När Skåne stod på spel – Den blodiga kampen vid Helsingborg

När Skåne stod på spel – Den blodiga kampen vid Helsingborg

Slaget vid Helsingborg, den 28 februari 1710, var en av de mest avgörande drabbningarna under stora nordiska kriget – ja, kanske under hela den svenska stormaktstiden. På ena sidan stod en dansk invasionsarmé på cirka 15 000 man som i november 1709 hade landstigit vid fiskeläget Råå utanför Helsingborg, i akt och mening att återerövra Skåne, Halland och Blekinge. Motståndarsidan utgjordes av en jämnstark men i allt väsentligt nyuppsatt svensk fältarmé som för eftervärlden har blivit känd som ”Stenbocks getapojkar”.


Kommenderande befälhavare på den svenska sidan var den karolinske härföraren och generalguvernören över Skåne, Magnus Stenbock. Han hade utmärkt sig i flera tidigare bataljer och var en av Karl XII:s gunstlingar, men det var slaget vid Helsingborg som gjorde honom till hjälte och en av rikets mäktigaste – i den vacklande svenska stormaktens elfte timme.


Den våldsamma sammandrabbningen mellan Stenbocks trupper och den danska invasionsarmén ägde rum i den snötäckta och delvis väldigt svåra terrängen utanför Helsingborgs stadsmurar. Förlusterna var höga på bägge sidor och tusentals soldater gick förlorade i snömodden.


Efter fyra timmars ursinniga strider slutade bataljen med danskt nederlag. Härmed var den danska invasionen av Skåne över – och Danmark gav upp sina försök att med militära medel vinna tillbaka förlorat land från Sverige.


Det är denna ödesmättade dag i Nordens historia som historikerna Andreas Marklund och Olle Larsson zoomar in på i dagens avsnitt av En oväntad historia. Vad var det egentligen som hände under slaget och kunde det ha slutat annorlunda? Och vad var det för soldater som kämpade på den svenska sidan, med tanke på att Karl XII:s armé de facto hade gått under i slaget vid Poltava året dessförinnan?


Bild: Tryck av slaget vid Helsingborg mellan svenska och danska trupper 1710. Skannat från boken Svenska slagfält, Ursprungligen är trycket en del av Militärarkivets samlingar, Wikipedia, Public Domain


Lyssna också på Stenbocks kurir – mannen, myten, meddelandet


Litteraturtips

Andreas Marklund: Stenbock. Ära och ensamhet i Karl XII:s tid. Historiska Media, 2008.


Olle Larsson: Stormaktens sista krig. Sverige och stora nordiska kriget 1700–1721. Historiska Media, 2009.


Klippare: Emanuel Lehtonen

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt(139)

James Bond och kalla kriget

James Bond och kalla kriget

James Bond är sannolikt världens mest kände, fiktive agent. Han var från början en litterär figur men dök upp på den vita duken i början av 1960-talet, då produktionsbolaget EON Productions under ledning av Albert R Broccoli och Harry Salzman köpte filmrättigheterna till Ian Flemmings böcker.Framgångarna lät inte vänta på sig. Bondfilmerna blev oerhört populära, inte minst under 1970- och 80-talen, och nådde en stor publik. Undersökningar har gjorts som visar att omkring en fjärdedel av världens befolkning sett minst en Bondfilm. James Bond var en produkt av det kalla kriget och filmerna utspelades med denna konflikt som fond.I detta avsnitt av En oväntad historia samtalat historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om James Bond och det kalla kriget. På vilka sätt är Bondfilmerna en tidsspegel och vilken bild av kalla kriget ger dessa filmer? Lyssna för att för veta mer om agent 007:s äventyr under det kalla kriget.I bakgrunden fanns hela tiden den ömsesidiga misstron mellan öst och väst och hotet om ett globalt kärnvapenkrig. Bondfilmerna är i mångt och mycket en tidsspegel eftersom de påfallande ofta följer det kalla krigets konjunkturer. Under avspänningens 1970-tal samarbetar James Bond och den sovjetiska agenten Anya Amazova medan han i början av 1980-talet, när det kalla kriget tagit fart på nytt, kämpar mot den onde, sovjetiske generalen Orlov som vill starta krig mellan Nato och Warszawapakten. Utvecklingen från detente till nytt kallt krig blir på så sätt tydligt i Bondfilmerna från dessa decennier. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

24 Feb 202236min

Dannebrogens långa historia utmanas av Gamle Erik

Dannebrogens långa historia utmanas av Gamle Erik

Dannebrogen, den danska flaggan, fyllde jämnt häromåret, närmare bestämt 800 år. Detta firades med pompa och ståt i vårt sydliga grannland. Ett stridsflygplan målat i nationalflaggans färger dånade exempelvis över land och rike, vilket förmodligen fick många danskar att lyfta blicken mot himlen.Faktum är att det var som gåva från himlen som den rödvita korsfararfanan första gången visade sig för danskarna. Det var den 15 juni 1219, då den danske korsfararkungen Valdemar Segersäll befann sig i Estland för att kristna esterna.I detta avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om Dannebrogens långa och mångfacetterade historia, samtidigt som de håller ett vaket öga på den svenska flaggan och går igenom några möjliga namnförslag.Intressant nog finns en liknande legend om den svenska flaggan. Vår egen flagga lär nämligen ha visat sig som ett brinnande kors på himlen då kung Erik den helige var på korståg i Finland. Inte desto mindre är det den danska flaggan som anses vara världens äldsta, åtminstone den äldsta nationalflaggan i världen som ännu är i bruk. Men varifrån kommer egentligen dessa legender och föreställningar? När blev korsfararflaggor och kungaflaggor till nationella symboler som också representerar folk och nationella värderingar? Och hur kommer det sig egentligen att den danska flaggan har ett eget namn, Dannebrogen, medan vår blågula motsvarighet är bokstavligt talat anonym? LitteraturtipsAndreas Marklund: ”Under the Danish Cross. Flagging Danishness in the Years Around World War II”. Scandinavian Journal of History, 2013.Inge Adriansen: Nationale symboler i Det Danske Rige 1830–2000. Bd I: Fra fyrstestat til nationalstater. Museum Tusculanums Forlag, 2003.Magnus Bergsten: ”Flagga för kung och fosterland”. Populär Historia, 2017.Bild: Slaget vid Lindanäs 1209 målad av Christian August Lorentzen 1809, Statens museum for kunst, Wikipedia, public domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

17 Feb 202233min

Ny historiepodd: En oväntad historia

Ny historiepodd: En oväntad historia

Den 17 februari lanseras den nya historiepodden En oväntad historia med historikerna och författarna Olle Larsson och Andreas Marklund. Två kunniga disputerade historiker från Norrland och Småland med skön humor. Vi utgår från detaljer och mindre händelser för att berätta den stora historien, alltid med glimten i ögat. Podden som produceras av förlaget Historiska Media ska komma ut varje vecka. Producent är historiepoddaren Urban Lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

11 Feb 20222min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
en-mork-historia
p3-dokumentar
nemo-moter-en-van
skaringer-nessvold
creepypodden-med-jack-werner
killradet
p1-dokumentar
hor-har
fallen-som-forfoljer
flashback-forever
p3-historia
sanna-berattelser
rss-sanning-konsekvens
dialogiskt
aftonbladet-daily
rattsfallen
olyckan-inifran
somna-med-henrik
varvet