Tvetydiga uttryck vi använder utan att tänka på det

Emmy Rasper tipsar om sitt nya program Relationerna. Lyssnarna ställer frågor som handlar om relationer. Psykologerna Stina Hindström, Per Naroksin och Hana Jamali svarar. Alla avsnitt av Relationerna hittar du här.

26 Dec 20241min

Jul firas i hela landet, men hur man pratar om julen skiljer sig åt mellan olika dialekter. I Vetlanda kallas prinskorv för pelingar, i Jämtland firas sjursmäss och i Skåne är ett hem julavuret. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – När man säger att det är julavuret så säger man att det är julablivet. Det är ordnat så att det stämmer med jul, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.– Eller juligt! säger Emmy Rasper, programledare.Lär dig också om var och när man firar lillejul och hur Viktor Rydbergs dikt ”Tomten” låter på jamska.Språkfrågor om julen i dialekternaMalva undrar om begreppet lilljulafton, som för henne är dagen före julafton, används också i andra delar av landet än Skåne.Isabella berättar om att julavuret är ett begrepp som använts av hennes släkt, som benämning på att något är “juligt”. Används begreppet på andra platser och varifrån kommer det?Jörgen skriver på jamska: Hen i jamtlann fi'ir mae sjursmäss dan fö'ör juLafta. Er da nauge som da fi'ir på aenner staeLa i lanne? (Alltså, firas sjursmäss dagen före julafton någon annanstans än i Jämtland?)Jacobs mormor sa alltid “peling” till prinskorv och han undrar varifrån ordet kommer, om det finns i någon mer dialekt eller om hon vet av har hittat på det själv?Johanna är uppvuxen i Finland där de sa julklaff till julklapp. Vad är den etymologiska förklaringen till att dubbla p blir dubbla f?På värmländska använder man, i motsats till rikssvenska, bestämd form för jul och julafton. Elias undrar varför det är så? Finns det någon annan dialekt där man använder bestämd form för tidsuttryck?Lär dig mer om dialektala julfrågorLäs blogginlägg om Lillejul, lilla jul och lilla julafton av Anders Thunvall från ISOF (från 2015).Läs bok om hur man använder nominalfraser i olika dialekter (på engelska) av Östen Dahl.Lyssna på när Leif Landin läser Viktor Rydbergs ”Tomten” på jamska från P4 Jämtland.Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

23 Dec 202430min

Hör sanningen bakom ord som lovikkavantar, olle och underställ. Dessutom om vad som är skillnaden på en huva och en luva, och varför du kan kalla din granne för en skitstövel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det är ett sätt att bilda nya skällsord. Och man kan väl säga att kreativiteten när det gäller att hitta på nya nedsättande ord verkar vara obegränsad, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Lär dig också om de korrekta benämningarna för olika vintriga klädesplagg, och varför de heter som de gör. Varför kallar vi till exempel en ylletröja för ”olle”?– Kapten Gustaf Adolf Olsson införde den långärmade stickade ylletröjan i armén omkring år 1900. Så ollen är uppkallad efter honom. Och så finns det en stickad yllemössa som också användes i armén, den kallas Olles brorsa, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Språkfrågor om vinterkläderMattias undrar vad skillnaden på en luva och en huva är?Erland undrar varifrån uttrycket ”bylsa på sig” kommer?Morris vill veta det svenska namnet på ett tröja med luva och dragkedja, det man på engelska kallar ”zip-up hoodie”?Blenda undrar hur gammalt ordet underställ är i svenskan? I hennes hemland Norge finns ordet ”understell” men det betyder chassi eller underrede på en bil.Kerstin vill veta varför vi kallar en tjock ylletröja för Olle, yllesockor för raggsockor och yllevantar för Lovikkavantar?Evelina undrar om det finns ett gemensamt namn för när ett klädesplagg används som skällsord, till exempel kjolstyg och skitstövel.Lär dig mer om vinterkläderLäs om, och se hur den första ollen såg ut.Läs om Lovikkavantens historia.Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

