Musikalitet och språk – att lära sig svenska genom sång

Slang är ett ämne vi får många frågor om, därför har vi grävt i arkivet och tagit fram våra favoritfrågor och -svar om just slanguttryck. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Många sådana här ord som vi tycker är moderna slangord kan ha väldigt gamla historier, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Ungdomsslang sprids mycket snabbare nuSlangord kan ofta vara kopplade till en specifik plats och tar sedan successivt och långsamt plats i det allmänna språket. De kan då spridas från stad till stad, vilket kallas för ”city hopping”. I dag går detta ofta väldigt mycket snabbare än det gjort tidigare.– Det tar ju mycket längre tid än om du har en hel generation tolvåringar som sitter framför Youtube samtidigt i hela världen. Så spridningen blir ju enorm, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Språkfrågor om slangord och -uttryckNär började man använda ordet ”fräsig” – och vad kommer det ifrån?När slutade ordet ”cool” att vara just coolt att använda?Hur gammalt är ordet ”ball”?Hur fick ordet ”baxa” betydelsen att stjäla något?Är man ”fena” på något eller är man ”en fena” på något?Vad kommer uttrycket ”yes box” från – och vad betyder det?”Demure”, ”slay” och ”legend” säger biskopen i en viral video – vad hade han sagt på 1930-talet?Lär dig mer om slangord, uttryck och ungdomsspråkLäs kapitlet Snobbar och pyjamastyper Ungdomskultur, ungdomsspråk och gruppidentiteter i Stockholm av Ulla-Britt Kotsinas från antologin Ungdomskultur i Sverige (från 1994.)Läs artikeln Slang då och nu från TTELA (oktober 2012).Se videon när biskop Johan Dahlman visar Strängnäs domkyrka.Läs boken Vrålbedåriskt: en bok om flickslang av Ulla-Britt Kotsinas från Norstedt (från 1994).Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Gustav Ingerhage.

16 Juni 30min

Från 2023. Ett språk med många främre vokalljud, tystnader och du-tilltal det är några svar på frågan Vad är det bästa med svenskan?. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Vokalljud, är det bästa med svenskan, som ger sånt jäkla fint tryck i svordomar när det behövs 'faaaaaan' är ett ypperligt exempel."Lyssnaren Simon."Svenskan är så lekfull, man kan sätta ihop nästa vilka ord som helst och så blir det nya ord, det är något fint med det. Men det absolut bästa med svenskan för mig är att det är mitt modersmål."Lena Lind Palicki, tillträdande chef för Språkrådet.“Svenskan är ett nyansrikt och specifikt språk, samtidigt som det är avskalat och effektivt, vilket gör att somliga felaktigt drar slutsatsen att det är simpelt. Det är också ett lekfullt språk där man enkelt kan hitta på nya ord och göra om befintliga. “Lyssnaren Dan."Vi har så otroligt lätt för att bilda ny verb. Vi kan skapa verb av nästan vad som helst. Det är inget konstigt att säga 'instagramma' eller 'joxa'. Dessutom har vi de inkoativa verben som 'gulna' och 'tröttna'."Fredrik Lindström, författare och komiker. “Det är ett gammalt kulturspråk och är så nyanserat. Jag är glad att jag har svenskan som modersmål, men hade jag haft danska som modersmål hade jag kanske uppskattat det lika mycket, men det tror jag ändå inte.”Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Språkfrågor om svenska språketVad utmärker den svenska språkmelodin?Varför böjer inte svenskan verb efter person?Påverkar du-tilltalet synen på jämlikhet i Sverige?Hur viktigt är modersmålet?Hur lät svenskan på Gustav Vasas tid?Hur många pluggar svenska på universitet utomlands?Läs mer om svenskans språkmelodiBok: Kontrastiv prosodi av Eva Gårding (från 1974)Bok: Allmän och svensk prosodi / Gösta Bruce. (från 2012)Tomas Riad, professor i nordiska språk, Stockholm universitetSvenskans fonologi på 30 meningar, resursmaterial för uttalsundervisning av Tomas Riad och Roger Nyborg, Intensivsvenska, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet (från 2020)Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Gäst: Dominika Skrzypek, professor i nordiska språk i Poznan i Polen.Personer som svarar på enkäten: Fredrik Lindström, författare och komiker. Theodor Kallifatides, författare. Lena Lind Palicki, universitetslektor i svenska vid Stockholms universitet, chef för Språkrådet. Sara Lövestam, språkvetare och författare.Programledare Emmy Rasper.Programmet publicerades första gången 2023

