Tvetydiga uttryck vi använder utan att tänka på det

Ingen har latin som modersmål och latin kan därför ses som ett dött språk. Men latinet lever i allra högsta grad runt om i Sverige och världen. Hur ofta tänker du på latin? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Latin är något som jag hela tiden blir påmind om. Det finns runt omkring oss, språket är fullt av latin, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Latin och romarriketUnder romarriket var latin det språk som hade mest makt och språket spreds över Europa och världen.– Språkspridning kommer med spridning med makt. Det går att dra paralleller till engelskan, som spreds med den brittiska kolonialismen och på samma sätt spreds latin för över 2000 år sedan, säger Susanna Karlsson.Latin i Sverige idagLatinska ordspråk och uttryck som ”carpe diem”, ”ad hoc”, ”de facto” och ”vice versa” används i dagens Sverige, och många företag har namn som är inspirerade av latin.– Vi tycker att latinska namn låter tjusigt, vederhäftigt och lärt. Så svaret på frågan ”Är latin ett dött språk?”, är nej, säger Susanna Karlsson.Språkfrågor om latin förr och idagHur är latins status i idag?Hur ska latinska substantiv som centrum, museum och andra ord som slutar på -um böjas i plural på svenska?Vad betyder den latinska förkortningen mors i medicinska sammanhang?Ordet mondän finns i olika varianter på svenska, engelska och franska, och kommer från det latinska ordet mundanus. Men hur kommer det sig att mondän på svenska betyder fin och elegant medan ordet mundane på engelska betyder tråkig och vardaglig?Vad har ordet snuttifierat för ursprung och finns det fler ord i svenskan som är bilade av svenska ord och latinska ändelser som -fierat?Varför väljer många företag namn som låter som latin?Mer om latinLäs: Boken Vårt antika modersmål av Alf HenrikssonLäs: Boken Asterix - latinska citat med förklaringarLäs: Artikeln Studenterna som väcker liv i latinetSpråkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

9 Sep 202430min

Prepositioner är små och kan verka obetydliga, men att byta ut en preposition kan förändra hela betydelsen av en mening. Dessutom kan valet av preposition signalera stil och attityd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag tycker det är spännande just med prepositioner, hur vi med små medel påverkar tolkningen av yttranden, och ofta på ett ganska omedvetet sätt, säger Fredrik Valdeson, postdoktor i svenska som forskar om prepositioner.Användningen av prepositioner styrs ofta av språkliga konventioner och kan variera regionalt eller beroende på språklig still.Historisk utveckling av prepositioner i svenska språket– Språksystemet är i ständig rörelse. Ibland försvinner en preposition i en konstruktion och dyker upp i en annan, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.Prepositioner blev vanligare i svenska efter att fornsvenskans kasussystem försvann. I finska används fortfarande kasussystemet istället för prepositioner.Tidigare användes prepositioner som “för” och “åt” i sammanhang som idag kan låta ålderdomliga, till exempel kunde man säga “intresserad åt pjäsen” eller “intresserad för äventyrSpråkfrågor om prepositioner, prepositioners funktion och användning i språketVarför är det just prepositionerna i och på som används i uttrycken “jag fick en tegelsten i huvudet” och “jag tappade hammaren på foten”?Varför skriver en del tidningar ”i Skogskyrkogården” och ”i Öland”, när det vore mer korrekt med prepositionen ”på”?Vad är skillnaden mellan att köpa en present “till”, “åt” eller “för” någon? Hur påverkar prepositionerna till, åt och för innebörden i det sagda?Har prepositioner blivit mindre vanliga i dagens språkbruk?Varför kan prepositioner som “med” och “på” försvinna i uttryck som “jag leder 3-0” och “plugga Harvard”?Varför säger elever “intresserad i” istället för “intresserad av”? Beror detta på påverkan från engelskan?Varför säger man “elak på dig” och “snäll med henne” i vissa delar av Sverige? Är detta regionala variationer?Lär dig mer om prepositionerLäs Använd korta prepositioner, klarspråkshjälp från ISOF.Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Fredrik Valdeson, postdoktor i svenska vid Södertörns högskola som forskar om prepositioner. Programledare Emmy Rasper.