16 Dec 202430min

Nobelpriset i litteratur är enligt många det finaste priset en författare kan tilldelas. Men vad är det som utmärker pristagarnas språkliga stil finns det några gemensamma nämnare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag vet faktiskt inte vad ett Nobelprisspråk skulle vara. Det talas ibland om språk och stil men egentligen väldigt sällan. Man får snarare läsa ut ett resonemang om språk, säger Mats Malm, Svenska Akademiens ständige sekreterare.Lär dig också om vilka kriterier som styrt valet av pristagare under de 120 år som Svenska Akademien delat ut Nobelpriset i litteratur. Från idealistiska riktlinjer i början av 1900-talet till ett större fokus på vittneslitteratur under 2000-talet.Fosse, Lagerlöf och JohnsonMed utgångspunkt i de tre Nobelpristagarna Jon Fosse, Selma Lagerlöf och Eyvind Johnson söker vi svar på hemligheterna bakom pristagarnas språk.– I slutändan handlar det mycket om effekten hos läsaren. Ger ord, meningar, ljudstruktur och rytm en upplevelse hos läsaren som är någonting speciellt? säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.Språkfrågor om Nobelpristagarnas språkJohan har svårt att sätta ord på varför han tycker så mycket om den norske författaren Jon Fosses böcker, vars språk upplevs som rätt speciellt. Vad är det han gillar så mycket?Björn undrar varför Fosse skriver utan punkter?Kristina undrar om man kan modernisera en bok genom att ändra i språket utan att författarens stil går förlorad?Tova undrar om meningen ”På vägen dit mötte dem olyckan” i Selma Lagerlöfs bok ”Gösta Berlings saga” är korrekt. Kan man verkligen skriva så?Karin upplever att det har blivit lättare att läsa Nobelpristagare och undrar om Svenska Akademien har ändrat smak över åren?Lär dig mer om Nobelpristagarnas språk och Nobelpriset i litteraturLäs om alla Nobelpristagare i litteratur från Svenska Akademien.Se dokumentären Harry och Eyvind - Nobelpriset som förstörde allt från SVT (september 2024).Läs Kjell Espmarks översikt av vilka kriterier som gällt för Nobels litteraturpris från Svenska Akademien och Norstedts Förlag (från 2001.)Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Mats Malm, ständig sekreterare i Svenska Akademien och professor i litteratur vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

9 Dec 202430min

Förortssvenskan har uppstått på kort tid och är en sociolekt som talas av fler än svenskar med utländsk bakgrund i orten. Hör om slangorden, ordföljden och satsmelodin som utmärker förortssvenska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Man pratar om kodväxling, att man har tillgång till flera olika register. Vilka personer kan jag prata med på vilket sätt? Det är en social och språklig skicklighet, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.Skådespelaren och komikern Big O talar förortssvenska men kan växla till standardsvenska när det krävs. – När jag ringer till myndigheter försöker jag vara så tydlig som möjligt. När jag jobbar kan jag vara riktigt ”svensk” och jag kan också vara riktigt ”orten”. Ibland frågar folk mig, vem är du egentligen?Det definierar förortssvenskaMen det handlar inte bara om att använda ord som är typiska i förortssvenskan.– Förortssvenskan har en annan prosodi jämfört med andra talspråksvarianter av svenska. Den har en annan rytm, som kan framstå som lite hackig och brukar kallas för staccatoartad. Och V3-ordföljd, verbet på tredje plats, är typisk för förortssvenska, säger Adrian Sangfelt, biträdande lektor i svenska med didaktisk inriktning.Språkfrågor om förortssvenska, orten och ortiskaLinda har noterat att inte bara svenskar med utländsk bakgrund talar förortssvenska och undrar om det svenska språket är i ett skede av förändring?Mikael jobbar som jobbcoach för invandrare och vill hjälpa dem med den så kallade V2-regeln, verbet på andra plats. Finns det någon tumregel? Johan tycker sig ha sett en förändring i användningen av ordet förorten, till att fler säger orten. Stämmer det? Och finns det också en betydelseförändring?Lär dig mer om förortssvenska och ortiskaLäs om artikel om Förortssvenska från ISOF, (januari 2022).Se tv-programmat Kulturnyheterna special: Prata svenska! från SVT, (april 2024).Se nyhetsinslag Språkforskaren: Staccato-rytmen sprider sig i svenska språket från SVT, (april 2024).Läs artikel Att uppfatta nyanser i förortssvenska är viktigt för att inte stigmatisera ungdomar från Skolverket (februari 2024).Lyssna på poddavsnittet Kajsa Ekis Ekmans ortensvenska, språkslarvet hos unga, engelskan invaderar, lata fransmän och är svenskan hotad? från Fokuspodden (februari 2024).Gäster: Big O, skådespelare och komiker och Adrian Sangfelt, biträdande lektor i svenska med didaktisk inriktning vid Karlstads universitet. Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

