Tvetydiga uttryck vi använder utan att tänka på det

Habibi, jalla, lagom eller egészségedre? Vilket är ditt bästa ord? Den här veckan deltar Språket i P4 Göteborgs temavecka #mittord . Var med och dela dina uttryck och vidga berättelsen om det svenska språket! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Har du vuxit upp med, eller lever med flera språk? Berätta din historia och samla sköna, vackra, användbara och lustiga uttryck. Du som har pratar flera språk, hur har det präglat dig? Hur känner du inför dina föräldrars språk? Är det fortfarande en viktig del av dig eller börjar du glömma ord och uttryck? Dela med dig av ditt ord, uttryck och dina berättelser! Använd hashtagen #mittord på twitter och instagram eller mejla mittord@sverigesradio.se I programmet deltar även Jaana Kolu lärare och doktorand vid språkinstitutionen vid Jyväskylä universitet, hon undersöker hur ungdomar som talar finska och svenska blandar språken när de pratar med varandra och hur det påverkar de båda språken.

2 Dec 201424min

Varför har adjektivet "grym" fått en ny betydelse? Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, berättar om hur ordet grym har fått en förändrad polaritet, från negativt till något positivt och hur andra ord har gått igenom en liknande process. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dessutom - en uppdatering kring diskussionen om minskade bidrag till Terminologicentrum, TNC. Som vi pratade om i Språket för några veckor sedan. Alla veckans språkfrågor Har uttrycket "av och till" blivit vanligare? Varför har ordet "grym" fått en ny betydelse? Har fler hört att barn säger "får vi fråga?" istället för "får vi leka?"? Vad kommer "hädd" i uttrycket "som man är klädd blir man hädd" ifrån?

25 Nov 201424min

I veckans program fortsätter det skandinaviska temat. Hur säger man ordet "hen" på norska? Och hur det med danskan och deras engelska låneord? Enligt den danske språkprofessorn är det en myt att danskan har fler engelska lånord än de andra nordiska språken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dessutom hur står det till med definitionen av feminism? Enligt SAOL: "rörelse för kvinnors jämställdhet med män". Enligt människor som tillfrågats av Novus, allt från: "PMS-tanter på yttervänsterkanten" till "Lika villkor för alla människor." Alla språkfrågor Om svenska Varför heter det örngott på svenska? Varför använder svenskar bestämd artikel på ett annat sätt än i danskarna? Varför heter det jordgubbe? Om norska Vad är skillnande på bokmål och nynorsk? Finns ordet hen på norska? Varför kallar man både män och kvinnor för norrmän? Om danska Hur långt har Danmark och Norge kommit med du-reformen? Varför har danskan så många engelska lånord? Medverkande: Ann Jones programledare Språkteigen, Sylfest Lomheim norsk språkprofessor, Helle Solvang programledare Sproglaboratoriet, Jørn Lund dansk språkprofessor, Emmy Rasper programledare Språket och Ylva Byrman doktorand i nordiska språk.

18 Nov 201424min

Norska Språkteigen, danska Sproglaboratoriet och svenska Språket har samlats med sina språkexperter och svarar på språkfrågor från lyssnare i Norge, Danmark och Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Frågor om svenskan Varför har svenskan så många ord som slutar på -is? Varför har svenskan prickar över a och o istället för att skriva æ och ø? Om "falska vänner" Varför betyder inte rolig lugn på svenska som det gör på danska och norska? Varför betyder grina olika saker på de olika språken? Grannspråksförståelse Hur ser utvecklingen ut - förstår vi varandra bättre eller sämre? Hur låter det när vi härmar varandras språk? Medverkande Ann Jones programledare Språkteigen, Sylfest Lomheim norsk språkprofessor, Helle Solvang programledare Sproglaboratoriet, Jørn Lund dansk språkprofessor, Emmy Rasper programeldare Språket och Ylva Byrman doktorand i nordiska språk.

11 Nov 201424min

Regeringen har föreslagit att bidraget till Terminologicentrum, TNC, ska minskas med fyra miljoner från år 2016. (Läs på sidan 93 i budgetförslaget.) Anledning är att TNC drivs som ett aktiebolag. Vad som ska hända med det arbete TNC bedriver idag är oklart och regeringen kan inte svara på om bolaget ska ha kvar sitt uppdrag att "verka för en effektiv fackspråklig kommunikation i svenskt näringsliv och i samhället" efter 2016. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Stödet till fackspråk som det bedrivs idag är hotat, utan ett statsbidrag kan vi inte göra det vi gör idag, säger Karin Dellby, vd på TNC. Hos näringsdepartementet säger man att det handlar om att TNC drivs som ett aktiebolag.– Regeringen har gjort bedömningen att den här verksamheten ska kunna bära sina egna kostnader, säger Eva Lindström statssekreterare hos näringsminister Mikael Damberg. TNC har ett uppdrag från regeringen att verka för en effektiv fackspråklig kommunikation i svenskt näringsliv och i samhället ska de ha kvar det uppdraget? – Det får man ju fundera över och diskutera vad de ska leverera förutom det de tar betalt för, säger Eva Lindström. Mer om finansieringen av TNC och det svenska fackspråket i Språket. Programledare Emmy Rasper Veckans språkfrågor besvaras av Ylva Byrman. * Finns ordet munsurfa? * Har det blivit vanligare att säga "spendera tid"? * Är det korrekt att använda ordet "fri" i betydelsen gratis?