2 Sep 202430min

Att framstå som osäker, feg eller otydlig med sitt språk är det få som eftersträvar. Men språkliga markörer som signalerar osäkerhet är superviktiga för den mänskliga kommunikationen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att säga “jag tänker att” istället för “jag tycker att” kan väcka irritation hos en del lyssnare. Men osäkerhet och vaghet i språket har en viktig funktion och kan göra påståenden mer sanna och tydliga.– Att markera att man har brist på evidens är att vara ansvarstagande, säger Martin Kaså, filosof och lektor i logik vid Göteborgs universitet.Kan vaghet i språket var bra?– Det hade varit fruktansvärt arbetsamt kommunikativt om vi var tvungna att vara superspecifika och superprecisa hela tiden när vi pratade. Den mentala belastningen hade undergrävt alla möjligheter till kommunikation. Så vaghet i språket är jättebra, säger Martin Kaså.Språkfrågor om osäkerhet och vaghet i språketVarför lägga till ett “kan jag tycka” efter ett påstående? Vad signalerar det och har det blivit vanligare?Antyder frågan “Kan du inte skicka saltet?” en artig vaghet eller är det tvärtom en ganska burdus uppmaning?Är uttrycket “detta är inte helt ovanligt” ett fegt uttryck som visar att man inte står för det sagda?Varför upplever en del att uttrycket “jag tänker” signalerar osäkerhet?Kan det signalera otydlighet att det att säga “jag har varit tydlig med”?Varifrån kommer det skånska dialektordet skidd som betyder feg?Mer om modalitet och osäkerhet i språketLäs artikeln Jag kan tycka att, en gardering på modet? , sidan 73, av Lena Ekberg, från ”Svensson och svenskan. Med sinnen känsliga för språk”, utgiven av Lunds universitet (från 2010).Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Martin Kaså, filosof och lektor i logik vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

26 Aug 202430min

Ordklasskapitlet om pronomen är det längsta och det svåraste att hänga med i. Språket rivstartar säsongen med en riktigt mastig och komplex grammatiklektion om användning av pronomen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag brukar säga till mina studenter att om ni inte vet vad något är när ni ska dela in i ordklasser så är det antingen ett pronomen eller ett adverb, för de är väldigt konstiga och har många interna små grupper inom sig, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.I detta avsnitt diskuterar vi de olika typerna av pronomen i svenska språket och deras användning.Språkfrågor om pronomen och deras korrekta användningVarför blandar en del ihop pronomenen ni, du, er och din? Hur ska pronomen användas korrekt i olika sammanhang?”Varför används pronomenet han ibland som objektsform som till exempel “Jag gav den till han”?Varför har engelskan inte olika pronomen för du och ni, som vi har i svenskan, utan bara pronomenet you?Varför kan vissa verb ta ett pronomen som lägga sig, tvätta sig eller resa sig, men andra verb inte alls kan det som tex promenera sig eller springa sig?Ordet barn är neutrum och borde då refereras till som det, men ofta används istället pronomenet hen i texter, varför?Hur ska mig, dig och sig uttalas om man sjunger äldre sånger? Och har uttalet av dessa pronomen varierat över tid?Mer om ordklassen pronomenLäs kapitlet om pronomen i Svenska Akademiens grammatik (kapitel 5).Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

19 Aug 202430min

Bubblan, Paddan och Fimpen är smeknamn för olika äldre bilmodeller. Kanske var den språkliga kreativiteten större förr, men nutidens omställning till eldrivna fordon kräver också nya ord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Så fort det sker en teknikutveckling behöver vi nya ord. När det händer saker med bilarna händer det saker med språket, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Språkfrågor om bilar Förr var det vanligt att ge bilar och bilmärken smeknamn, varför är det inte lika vanligt idag?Varifrån kommer slangordet båge för motorcykel?Borde det inte finnas ett eget ord för att ladda sin elbil? Lyssnaren Peo har ett förslag: batta. Vad kan situationen när man hamnar bakom en långsammare bil och inte kan köra om för att andra bilar redan kör om i vänsterfilen, kallas?Varför heter det kofångare?Är det korrekt att besikta eller besiktiga bilen?Varifrån kommer ordet mack i bensinmack?Mer om bilspråk och smeknamn på gamla bilmodellerLäs artikel om äldre smeknamn på bilmodeller från Länstidningen Östersund (från juli 2009).Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

