Tvetydiga uttryck vi använder utan att tänka på det

Det finns språk utan räkneord, språk som är konstruerade utifrån toner, och ett språk som består av substantiv från franska och verb från cree. Språket korar världens konstigaste språk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – ”Världens konstigaste språk” är kanske en problematisk rubrik? säger Emmy Rasper, programledare för Språket.– Konstighet är relativt. Men tar man in 2000 språk och analyserar dem så finns det ändå språk som inte ligger så nära mitten utan är mer udda, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Det är Henrik tillsammans med Mikael Parkvall, lingvist från Stockholms universitet, som listar världens fem konstigaste språk.Språk som vi pratar om i avsnittet: silbo, michif, russenorsk, tok pisin, solresol, chalcatongo mixtec, tyska, pirahã.Mer om konstiga språkLär dig Michif, från The Virtual Museum of Métis History and Culture.Läs om språket Solresol från Wikipedia.Dokumentär om Pirahã Decoding Amazon: life of the Pirahã från Slice.Databasen The World Atlas of Language Structures (WALS).Läs Mikael Parkvalls krönikor i SvD.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Mikael Parkvall, lingvist, vid Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet. Programledare Emmy Rasper.

25 Mars 202430min

Hur länge har människan rimmat? Hur många versmått finns det? Och varför är det så inne med fri vers nuförtiden? Språket tar fjäderpennan i handen och tar reda på allt om språket i dikten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Att säga att det har förändrat mitt liv är kanske att ta i, men det öppnande en ny värld för mig. Jag kommer antagligen börja skriva poesi, tyvärr, säger Ylva Byrman, angående att hon den senaste tiden har lärt sig mer om metrik.Språkfrågor om dikt och rimVad är metrik?Vad betyder de olika orden dikt, lyrik, poesi, poem och vers?Hur länge har människan rimmat?Vad finns det för olika rim?Vad finns det för olika versmått?Går det att skriva en drottkvätt på svenska?När slutade dikter att främst vara skriven på bunden vers?Vad är grejen med fri vers? Varför har det blivit det dominerande sättet att skriva dikt på?Varför kan uppläsning av dikt låta så högtravande?Mer om dikt, rim, verslära och poesiLyssna på Dagens dikt från Sveriges Radio.En bok En enda dikt : i femtielva varianter av Lars Melin, från Morfem förlag (2023). En bok Svensk metrik av Eva Lilja, från Svenska akademien (2006).Dikter, låtar och poeter som nämns i programmetMoster ester av Lennart Hellsing (tiradrim). Blinka lilla stjärna (parrim).Längtan till landet även kallad Vintern rasar med text av Herman Sätherberg. (korsrim).Erikskrönikan en medeltida rimkrönika.Vinden har vänt av Petter. Näcken av Erik Johan Stagnelius.Postludium av Tomas Tranströmer.Skapelser av Malte Persson.Han drunknade i Holms hav.Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Eva Lilja, professor emerita i litteraturvetenskap, vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

18 Mars 202430min

Kommatecknet är ett skiljetecken som inte orsakar några stora diskussioner i Sverige. Annat är det i Danmark. Hör mer om det danska kommakriget och om varför kommatecknet uppfanns från början. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag är nog mer intresserad av kommatecken än de flesta, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.I svenskan används kommatecken oftast för att underlätta läsning och hon tror inte människor i allmänhet tänker så mycket på kommatecken.– Men om man plockade bort alla kommatecken ur texter då skulle det märkas, säger Ylva Byrman.Språkfrågor om kommateckenVilka regler för kommatering finns i svenskan?Vad händer med en text som helt saknar kommatecken?Är det korrekt att sätta ut ett kommatecken efter ett “men” som inleder en mening? Som till exempel “Men, på grund av höga bostadspriser bestämde hon sig ändå för att hyra.”Vem uppfann kommatecknet och hur har det använts historiskt?Vad handlar det danska kommakriget om?Varför ser man ibland ett kommatecken efter ett frågetecken?Mer om kommateckenLäs boken Skiljeteckensboken av Siv Strömquist, från Morfem (2019)Läs boken Snabba svenska skrivregler av Ola Karlsson, från Språkrådet (2024).Se exempel på en text med både virgula och kommatecken i samma text från Carl Linnæi Wästgöta-Resa, från Litteraturbanken (1746)Läs artikel Kommat som kom bort, från Språktidningen (2013).Läs artikel om det danska kommakriget, på danska av Jørgen Nørby Jensen från Den store danske.Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

