modernt alternativ till ordet skolkamrat?   Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper

7 Maj 201824min

Tjocka på ditt ordförråd

Tjocka på ditt ordförråd

Går det att förbättra sitt ordförråd på något annat sätt än att läsa mycket? Henrik Rosenkvist försöker tipsa om möjliga genvägar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet kafferep? Kan man utöka sitt ordförråd utan att läsa så mycket? Vilket ursprung har det göingska uttrycket hinsian? Varför lägger man ofta till tex någonstans efter en fråga som “Var bor du?”, som ju fungerar för sig själv? Vad skiljer förkortningar från akronymer?   Språkvetare Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper

30 Apr 201824min

Nya familjer kräver nya ord

Nya familjer kräver nya ord

Vad ska två personer som separerat och har barn ihop kalla varandra? Lyssnaren Emma använder ordet "barnfar", men inte är helt nöjd. Henrik Rosenkvist ger en exposé över relationsord i världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vad ska två personer som separerat och har barn ihop kalla varandra? Vem syftar hennes på i "Stina hälsade på hennes mamma"? Hur uppkommer helt nya ord? Varifrån kommer ordet lösöre? Hur har uttalet av a i stockholmska förändrats genom åren?   Språkvetare Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper

23 Apr 201824min

Repris: Hur påverkas vårt språk i en digitaliserad värld? DEL 2

Repris: Hur påverkas vårt språk i en digitaliserad värld? DEL 2

Allt fler unga identifierar sig som gamers, eller gejmers? Hur påverkas allmänspråket av gamingkulturen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Ett samtal med en person som inte är insatt i spelvärlden, om spel, tar oftast väldigt mycket längre tid än ett samtal med en som är insatt gör, säger Lillie Klefelt, gamer och eventmanager vid Female Legends. Inom gamingvärlden växer ett eget språk fram, med förkortningar och försvenskad engelska. Ett fenomen som språkvetare brukar kalla för praktikgemenskap. – Man samlas kring något speciellt och det gör att man utvecklar ett språk som passar att använda med varandra, tillsammans, säger Theres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet. Men vilken inverkan har gamingspråket på vårt språkbruk, och kommer gamingspråket även att ta sig in i allmänsvenskan? Panelen diskuterar och siar in i framtiden. Vi bad också er lyssnare att ställa frågor kring språk och teknik, som den här veckan besvaras av Ola Karlsson, språkvårdare på Språkrådet. Veckans språkfrågor Hur påverkas vårt skriftspråk av användandet av emojis? Vilken inverkan har automatisk stavningskontroll på människors kunskaper i rättstavning? Har särskrivningar blivit vanligare i takt med att automatisk rättstavning  E-postadresser och adresser skrivs oftast utan prickar och ringar, hur påverkar det användningen av språktecken som å, ä och ö? I panelenJoel Westerholm, IT-reporter, Ekot Sveriges RadioTheres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitetJan "Gulan" Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion, KTH och medlem i regeringens digitalseringsråd. ReporterErik Espeland SpråkvetareOla Karlsson ProgramledareEmmy Rasper

16 Apr 201824min

De och dem kan vara överflödiga

De och dem kan vara överflödiga

Det är en av de mest infekterade språkfrågorna just nu. Räcker det inte med bara dom? För den som inte tycker det, kommer Ylva Byrman med minnesknep för att hålla reda på dessa problematiska pronomen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När började ordet skitnödig användas i betydelsen ängslig eller stel? Varifrån kommer ordet pytteskinn för hur huden uppför sig när man fryser? Varför har vi de och dem i skriftspråket och inte bara dom? Varför kan man inte säga tåga om att åka tåg, när det heter flyga, cykla, etc? Finns det någon regel för hur nya engelska lånord skall stavas på svenska?   Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper

9 Apr 201824min

Hur snabbt pratar vi när?

Hur snabbt pratar vi när?

Språkvetare Ylva Byrman reder ut hur vår talhastighet förändras genom livet, apropå äldre filmer och dagens ungdom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Är man bygglovshandläggare, eller bygglovhandläggare? Är namnet på leksaken lego och ordet legosoldat besläktade? Pratar ungdomar snabbare än äldre? Varför har det andra ordet i namn som tex Indiska oceanen liten bokstav i svenskan?   Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper

2 Apr 201824min

Vem språkforskade för 4000 år sedan?

Vem språkforskade för 4000 år sedan?

Så länge det har funnits skriftspråk har det också funnits abstrakta tankar om språk, menar professor Henrik Rosenkvist. Men vad forskade man om på den tiden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Är det korrekt att använda ord som evakuera reflexivt, som i ”de var tvungna att evakuera sig”? Varifrån kommer ordet pussgurka? Varför uttalas till exempel stadsplanering med kort a, men bostadsrätt med långt a? Hur länge har man forskat om språk?   Språkvetare Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper

26 Mars 201824min

Populärt inom Vetenskap

svd-nyhetsartiklar
p3-dystopia
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
doden-hjarnan-kemisten
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
det-morka-psyket
ufo-sverige
rss-vetenskapsradion
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
medicinvetarna
rss-vetenskapsradion-2
sexet
bildningspodden
vetenskapsradion
hacka-livet
paranormalt-med-caroline-giertz
rss-spraket
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli