Språket17 Nov 2025

Nonsens avslöjar glädje och humor i språket

Bakom lekfulla uttryck döljer sig gammal språkhistoria – spår av hur svenskan formats av humor och kreativitet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Många tänker att språket är ett kommunikationsmedel, och det är det ju. Men vi använder språket till så mycket annat – framför allt att leka med, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

När språket blir lek – från hej och hå till mums filibabba

– Mums filibabba låter som ett nonsensord, men ordet filibabba finns faktiskt i Svensk ordbok, med första belägg redan 1934, säger Henrik Rosenkvist.

Språklig kreativitet uppstår ofta i hemmen och bland familjen, med hjälp av rim och allitteration.

– Det är så roligt att alla kan skapa ord. Man kan börja med ett enkelt ord och bygga vidare – hafs blir hafseslafs, säger Henrik Rosenkvist.

Språkfrågor om nonsensord och nonsensspråk

Vad betyder orden ”hå”, ”tjim” och ”knåp” i uttrycken "hej och hå”, ”tjo och tjim” och ”knep och knåp”?

Vad kommer uttrycket ”mums filibabba” ifrån?

Vad menas när någon svarar ”huvudet upp och fötterna” ner?

Finns det någon förklaring till ramsan ”du är en kneckedek, en tjolofes och en liten tafs”?

Hur har gamla ordspråk som ”akta ögonen barn, sa kärringen som fes i askan” eller ”mycket skrik och lite ull” blivit till språkligt nonsens?

I uttrycket tripp, trapp, trull – vilket ord är egentligen störst, och varifrån kommer de tre orden från början?

Dessutom: Vilket är Henrik Rosenkvists bästa nonsensord?

Mer om nonsensspråk

Läs Sara Lövestams språkkrönika om mums filibabba från SvD (från 2025).

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Emmy Rasper.

Det här avsnittet är hämtat från ett öppet RSS-flöde och publiceras inte av Podme. Det kan innehålla reklam.

Avsnitt(971)

Därför borde litteraturkritiker skriva mer om språk

Litteraturkritikern Mikaela Blomqvist och språkvetaren Ylva Byrman diskuterar svengelska, stilistik och språkfel i litteraturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag tror att litteratur...

28 Sep 30min

Restmorfem – konstiga ord utan uppenbar förklaring

De flesta ord går att förklara, men ibland går till och med Språkets lyssnare bet. Vi dyker ner i restmorfemens värld! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag tror att det kan vara lite ro...

21 Sep 30min

Så blev Gustav Vasas bibel svenska språkets viktigaste bok

Från 2023. Innan Gustav Vasas bibel fanns ingen konsekvent stavning av det svenska språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hör berättelsen om hur översättningen kom till och vem som var...

14 Sep 30min

Hemliga språk hos barn, knallar och brottslingar

Hemliga språk har skapats för handel, gemenskap, lek och ibland brottslighet. Hör om månsing, rövarspråket, knoparmoj, fikonspråk och lingua ignota. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rövar...

7 Sep 30min

Prefixet be- kan förändra allt eller nästan ingenting

Prefixet be- kan göra att ord byter betydelse, ändrar konstruktion eller förblir nästan desamma som tidigare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Prefixet ”be” kom in i svenskan under sena...

31 Aug 30min

Ungdomsspråk som känns nytt har ofta funnits i decennier

Ungdomsspråk förändras ständigt när ord tappar i styrka och nya uttryck uppstår. Men flera av de ungas uttryck har använts sedan 1950- och 60-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Män...

24 Aug 30min

Homonymerna som gör svenskan både rikare och rörigare

Hur kan mål betyda språk, mat och något att sikta mot? Svenskans homonymer bjuder på överraskande språkhistoria och märkliga sammanträffande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Homonymi, al...

17 Aug 30min

Vanligt folk och hårt arbetande människor – så pratar politiker om dig

När politiker använder uttryck som vanligt folk, hårt arbetande människor, verklighetens folk eller hjärtlandet avslöjar de vilka väljare de vill nå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I år...

10 Aug 15min