När Shogunen styrde Japan i kejsarens ställe

När Shogunen styrde Japan i kejsarens ställe

Shogunatet, som existerade från medeltiden till den industriella revolutionen, innebar att den militära ledaren shogunen hade all makt på kejsarens bekostnad. Ursprungligen var "shogun" en titel för militära befälhavare, men när centralmakten försvagades av rivalitet mellan kejsaren, ex-kejsare och Fujiwara-ätten, fick samurajerna ökad makt. På 1100-talet ledde detta till att en militärdiktator tog kontrollen.


Shogunatet var anpassningsbart och kunde omforma sig över tid. Tokugawa-shogunatet (1603–1868) blev Japans mest stabila era, men dess fall markerade början på en ny tid. Under ytan på ett till synes stillastående samhälle pågick gradvisa förändringar. Japan var isolerat, styrt av ett strikt klassystem och reglerat enligt samurajernas kod.


I podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ingemar Ottosson, docent i historia vid Lunds universitet, aktuell med boken Shogun: Generalerna som ledde Japan (2025).


Shogunatet – eller bakufu – har rötter i Japans tidiga historia. Redan under Yamato-riket på 300-talet formades centralmakt under kinesiskt inflytande. Men på 800-talet började kejsarens makt vackla, vilket öppnade för militära ledare. Titeln "shogun" användes först i krig mot emishi-folket, men dessa generaler styrde inget eget shogunat. Det förändrades 1192 då Minamoto no Yoritomo utnämndes till seii taishōgun och grundade ett verkligt parallellt maktcentrum.


Det första shogunatet etablerades i Kamakura (1185–1333), där samurajerna fick en central roll. Makten förflyttades från hovet i Kyoto till krigarnas hierarki, med drag av europeisk feodalism. Alla tre shogunat följde mönstret av dynastisk uppgång och fall. Shogunerna varierade stort i duglighet – från marionetter till historiska gestalter som Yoritomo, Yoshimitsu och Ieyasu.


Med tiden förändrades shogunrollen från krigsherre till civil ämbetsman. Den mest stabila perioden inleddes med Tokugawa Ieyasus seger vid Sekigahara 1600, vilket ledde till hans utnämning till shogun 1603. Tokugawa-styret, med säte i Edo, byggde ett samhälle präglat av militär, byråkrati och neokonfucianism. Kejsaren behöll en symbolisk roll, medan verklig makt låg hos shogunen.


Samhället styrdes med strikt klassindelning: samurajer, bönder, hantverkare, köpmän. Länsherrar (daimyōer) kontrollerades genom sankin-kōtai – ett system som tvingade deras familjer att bo i Edo, vilket motverkade uppror. Landet isolerades genom sakoku-politiken: endast holländare fick bedriva handel via ön Dejima. Kristendom förbjöds, missionärer avrättades och utländska kontakter begränsades kraftigt.


Paradoxalt nog blomstrade kulturen: kabuki, haiku och urban tillväxt i städer som Osaka och Edo. Trots det yttre lugnet började samhället långsamt förändras. Samurajerna, som en gång var krigare, förvandlades till byråkrater utan svärd. Köpmännen, trots sin låga formella status, blev ekonomiskt mäktiga.


Bild: Porträtt av Tokugawa Ieyasu (1543–1616), grundare av Tokugawa-shogunatet. Målningen är utförd av konstnären Kanō Tan'yū och finns i huvudtornet på Osaka slott. Källa: Wikipedia Kanō Tan'yū, Public Domain.


Musik: ”Japanese Hotchiku Flute” av Velimir Andreev (Psystein), Storyblocks Audio.


Lyssna också på Samurajerna dominerade Japan under ett millenium.


Klippare: Emanuel Lehtonen

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt(654)