17 Juni 202430min

Hur ett ord låter har oftast ingen koppling till ordets betydelse. Men det finns undantag. Ljudsymbolik verkar finnas i alla språk och måste ha haft en evolutionär fördel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Olika typer av ljudsymbolik är vanligt barnspråk och finns i alla språk. Att studera ljudsymbolik är ett sätt att titta in i vår evolutionära historia. Ljudsymboliken måste ha haft en funktionell fördel, säger Niklas Erben Johansson, doktor i allmän språkvetenskap vid Lunds universitet.Språkfrågor om ljudsymbolik, fonestem och ikonicitetKan vissa ljudsammansättningar antyda betydelsesammanhang? Till exempel skr- i ord som skratta, skräna, skrapa, skramla, skrämma och skryta? Eller gl- som i ord som glipa, glappa, glimma, glänsa, glöda.Hur uppstår fonestem i språket? Till exempel att sp- används i ord som betyder något vasst, smalt och ofta långt som till exempel spjut, spak, spett, spjäle, spira och spång. Finns det fonestem i alla språk? Varför börjar många negativt laddade ord på sk- som till exempel skuld, skam, skända och skolk?Hur tar man reda på om det handlar om ljudsymbolik eller bara slump?Lär dig mer om ljudsymbolikTitta på avsnittet om Språkets mest basala ljud med Niklas Erben Johansson, från Axess (från april 2022).Läs krönika Kan vi höra ljudet av ljus? av Alexander Katourgi från språkkrönikan.se, (från 2018).Läs artikel Därför är en häst inte en gris av Christian Ahlskog från Språktidningen (från 2016).Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Niklas Erben Johansson, doktor i allmän språkvetenskap vid Lunds universitet, som forskar om ljudsymbolik. Programledare Emmy Rasper.

10 Juni 202430min

Att slänga sig med ordspråk kan vara bekvämt och ett effektivt sätt att uttrycka något kärnfullt. Samtidigt kan användningen av ordspråk får dig att uppfattas som överlägsen och irriterande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Ibland kan det vara jobbigt att gå in i någon annans problem eller delta för mycket, då kan ordspråk vara ett sätt att distansera sig och göra det till något mer allmängiltigt, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.Språkfrågor om ordspråkHur skiljer sig ett ordspråk, ett ordstäv och ett talesätt från varandra?Vad är grejen med att äldre släktingar ibland vill ge råd genom att slänga fram ett gammalt ordspråk? Vad betyder ordspråket “Surt sa räven om rönnbären”? Rävar kan ju inte klättra i träd, är det egentligen tranbär som avses?Är det stora likheter eller olikheter länder emellan när det kommer till ordspråk? Kan man hitta kulturella särdrag genom att titta på länders ordspråk?Håller de äldre ordspråken på att dö ut? Kommer det nya ordspråk?Vad innebär ordspråket “Davids höns var under isen”? Varför motar man just Olle i grind och varför tar man just Mats ur skolan? Finns det andra ordspråk med personnamn i?Mer om ordspråk, ordstäv och talesättBok: Många krokar i långdansen, finlandssvenska ordspråk och talesätt, av Carola Ekrem från Svenska litteratursällskapet i Finland (från 2017).Artikel: Ordspråk - mossbelupna moralkakor eller energibesparande visdomsord? (sidan 14) av Emma Sköldberg från tidningen Språkvård (från 1999).Bok: Svenska ordstäv eller vad prästen sa om nattvardsgästerna av Fredrik Ström, från Tidens förlag (från 1929). Bok: Bevingade ord av Pelle Holm, utgiven av Bonnier (från 1989).Avhandling: Ordspråk i bruk: Användning av ordspråk i dramadialog av Anders Widbäck, Uppsala universitet (från 2015). Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

3 Juni 202429min

Hej hej, Godmorgon godmorgon och hörududu. Vi upprepar oss ofta i språket men upprepningarna kan få olika konsekvenser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Om du visar att du blir glad av att se mig genom att säga “Hej!” och jag visar att jag blir ännu gladare av att se dig genom att säga “Hej hej!”, då är det en social transaktion som går åt rätt håll, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.Språkfrågor om upprepningarFrasen “hörududu” är ett exempel på en så kallad reduplikation. Varför hänger vi på fler du:n? Vad är det för fenomen?I olika delar av landet lägger vi till “å dä”, “då´rå” eller “å så” i slutet på en mening. Till exempel “Jag gick på stan å dä”. Varför gör vi så?Vad kallas kategorin med rimmade uttryck såsom “Smått och gott”, ”Böna och be” och Hux flux”? Varför säger vi hej hej och inte bara hej?Reduplikation är en språkvetenskaplig term. Men skulle det inte räcka att säga duplikation, som betyder upprepning?Inom forskningen pratar man om replikation som i att återupprepa ett forskningsresultat för att det ska få legitimitet. Har det något med replik att göra, som väl är lika med ett yttrande? Är det en sammanblandning med ordet repetition?Mer om upprepningar och reduplikationTitta på ”Vad betyder “å dä” egentligen?” från podden Något Kajko (från november 2023)Läs artikel The Nitty-Gritty on Reduplication: So Good, You Have to Say it Twice (på engelska), av Chi Luu från JSTOR Daily (från 2016)Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

27 Maj 202430min