11 Mars 202430min

Engelskan dominerar på avancerande utbildningar vid svenska universitet och högskolor. Viktigt för att nå ut internationellt, säger en del. Dåligt för att studenterna lär sig sämre, säger andra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Studenter i Sverige som läste en utbildning på engelska lärde sig sämre än de som läste samma utbildning på svenska, det visade en undersökning från Chalmers och KTH nyligen.Författarna till boken ”På engelska förstår jag ungefär” har frågat universitetsanställda vad de tycker om att utbilda på engelska.– Många känner sig otillräckliga och känner minskad entusiasm. Det blir tystare på seminarierna och de får sämre kontakt med studenterna, säger Ola Håkansson, författare och förläggare.Nästan alla doktorsavhandlingar i Sverige skrivs idag på engelska (93 procent, 2019), som en del i svenska universitets internationalisering.– Sverige är ju ett litet land och vill man nå ut med sina forskningsresultat i hela världen då är ju engelska det globala språket, säger Mats Persson, (L) utbildningsminister.Hör hela diskussionen om engelska på svenska universitet och högskolor i avsnittet.Språkfrågor om engelska i svenskan”Hänger ut med kompisar” är en översättning från engelskans ”hang out”. Är det ett modernt fenomen att låna in uttryck från andra språk på det här sättet?Vad är riskerna för svenska språket när allt mer av utbildningen och forskningen vid svenska universitet och högskolor sker på engelska?När blev w en del av det svenska alfabetet?Kommer engelska vara det internationellt gångbara språket även i framtiden?Mer om engelska i SverigeBoken: På engelska förstår jag ungefär av Ola Håkansson och Peter Svensson (från 2024).Krönika: Det verkliga hotet mot det svenska språket av Lena Lind Palicki (från Svd januari 2024).Kommentar: Studenter lär sig sämre på engelska av Ola Håkansson och Peter Svensson (från Forskning och Framsteg februari 2024)Artikel: Fler avhopp med utbildning på engelska av Viggo Kann, Olle Bälter och Hans Malmström (från Språktidningen januari 2024).Rapport Språkval och internationalisering, Svenskans och engelskans roll inom forskning och högre utbildning av Hans Malmström och Diane Pecorari (från Språkrådet 2022).Rapport: Språkpolitik vid svenska universitet och högskolor av Susanna Karlsson (från Språkrådet 2017).Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster: Ola Håkansson, förläggare för akademisk litteratur. Peter Svensson, forskare och lärare på Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Mats Perssson (L) utbildningsminister. Programledare Emmy Rasper.Rättelse: Ja, det blev fel angående wellpapp i avsnittet. Wellpapp kommer förstås från tyskan, inte alls från engelskan. På engelska heter det ju corrugated fiberboard eller corrugated cardboard. Tyskans Welle betyder våg, så att det här förpackningsmaterialet kallas just så kan man lätt förstå!

4 Mars 202430min

Strössla inte med adjektiven är ett välkänt tips till skribenter. Men hur farligt kan det vara med några gulliga adjektiv? Språket svarar på jättespännande frågor om gamla och nya adjektiv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Adjektiv ger färg åt tillvaron, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.Vad säger du om att man ska undvika adjektivsjukan, alltså inte ha för många adjektiv i sina texter?– Jag tror att det är bra att inte ta i från tårna med adjektiven. Väldigt många adjektiv i en text kan göra att författaren uppfattas som osäker eller omogen, säger Susanna Karlsson. Språkfrågor om adjektivVarför används stereotypisk som adjektiv när stereotyp redan finns?Kan en paj, öl eller kaffe vara trevlig? Borde det heta “hon arbetar väl” i stället för “hon arbetar bra” eller kan bra används både som adjektiv och adverb?Kan hallon vara frusna? Hur ska adjektiven frusen och fryst användas?Varför säger en del “Jag är gluten” i stället för “jag är glutenintolerant” och är det inte fel?Mer om adjektivSpråkrådet svarar på frågan Vad är ett adjektiv? från ISOF.Artikel om Adjektivsjuka – därför ska du detoxa texten på adjektiv och adverb av Catherine Heijl (från september 2020)Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