4 Nov 201424min

"Vi ses nästa fredag" eller "vi ses nästa helg" är uttryck vars betydelse inte är helt tydliga. Betyder det närmast kommande helgen eller helgen därpå? Lyssnaren Tommy har upptäckt att han och hans kompis menar olika, men vad är rätt och fel? Finns det ens något rätt och fel? Det nordiska temat går vidare i Språket. Kari Lund undervisar svenskar i norska språket och berättar vad som är svårast för svenskar att lära sig och vad norrmän menar när de säger "jag har ingen anledning att träffa dig." Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor besvaras av Ylva Byrman. "Rita analogt" i betydelsen rita med kritor på papper, är det ett korrekt språkbruk? Vad menas med "nästa helg"? Varför använder man uttrycket "fått blodad tand"? Varifrån kommer det och när började man använda det? Varför heter kontanter som det gör på svenska?

28 Okt 201424min

Varje år flyttar flera tusen svenskar till Norge och många börjar då att prata svorksa. Men det är inte helt okontroversiellt att svorska, både norrmän och svenskar stör sig på när språken blandas medan andra tycker att det är ett utmärkt sätt att kommunicera på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En känd svorskare är programledaren Fredrik Skavlan som pratar norska med svenska ord, något som blivit både kritiserat och hyllat. 2010 tilldelades han föreningen Norden språkpris för sitt svorskande och i boken Talar Norden med kluven tunga svarade han så här på frågan varför han talar svorska: "Det är den grymma sanningen, att vi faktiskt inte förstår varandras språk om vi inte anpassar oss. Vi tror att vi förstår varandra, men det gör vi inte. Det är en politisk sett svår sanning." Veckans Språket handlar om svenskar i Norge, i ett inslag från norska programmet Språkteigen berättar kulturhistoriken Ida Tolgensbakk om vilka svårigheter svenskar kan ha med det norska språket. Veckans lyssnarfrågor besvaras av Henrik Rosenkvist. Hur vet man vet när man ska använda "en" eller "ett", finns det någon regel? Finns det några regler för hur man bildar adjektiv på länders namn som slutar på -ien? Kommer orden hemligt ursprungligen från att det var saker som bara angick hushållet och ingen annan eller är ordens likhet endast en slump?

21 Okt 201424min

Att blanda in främmande språk i reklamsammanhang är olagligt i Frankrike, ändå har staden Loches satsat många miljoner på en reklamkampanj med sloganen" I Loches you". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Uttrycket lanserades förra året av en reklambyrå och notan betalas av kommunens invånare. Syftet är att locka dit turister. Men alla är inte förtjusta i knepet att blanda engelska och franska eller franglais som det även kallas. – Alla människor borde vårda sitt modersmål därför gillar jag inte franglais, säger Anne som äger en bokhandel i Loches och tillägger att hon inte heller gillar att projektet blivit så dyrt. Att all reklam ska skrivas på franska eller i alla fall översättas till franska bestämdes 1994 av den dåvarande högerregeringen och att sloganen är olaglig erkänner stadens turistchef Valérie Gervès– Så är det, men ibland måste man få vara olydig, säger Valérie Gervès. Tilltaget uppskattas inte av språkorganisationen Défense de la langue française, DLF (Försvar av det franska språket), som övervakar att de franska språklagarna följs. – Man måste följa lagen annars kan det bli anarki i samhället, säger Christian Massé chef i för DLF i området där Loches ligger och som blivit mordhotad för att han uttryckt kritik mot sloganen. Reporter Johan Tollgerdt Mer om språkkonflikten i veckans Språket. Veckans språkfrågor besvaras av Henrik Rosenkvist "Vi ses PÅ en stund" eller "vi ses OM en stund". Hur kommer det sig att vi säger så olika? Kan fler börja använda ordet laatchjefolk/latjavfolk? Använde man enbart förnamn under antiken?PS.Kolla på videon om danskar som inte förstår danska här.

14 Okt 201424min