Världskriget som TV-underhållning

Kvinnor har alltid deltagit i krig, trots att historieböckerna inte berättar om dem. Vetenskapsradion Historia stiftar bekantskap med medeltidens och den ryska revolutionens kvinnokrigare, men granskar också totalt mansdominerade krigsfilmen Fury. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

23 Okt 201424min

Mytomspunna Le Bourget-flygplatsen i Paris berättar en 100-årig historia om påhittade flygaräss och hyllade atlantflygare. Dessutom granskas de senaste rönen om Tysklands folkmord i Namibia i början av förra seklet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Långt innan flygplatsen Charles de Gaulle byggdes var det Le Bourget som var parisarnas luftlänk till omvärlden. Här startade de franska krigsflygarna sina uppdrag mot Röde Baronen, och här landade Charles Lindbergh efter sin historiska atlantflygning. Vetenskapsradion Historia besöker 100-årsjubilerande Le Bourget. – Bland parisare har det alltid hetat att det var flygvapnet som räddade staden under första världskriget, men inget kunde vara mer felaktigt, säger historikern André Bourachot. Dessutom uppmärksammas den aktuella bok som skildrar Tysklands folkmord i Namibia i början av förra seklet. Författarna menar att folkmordet på herero- och namafolken 1904-1907 lade grunden för senare tyska folkmord, medan historieprofessorn Klas-Göran Karlsson menar att den röda tråden mellan Namibia och Förintelsen är mer komplicerad att nysta upp. Programledare är Tobias Svanelid.

16 Okt 201424min

Grisar stod för återvinningen när stockholmarnas sopproblem skulle ordnas upp i början av 1900-talet, visar en ny avhandling, och så granskas bioaktuella Dracula Untolds historiska kvalitéer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsradion Historia i P1 den 9 oktober 13.35, repris 11 oktober 01.02 samt 12 oktober 18.35 För hundra år sedan skulle grisar lösa Stockholms växande problem med sopor. Vetenskapsradion Historia besöker stadens första sopstation, Lövsta, för att gräva ner sig i historien om skräp och hushållsavfall. – Man hoppades att grisarna skulle sköta både sopsortering och återvinning, men de mådde dåligt av sopmaten och många grisar dog, berättar ekonomhistorikern Ylva Sjöstrand som kartlagt Stockholms sophistoria under 1900-talet. Dessutom bänkar sig Tobias Svanelid i biofåtöljen tillsammans med arkeologen Anders Kaliff för att granska bioaktuella Dracula Untold – filmen om Vlad Tepes väg från rumänsk furste till blodtörstig vampyr på 1400-talet.

9 Okt 201424min

I veckans program om buffelköttet som förändrade världshistorien, om sumeriska gudinnor och doldisdrottningen Filippa som föräras en ny biografi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Pemmikan, torkat buffelkött och fett, var maten som lät polarfararna upptäcka världens isvidder, som lät Stanley hitta Livingstone och som förändrade världshistorien. Det hävdar Kjell Lundin som skrivit boken om den mytomspunna pemmikanen. Tobias Svanelid provsmakar den historiska maten. Dessutom uppmärksammas mänsklighetens äldsta civilisation, den sumeriska, där tidigare mäktiga kvinnogudar förlorade mark till sina manliga kollegor. Religionshistorikern Therese Rodin har undersökt hur det kom sig att sumeriska gudinnor degraderades eller försvann i samband med att den sumeriska kulturen grävde sina kanaler i Tvåflodslandet. Medeltidsdrottningen Filippa, Sveriges kanske mesta doldisdrottning, uppmärksammas också i en ny biografi av Eivor Martinus. – Under de korta år hon hann agera som regerande drottning lyckades hon utföra storverk, berättar hon.