26 Feb 202430min

Stora skogar och sjöar har gjort att människor pratar olika dialekter i Sverige. Men även urbanisering och viljan att tillhöra en viss social grupp har spelat roll för dialekternas uppkomst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – I en del fall har man medvetet förändrat sitt sätt att prata för att man inte velat tala som sina grannar. Men ofta tänker man på geografisk isolering, som skogar, när man pratar om dialekternas uppkomst, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Språkfrågor om dialekterHur uppkom dialekterna?Är det dialektalt att säga krömpte i stället för kympte och böt istället för bytte?Varifrån kommer ordet vischan och bystan som betyder landsbygd och är de dialektala?Varför pratar många om norrländska och inte om till exempel hälsingska, härjedalska och västerbottniska?Varifrån kommer skällt i betydelsen svag som i ”skällt kaffe” och är ordet på utdöende?Varifrån kommer ordet rikmäling som en förolämpning mot rika personer?Mer om dialekterLäs om Dialekter förr och nu från ISOF.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

19 Feb 202430min

Ögonkontakt är viktigt för kommunikationen. Dessutom har svenska språket många uttryck som handlar om ögon och seende. Dags att se sanningen i vitögat och vara en nagel i ögat? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns många synonymer till ordet ”se”, till exempel plira, snegla, kasta ett ögat, kika, glutta, glana, tira, flukta, bliga, blänga, stirra och glo. – Ordet ”tira” är ovanligt idag men har i perioder använts ungefär som ”kolla” gör nu, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.Språkfrågor om ögonVarifrån kommer uttrycket “se sanningen i vitögat”?Varifrån kommer uttrycket “vad skådar mitt norra öga?”?Är “en nagel i ögat” eller “en vagel i ögat” mest korrekt?Varifrån kommer ordet “blindstyre”?Hur viktig är ögonkontakten för vår kommunikation?Mer om ögonkontaktLäs mer om Ögonkontaktens betydelse för samtalet från KTH (från 2015).Läs mer om Så fungerar ögonens språk från Karolinska institutet (från 2023).Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

12 Feb 202430min

Estlandssvenskan är en viktig pusselbit för den som vill veta hur de nordiska språken lät förr. Dialekten är en helt unik variant av svenskan, men idag finns nästan inga estlandssvenska talare kvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Om man ska lägga ett pussel om hur de nordiska språken fungerar så är estlandssvenska en jätteviktig pusselbit, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Fram till 1940 talet bodde flera tusen svensktalande människor i Estland, främst på öar som Ormsö, Ösel, Dagö, Lilla och Stora Rågö, Nuckö, Nargö, Odensholm och Runö. Språkfrågor om estlandssvenskaVarför tycker språkvetare att estlandssvenska är intressant?Varför bodde människor som pratade svenska i Estland?Hur länge har det bott svensktalande i Estland?Vad är unikt med det estlandssvenska språket?Hur många estlandssvenska dialekter finns och hur olika är de?Varför flydde estlandssvenskarna från Estland till Sverige under andra världskriget?Varför bytte en del estlandssvenskar namn när de kom till Sverige?Vad finns det för speciella estlandssvenska ord och vad kan de säga om fornsvenska?Mer om estlandssvenskaLyssna: SR Minnen: Sven Jerring på Runö - 1939Läs: Estlandssvenskarnas kulturförening, Svenska odlingens vänner.Läs Estlandssvenskans språkstruktur Redaktör Henrik Rosenkvist från Göteborgs universitet (från 2018).Läs Estlandssvenskt material, dokumentation av estlandssvenskarnas och gammalsvenskbybornas språk och folkkultur från ISOF.Läs artikel Estlandssvenskan – en östsvensk doldis av Ida Västerdal från Spårkbruk (från 2022).Sociala medier: @estlandssvenskaaventyrSpråkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Ida Västerdal, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs universitet som skriver sin doktorsavhandling om estlandssvenska. Programledare Emmy Rasper.

5 Feb 202430min