2 Dec 202429min

Läs- och skrivsvårigheter förekommer överallt, och har ingenting med intelligens att göra. Lär dig om vad som gör att vissa har problem med skrivning och läsning och vilka hjälpmedel som fungerar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – En dyslektiker har svårt att avkoda och stava rätt, och att läsa med flyt. Ett bra redskap är till exempel att lyssna på ljudböcker, säger Sanna Kraft, universitetslektor i svenska som andraspråk och legitimerad logoped.Dyslexi på olika språkAntalet dyslektiker i olika språkområden är ungefär fem till tio procent av befolkningen, oavsett var i världen man befinner sig. Men olika skriftspråk är olika svåra att lära sig för den med dyslexi.– I engelska är det är väldigt svårt att bara höra ett nytt ord och sen veta hur det ska stavas, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk. Stavningen i språk som spanska och finska är lättare och det beror på att de har en grund ortografi, det vill säga att språkljuden har en tydlig och konsekvent stavning.Dyslexi har inte med dumhet att göra– Dyslexi är inte kopplat till intelligensnivå. Det finns inget samband. Man kan ha dyslexi oavsett intelligensnivå, säger Sanna Kraft.Språkfrågor om dyslexi och läs- och skrivsvårigheterDet kinesiska skriftspråket är inte ljudande. Betyder det att dyslexi inte finns på kinesiska?Vilka språk har en dyslektiker lättast respektive svårast för?Varför stavas inte april med två L?Varför inför vi inte en ny svenska utan alla krångliga stavningar?Lär dig mer om dyslexi och läs- och skrivsvårigheterLäs artikeln Tre unga berättar ärligt: Så är det att ha dyslexi från Expressen (januari 2021).Läs mer om Sanna Krafts forskning om hjälpmedel för dyslektiker, från Linnéuniversitetet.Läs mer om Dyslexi på olika språk från Dyslexiförbundet (från 2011).Gäst: Sanna Kraft, universitetslektor i svenska som andraspråk vid Linnéuniversitetet och legitimerad logoped. Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

25 Nov 202430min

Rackabajsare, sumprunkare, sjangdobel och pillemarisk är några av svenskans konstiga ord. Vad har de gemensamt och varför uppfattar vi dem som konstiga? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Konstiga ord är ofta en sammansättning av två delar som man inte riktigt får ihop. Men det kan också vara något roligt och udda med ljudstrukturen, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.Språkfrågor om konstiga ordVarifrån kommer ordet “rackabajsare” ifrån och hur används det?Vad betyder ordet “sjangdobel” och var kommer det ifrån?Varifrån kommer modejang/modichang? Hur används det och hur ska det stavas?Varifrån kommer ordet “pillemarisk” och vad betyder det?Varför heter det “ingefära” på svenska?Varifrån kommer ordet ”kastrull”, från kasta och rulla?Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

18 Nov 202429min

Hur lät språket på stenåldern? Metoder och fynd inom lingvistisk arkeologi visar hur människor kommunicerade för 8000 år sedan. Men forskarna är inte alltid överens. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – När man inte har några skrivna källor så vet man inte särskilt mycket och en del av det som man kommer fram till blir ju bättre eller sämre spekulationer, säger Gerd Carling, professor i lingvistik vid Goethe universitetet i Frankfurt.Inom den lingvistiska arkeologin finns olika metoder för att återskapa hur förhistoriska språk kan ha låtit och vissa saker är forskarna överens om.– Det finns evidens och vi är överens om hur orden för till exempel ”mamma”, ”pappa” och ”hund” såg ut i indoeuropeiska, säger Gerd Carling.Språkfrågor om lingvistisk arkeologi, urspråk, indoeuropeiskaVad vet vi egentligen idag om indoeuropeiska? Finns det evidens eller är det bara intelligenta gissningar från språkforskare?Vet man vilket språk eller vilken språkgrupp som talades i vår del av Europa före de indoeuropeiska språkens ankomst?Finns det en koppling mellan ordet för vatten och våra förfäders tro på gudar?Vad är kopplingen mellan sanskritordet ”sambandh” och det svenska ordet ”samband”?Är alla ljudförändringar i språk möjliga? Eller är det omöjligt att till exempel ett M utvecklas och blir ett T?Lär dig mer om indoeuropeiska, protospråk och lingvistisk arkeologiSe när Jenny Larsson pratar om indoeuropeiska Så lät språket för 5 000 år sedan: ”Hur säker är du på uttalet?” från TV 4 (från november 2022).Läs artikeln Språkgåtan som blev tabu om indoeuropeiska, av Jenny Larsson och Anders Kaliff, från Forskning och framsteg (från april 2022).Läs om forskningsprojektet LAMP: Indoeuropeiska språk och myter från Stockholms universitet.Läs Linguistic archaeology an introduction and methodological guide av Gerd Carling utgiven av Routledge (från 2024)Gäst: Gerd Carling, professor i lingvistik vid Goethe universitetet i Frankfurt, som forskar om förhistoriska språk. Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

11 Nov 202430min