2 Okt 201423min

I Vetenskapsradion Historia om Sven Hedin-institutets brott mot mänskligheten, om arkeologernas nya superverktyg - laser, och hur Wienkongressen formade Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mitt under brinnande världskrig lånar den svenske upptäcktsresanden Sven Hedin ut sitt namn åt ett SS-kontrollerat forskningsinstitut med täta kopplingar till flera koncentrationsläger. Författaren Tommy Lundmark har kartlagt Sven Hedin-institutets mörka historia. – Här mördas judar på Sven Hedin-institutets uppdrag enbart i syfte att hitta påstått rastypiska kranier, säger han. I Vetenskapsradion Historia uppmärksammas också arkeologernas nya superverktyg, laserskanningen som avslöjar hemligheter i våra berg och skogar. Arkeologen Benedict Alexander testar nu ut systemet som med flygplan och laser hittar tidigare okända fångstgropar och fornborgar. Dessutom uppmärksammas att det nu gått 200 år sedan Europas stormakter möttes i Wien, under en av historiens största fredskonferenser. När Napoleon hade krossats gällde det för Wienkongressen att forma en ny världsordning, en ordning som kom att prägla historien fram till vår tid. Programledare är Tobias Svanelid.

25 Sep 201423min

Vetenskapsradion Historia uppmärksammar jakten på stenåldersmänniskornas gener och frågar antikvetaren hur det kom sig att de romerska kejsarna blev gudar. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dagens européer bär spår av stenåldern i sitt DNA, och den senaste studien som undersöker hur européernas släktträd ser ut föreslår att åtminstone tre olika folkgrupper blandats här under stenåldern. – Förutom spåren från de tidiga jordbrukarna från Mellanöstern och de ursprungliga europeiska jägar-samlarna finns spår av en tredje grupp som kopplar ihop européerna med Sibirien och Nordamerikas indianer, berättar Fredrik Hallgren, en av forskarna bakom studien som presenteras i Nature. Dessutom uppmärksammas den nu 2000-åriga händelse då den nyss avlidne kejsaren Augustus förklarades vara gudomlig. Den romerska kejsarvärdighetens koppling till gudarna kom att påverka Romarrikets vidare utveckling, och präglade världen långt in i vår egen tid. – På krokiga vägar var ju vår svenska kungar ”av Guds nåde” ett arv ifrån Roms tankar om gudomliga kejsare, som slog rot för 2000 år sedan, berättar antikvetaren Allan Klynne.

18 Sep 201424min

För 350 år sedan, i september 1664, lämnade holländarna över juvelen i sin amerikanska koloni, Nya Amsterdam. Snart skulle staden bli känd som New York, och Vetenskapsradion Historia ger sig ut på jakt efter stadens holländska rötter. - Den holländska kulturen har gjort ett unikt avtryck på New York, och på hela USA, menar historikern Brian G Anderson. Han menar att 1600-talets liberala holländska lagstiftning kring yttrandefrihet, näringsfrihet och religionsfrihet lade grunden till 1700-talets amerikanska självständighetsförklaring, och till dagens USA. Dessutom uppmärksammas svenskamerikanske fotografen John Anderson, som vigde sitt liv åt att föreviga siouxindianer på bild. Fjäderprydda indianhövdingar och vardagligt familjeliv är några av motiven, som skildrar siouxindianerna mitt under deras svåraste stunder efter massakern vid Wounded Knee. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

11 Sep 201424min

Längs ofantliga 20 mil stod västfrontens första stora slag vid Marne. Två miljoner soldater drabbade samman i ett gammaldags fältslag som skulle rädda Paris och skapa den mytomspunna skyttegravsfronten. Tobias Svanelid och Nils Fabiansson reser längs slagfältets monument och kyrkogårdar för att diskutera krigets mening och meningslöshet, men riktar också blicken mot hur det aktuella hundraårsjubileet nu kan komma att skriva en ny historia över världskriget. - Direkt efter kriget skrevs pampiga officiella historieverk, därefter kom generalernas memoarer och för femtio år sedan inleddes vår fokusering på världskrigets mikrohistoria, hur vanliga soldater och civila upplevde kriget, berättar Nils Fabiansson. Men frågan är hur representativa de här mikrohistorierna egentligen skall anses vara. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

4 Sep 201424min