9 Juni 30min

På jobbet används en hel del märkliga uttryck, både intern jargong och fackspråk. I veckans avsnitt utforskar vi arbetsplatslingot. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jargongen gör bäst i att inte lämna kontoret, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Ändå har i stort sett alla yrken jargong, ett språk för att visa att vi är vana vid att jobba ihop och förstår varandra.Floskler på jobbetDet finns också en mängd floskler som nästan bara används på jobbet, åtminstone om man får tro författaren Fredrik Kullberg. I en artikel i tidningen TLNT listar han de 35 värsta flosklerna och i topp hamnar:Vi är värderingsdrivnaVi jobbar agiltHär är det högt i takSpråkfrågor om jobbsnackÄr ordet ”pragmatisk” positivt eller negativt laddat?Vad betyder egentligen ordet ”begrepp”?Vad finns det för bra svenskt ord för ”feedback”?”Kollega”, ”arbetskamrat” eller ”medarbetare”? Vad ska man säga och när?Varför heter det ”personligt brev” – det är ju inte särskilt personligt?Mer om arbetets språk:Läs artikeln Här är jobbets värsta floskler om olika modeord på arbetsplatsen (från 2024).Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Gustav Ingerhage, Alexander Fogde.

2 Juni 30min

Sex är kanske det största tabuområdet av alla och det märks i språket. Följ med på en lektion i sex och språkvetenskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ska vi ligga, knulla eller ha samlag? Det är svårt att veta hur man egentligen ska prata om sex. Dessutom kan det ju vara lite pinsamt.Olika ord för sexSusanna Karlsson, docent i nordiska språk, reder ut vilka ord man kan använda i sänghalmen och vilka som passar bättre i kontakt med läkaren.Sen finns det fraser som kan vara lite tvetydiga, som betyder en sak för någon och något helt annat för andra, som ”Ska vi dricka te?”– Jag har testat den frasen på min man som inte förstod vad jag menade, säger Susanna Karlsson.Pömsig – sexuellt laddat eller inte?Vi går till botten med om ordet pömsig är ett sexuellt ord eller om det helt enkelt bara betyder att man är lite trött.Språkfrågor om sexVad ska man säga när man vill ha sex med någon?Varför är vissa sexuella ord mer laddade än andra?Varifrån kommer orden ”älska” och ”älskog”?Vad betyder egentligen ordet ”pömsig”?Vad betyder uttrycket ”förhandla under täcket”?Vad betyder ”pillemarisk”?Finns det en sexuell laddning i ordet ”vårkänslor”?Mer om sex i språketLäs nätupplagan av Fula ordboken om ordet ”pömsig”.Se Jubelsommar där ordet ”pömsig” förekommer (från 1960).Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Alexander Fogde.

26 Maj 29min

Gruppen KAJ intar i maj Eurovision med sin bastupop och har under våren satt österbottniska Vörådialekten och finlandssvenskan på kartan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Till och med små barn har börjat prata med varandra om hur folk talar på olika orter, så medvetenheten om språklig variation har ökat, vilket vi är väldigt glada över, säger Therese Leinonen, docent i nordiska språk i Helsingfors.Nu sjunger alla om ”båoti” och ”vedin”Vörådialekten har bevarat flera språkliga drag från fornsvenskan, som till exempel kasusböjningar (klockon, ångon) och gamla diftonger som båti. Det gör dialekten till ett tydligt exempel på hur fornsvenskt språkbruk lever kvar i de finlandssvenska dialekterna.Språkfrågor om finlandssvenskaVad har uttrycken ”vedin”, ”klockon” och ”båoti” i KAJ:s låt ”Bara bada bastu” för bakgrund?Hur ser historien och användandet av uttrycket ”ännu” ut i finlandssvenskan?Har uttrycken ”rosk” (skräp) och ”ämbar” (kärl) sitt ursprung i rikssvenskan?L-ljudet kan uttalas på många olika sätt, i den österbottniska dialekten i Månsala finns tre olika sätt att uttala L, men varför är det så?Finns det skillnader på diskursmarkörer mellan kulturer som pratar samma språk, till exempel finlandssvenska och sverigesvenska?Hur hittade ordet ”semla” till finlandssvenskan?Mer om finlandssvenskan och KAJ-effektenSök i Finlandssvensk ordbok från Institutet för de inhemska språken.Sök i Ordbok över Finlands svenska folkmål från Institutet för de inhemska språken.Läs artikel Nog är det tillräckligt! av Jan Lindström och Catrin Norrby från Språktidningen (från 2016).Se tv-inslag Vörådialekten hetare än någonsin – efter KAJ:s mellosuccé från SVT.Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Therese Leinonen, docent i nordiska språk Institutet för de inhemska språken i Helsingfors och redaktör för Ordbok över Finlands svenska folkmål. Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Mina Benaissa.

