Nu ska gamla granplanteringar åter bli ängsmark

Vem som helst kan fås att verka säga och göra vad som helst i videor på nätet, så kallade deepfakes. Finns det några gränser för tekniken och hur kan vi genomskåda dem? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nyligen kom en video ut på internet där Ukrainas president Zelenskyj stod och uppmanade sitt folk till kapitulation. Videon var konstruerad med avancerad men lättillgänglig teknik. Enligt många var den dåligt gjord och dessutom hade ukrainska myndigheter varnat för att just en sådan video skulle komma, vilket kan ha minskat sannolikheten att den fick någon inverkan på det pågående kriget. Deepfakes som den här videon blir allt vanligare i takt med att tekniken blir bättre och enklare att använda. Oftast är syftet att roa eller överraska, och allra vanligast är deepfakes inom pornografin, där kända människors ansikten läggs in i filmer med sexakter. Men tekniken kan också användas i propagandasyfte. I Vetenskapsradion På djupet hör vi hur det går till att skapa en deepfake och hur vi kan genomskåda de falska filmerna.Medverkande: Tobias Falk, lektor Stockholms Universitet och verksam på ett produktionsbolag som arbetar med spel och filmer; Mårten Björkman, docent i datalogi, KTH; Thomas Nygren, professor i historia och didaktik, Uppsala universitet.Programledare: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

29 Mars 202219min

Alla förskolor ska arbeta med digitala verktyg, men hur det ska gå till finns inga klara regler om. Samtidigt säger WHO att riktigt små barn inte ska använda digitala medier. Vad säger forskningen och vad säger barnen själva? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Numera finns det inte bara skallror, gosedjur och pekböcker för våra minsta barn, utan även särskilda appar. "Var och varannan barnvagn i Stockholm har ett fäste för en mobilskärm" säger en forskare. Och när det gäller förskolan ska den "lägga grunden till en adekvat digital kompetens hos barnen", säger Skolverket. Men samtidigt som WHO:s rekommendation är att riktigt små barn inte ska använda digitala medier så bestämmer varje svensk kommun själv hur de används i förskolan. Rätt använda är de en stor tillgång, menar personalen på Värsås förskola och Skövde kommuns digitaliseringsutvecklare Camilla Thempo och Karin Agelii Hultström. Men forskaren Lisa Thorell på Karolinska institutet skulle vilja se en nationell strategi, och hennes kollega Sissela Nutley menar att små barn enligt försiktighetsprincipen inte ska använda digitala medier. Och professor Anett Sundqvist vid Linköpings universitet konstaterar att små barn hellre vill umgås med sina föräldrar än titta på och leka med en skärm. På förskolan konstaterar barnen att om de får välja så leker de hellre med en kompis utomhus än att titta på Youtube. Medverkande: Lisa Thorell, docent i psykologi KI; Sissela Nutley, forskare kognitiv neurovetenskap KI; Anett Sundqvist, biträdande professor i psykologi Linköpings universitet; Karin Agelii Hultström och Camilla Thempo, digitaliseringsutvecklare förskolan Skövde kommun; Therése Sulkava, förskollärare Värsås förskola Skövde; Teresia Persson, barnskötare Värsås förskola Skövde; Anna Martinsson, Noelia Nilsson, Swea Elowsson, John Larsson, barn på Värsås förskola Skövde.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

26 Mars 202219min

Biologiforskarna Oleh Prylutskyi och Alona Prylutska flydde västerut från Charkiv. Resan tog sju dagar och hela vägen fick de hjälp av sitt nätverk av forskarkolleger. Även nu bor de hos en forskarvän i staden Halytj, med katten Sima och dottern Lesya, och en familj till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Plötsligt behövde de sina forskarkolleger på ett helt nytt sätt – för att hitta någonstans och övernatta. Men nätverken av kolleger i andra länder har också kunnat hjälpa till för att få in mediciner till exempel.Alona Prylutska är zoolog och förestår ett rehabiliteringscentrum för fladdermöss i Charkiv, det största i Östeuropa. Innan kriget började blev hon nominerad till ett internationellt miljöpris för det arbetet. Men på krigets första dag släppte de ut alla fladdermöss eftersom de insåg att de inte skulle kunna ta hand om dem.Oleh Prylutskyi forskar om biologisk mångfald och nu när han är i säkerhet försöker han rädda data om 500 000 ukrainska arter som finns på en server i Charkiv.Ingen av dem vi pratat med vill lämna Ukraina, så länge det finns någon nytta de kan göra. Medverkande: Alona Prylutska, zoolog, Charkiv; Oleh Prylutski, biolog, Charkiv; Olesya Bezsmertna, biolog, Kiev; Andryi Novikov, biolog, Lviv.Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se

22 Mars 202219min

Ukrainas berömda svarta jord har gjort landet till Europas kornbod, som det brukar heta. Men hur kommer det sig att den hamnat just där, i ett så tjockt lager? Och vad är det som gör den svarta jorden så bördig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi möter vi en svensk bonde som har brukat den svarta jorden i Ukraina, och som tillsammans med en jordforskare förklarar varför den finns där och varför den är så bra. Och så hör vi en historiker berätta om hur den bördiga åkermarken och dess avkastning har hanterats genom tiderna, och hur viktig den är idag för länder som köper in spannmål. Medverkande: Stefan Stolt, lantbrukare; Håkan Wallander, professor i markbiologi, Lunds Universitet; Fredrik Charpentier Ljungqvist, docent i historia och naturgeografi, Stockholms universitet.Reporter: Gustaf KlarinProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