12 Maj 29min

Uttryck som dra in pengar och säkert betyder inte alltid det du tror. Sammanhanget avgör hur de ska tolkas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Alla naturliga språk är vaga. Vi har ofta flera möjliga betydelser för ett och samma ord eller ett och samma uttryck, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska. Det är därför ett uttryck som “dra in pengar” kan betyda både att samla in pengar eller att ta bort pengar och tolkningen beror på perspektivet.Inflation bland förstärkningsorden– Vi människor gillar att överdriva saker – det skapar inflation i språket, säger Ylva Byrman.Förstärkningsord används för att ge eftertryck, men när de upprepas förlorar de sin kraft. Det kan leda till att orden får flera olika betydelser.Språkfrågor om konstiga uttryck och tvetydigheter i språketVad betyder det egentligen när någon säger att Trump har “dragit in pengar” till universiteten?Hur kan ordet ”säkert” betyda både absolut och kanske?Hur kan “fett” användas som förstärkningsord i uttryck som “fett kul”?Varför säger vissa “lägga för mig” när de menar att man ska lägga upp mat?Hur kan uttrycket “så till den milda grad” förstärka något, när mild betyder svag?Varför heter det stereotyp när det handlar om förenkling, när stereo antyder rymd och mångfald?Mer om tvetydigheter i språketLäs krönikan Oprecisa ord hjälper oss att spara plats i hjärnan av Lisa Holm, SvD, (från 2015).Läs om ”dra in” i Svensk Ordbok utgiven av Svenska Akademien (från 2021).Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

5 Maj 29min

Medeltiden kallades inte medeltiden när den pågick. Hör hur historiska epoker fått sina namn, vem som uppfann veckan och om olika sätt att räkna tiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Historiska namn på epoker, som medeltiden, renässansen och järnåldern, användes inte under de tider de beskriver, utan uppfanns långt senare.– I Sverige så började man prata om medeltiden i början på 1800-talet, eller möjligen i slutet på 1700-talet, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Olika kulturer hade olika sätt att räkna tidenI antikens Grekland namngavs varje år efter den ämbetsman som styrde. I Egypten delade man in historien i kungadynastier. Romarna införde månaderna januari och februari, och Mayafolket byggde en kalender med flera snurrande tidshjul.– När man läser på om de här olika tideräkningarna blir det snabbt väldigt krångligt, säger Henrik Rosenkvist.Språkfrågor om hur vi pratar om historienHur långt efter en historisk period får den vanligtvis sitt namn?Vad kommer framtidens människor att kalla vår samtid?Hur pratade människor i antikens Rom och Grekland om tid och årtal?Hur länge har begreppet vecka funnits? Hur länge har uttrycket ”det var bättre förr” använts?Uttrycket ”gammal som gatan” låter ganska ungt jämfört med likande uttryck i andra språk som ”vieux comme le monde” eller ”alt wie Methusalem”, varifrån kommer det?Mer om det historiska språket och olika tideräkningarLäs boken: Alla årets dagar: en evighetskalender av Alf Henrikson, utgiven Norstedt (från 1993).Lyssna på nyheten Människans tidsålder får vänta från Vetenskapsradion (från 2024).Lyssna på podden Vetenskapsradion Historia.Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

28 Apr 30min