21 Mars 202219min

Världens elbilar använder hundratusentals ton metaller i batterierna. Om de inte kan återvinnas räcker inte råvarorna till alla. Lösningen kan finnas i en liten fabrik i Västerås. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Banka och elda har vi kunnat göra sedan stenåldern", sa Christian Ekberg, professor industriell materialåtervinning Chalmers, för ett par år sedan till Vetenskapsradion, med hänvisning till de tidigare mindre effektiva metoderna för att återvinna metaller ur batterier. "Att göra riktig kemi har kommit lite senare", lade han till, och syftar då på modernare metoder. Nu, 2022, börjar den här tekniken närma sig industrin och verkligheten. För idag kan batteritillverkaren Northvolt ta tillbaka de viktiga metallerna mangan, nickel, litium och kobolt ur gamla elbilsbatterier, med hjälp av en så kallad "våt", hydrometallurgisk process. Det visar man i den pilotanläggning som byggts i Västerås. Metallerna går sen direkt till den stora batterifabriken i Skellefteå för att bli nya batterier.När återvinningen går för fullt ska hälften av de använda metallerna komma från uttjänta batterier. Men vad händer när tekniken utvecklas och batterierna bygger på nya kemiska principer?Medverkande: Ragnar Sjödahl, operativ chef Revolt Västerås; Christian Ekberg, professor industriell materialåtervinning Chalmers Göteborg; Emma Nerenheim, miljöchef Northvolt; Daniel Brandell, professor i materialkemi, verksam vid Ångström Advanced Battery Centre, Uppsala Universitet; Martina Petranikova, docent industriell materialåtervinning Chalmers Göteborg.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

15 Mars 202219min

Sex skepp från stormaktstiden och framåt har nu identifierats ur den brötiga mur av trä som länge legat på botten utanför Karlskrona, för att tjäna som en spärr mot fientliga flottor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Det är när man får ihop historierna, som man får magin. Det är då det blir riktigt spännande." Det säger marinarkeologen Jim Hansson, som dykt mycket vid vraken och som nu varit med och identifierat skeppen, varav två är "riktiga bamsingar", säger han. Det är genom att ta mått på vrakdelarna och datera träet genom dess årsringar, och sedan jämföra med uppgifter i arkiven, som vraken nu har kunnat kopplas till seglande skepp och till olika skeden i vår historia. Ofta har det handlat om krig med Ryssland. Vraken ska inte bärgas, utan bli kvar på botten av Djupasund, där de kan fortsätta att bevaras, säger Jim Hansson. I stället är planen att skapa en dykpark på platsen, där hobbydykare kan följa en guidad bana bland vraken, och som med hjälp av resultaten i den nya rapporten kan bli mer spännande och informativ, menar han. Medverkande: Jim Hansson och Patrik Höglund, marinarkeologer på museet Vrak i Stockholm. Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Peter Normark

14 Mars 202219min

Kontrollen över ryska medier hårdnar. Samtidigt är informationsvägarna fler än kanske någonsin tidigare en huvudvärk för rysk säkerhetstjänst och Putin som vill hålla oppositionen på mattan, tror Rysslandsexperten Per Enerud. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. BBC har nu åter börjat sända radio på kortvåg för att nå Ukraina och in i Ryssland med sina sändningar. Vad kan göras för att få fram ett budskap förbi de murar som nu byggs upp? Hos den ryska befolkningen finns en lång tradition av att komma åt och sprida information utanför de officiella kanalerna. Tjänster som Telegram används flitigt, och det finns en vana att använda VPN-tunnlar för att komma åt de nyheter man vill ha. Kontrollen över informationen är en nyckel för Putin när det gäller att kväsa den inhemska oppositionen. Men frågan är om krigsdimman kanske är tunnare än någonsin just nu. I programmet hörs: Per Enerud, journalist, Rysslandskännare och verksam vid Myndigheten för psykologiskt försvar; Carolina Vendil Pallin, forskningsledare på FOI med inriktning på Ryssland; Sven Carlsson, IT-reporter på SR.Uppgiften om antalet värnpliktiga tillfångatagna som nämns i programmet är inte bekräftad av oberoende källor.ProgramledareBjörn GunérProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

8 Mars 202219min

Solidaritet, empati och förståelsen att vi är delar av en större värld har vuxit i och med pandemin, menar forskare inom psykologi. Kanske kan det vara en tröst och en hjälp nu när en långvarig global kris genast avlöses av kriget i Ukraina. Och kramarna börjar komma tillbaka, verkar det som. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vilka insikter, erfarenheter och beteenden tar vi med oss tillsvidare när covid-19-pandemin mattas av? Och har pandemin lärt oss något värdefullt inför nästa kris, kriget i Ukraina?Under två års tid har vi lärt oss att hålla avstånd, undvika kramar och handslag, och vi gillar inte att trängas. Sannolikt kommer en del beteenden att leva kvar, menar forskarna Andreas Olsson vid Karolinska Institutet i Stockholm och Daniel Västfjäll vid Linköpings universitet. Erfarenheterna från pandemin verkar ha gjort också djupare avtryck i hur många hanterar och förstår komplexa problem, menar psykologen, författaren och forskaren Kristina Elfhag. Och musikern och komikern Jacke Sjödin konstaterar att humor är en bra copingstrategi – inom vissa gränser.Medverkande: Andreas Olsson, professor på institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet, avdelningen för psykologi; Daniel Västfjäll, professor i kognitiv psykologi vid Linköpings universitet; Kristina Elfhag, psykolog, författare och forskare anknuten till Karolinska Institutet Solna; Jacke Sjödin, musiker och komiker UppsalaMusik i programmet:Toapapper/Jacke SjödinSocial distansering/Jacke SjödinNej mutationer/Jacke SjödinHobbyepidemiologer/Jacke SjödinReporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

7 Mars 202219min