141-Kursk - Ubåtsolyckan som blev Putins största PR-fiasko

141-Kursk - Ubåtsolyckan som blev Putins största PR-fiasko

När den ryska ubåten 141-Kursk sjönk till botten den 12 augusti år tjugohundra var det en av historiens värsta ubåtsolyckor. Kanske hade det gått att rädda en del av besättningen om den ryska marinen i tid accepterat utländsk hjälp. Kursk blev en symbol för Rysslands förlorade styrka och förnedring.Alla kan känna ångest bara av tanken att vara instängd i en förolyckad ubåt på 108 meters djup i iskalla vatten. När ryssarna och världen våndades över de ryska besättningsmännens öden valde den nytillträdde president Vladimir Putin att stanna i sin sommarstuga i Sotji. När den brunbrände presidenten i kortärmad skjorta senare svarade på frågan om vad som hänt – med orden att den sjunkit var det en PR-blunder folket aldrig riktigt förlåtit honom för. I ett nymixat avsnitt 38 av podden Historia Nu samtar programledare Urban Lindstedt med Gunnar Åselius som är professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan i Stockholm. Han har forskat om den sovjetiska marinen och utgett ett flertal böcker.En defekt övningstorped som drevs av det instabila bränslet vätesuperoxid utlöste den första explosionen på Kursk som senare resulterade i flera explosioner. På en mätstation i Norge registrerar seismografer skakningarna motsvarade ett mindre jordskalv. Sedan sjönk ubåten till 108 meters djup norr om Kolahalvön i Barents hav och hela besättningen på 118 man följde med ner i djupet. 141-Kursk som byggt 1995 var en av den ryska flottans största och modernaste ubåtar med en längd på motsvarande 1,5 fotbollsplan och hög som ett fyravåningshus. Världens största attackubåt drevs av två kärnkraftsreaktorer. Med sina dubbla skrov ansågs den vara osänkbar. Men under 1980-talet genomgick den sovjetiska flottan stora nedskärningar och underhåll av materiel blev eftersatt. Lönerna till besättningarna kunde vara flera månader försenad.Direkt efter att ubåten gått till botten hade 23 besättningsmän överlevet. När den ryska flottan senfärdigt inledde sitt räddningsarbete levde fortfarande besättningsmän längst bak i ubåten. Fortfarande 15 timmar efter olyckan levde några av männen. Men den ryska räddningsfarkosten lyckades inte ansluta sig till Kursk pga dåliga batterier. Fem dagar efter olyckan godkände president Vladimir Putin att flottan fick ta emot hjälp från Norge och Storbritannien. Men först den 20 augusti fick den britterna tillstånd att försöka bistå männen på Kursk, men då var alla redan döda på grund av kolmonoxid-förgiftning efter ytterligare en mindre explosion ombord på ubåten.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

19 Feb 201946min

Vikingarnas invasion av England

Vikingarnas invasion av England

Attacken mot det rika klostret Lindisfarne i Northumbria den 8 juni år 793 räknas som starten för vikingarnas kolonisering av England. Med tiden kom nordborna att kontrollera nästa hela norra och östra England – något som många engelska ortsnamn avslöjar.Den första kända raiden skedde redan år 787 när vikingar från Norge landade vid ön Portland utanför Wessexs södra kust. Många européer ägnade sig åt att plundra grannfolk, men vikingarnas attacker skiljde sig i fråga om intensitet och omfattning.Den lärde Alcuin, från Northumbria som var verksam i Karl den stores hov skrev:“Never before has such terror appeared in Britain as we have now suffered from a pagan race ... The heathens poured out the blood of saints around the altar, and trampled on the bodies of saints in the temple of God, like dung in the streets.[43]”Det fanns flera orsaker till att nordborna sökte sig bortom Norden. Befolkningstillväxt i Norden och de tekniskt överlägsna vikingaskeppen fick nordborna att söka sig till den brittiska ön i jakt på rikedomar, handel och land. De mötte ett land splittrat mellan otal små kungadömen som hade svårt att försvara sig mot de hänsynslösa hedningarna.Det första vittnesbördet från England finns i Anglosaxiska krönikan från 876, då ”Halvdan delade ut northumbrernas land och man började plöja och försörja sig”. Vikingarna erövrade och bosatte sig i norra och mellersta England. York blev vikingastaden framför andra.År 878 besegrade Alfred den store av Wessex vikingarna, men nästa erövringsvåg kom runt år 980 och år 1013 erövrade den danske kungen Sven Tveskägg England. Hans son Knut styrde sedan över England, Danmark och slutligen även Norge. Men efter Knuts död år 1035 föll riket samman, men Knuts söner fortsatte att styra England till 1042.I det 37 avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Dick Harrison som är professor i historia vid Lunds universitet och har skrivit ett femtiotal böcker, både fack- och skönlitteratur. Han är aktuell med boken Englands historia i två band.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

13 Feb 201952min

Det hemliga svenska atombombsprogrammet

Det hemliga svenska atombombsprogrammet

Världen chockades av förödelsen av den första atombomben den 6 augusti 1945 över den japanska staden Hiroshima. Amerikanarna passade också på att testa en plutoniumbomb över Nagasaki tre dagar senare. Bara dagar efter atombomberna över Japan inleddes arbetet med att ta fram en svensk atombomb.I Hiroshima och Nagasaki dödades runt 150 000 människor. Ett nytt fruktansvärt vapen var fött och få kunde överblicka konsekvenserna av att atomklyvning skett utanför laboratorerna. Mindre än två veckor efter Hiroshima och Nagasaki gav den svenska överbefälhavaren uppdraget till Försvarets forskningsanstalt att skaffa kunskaper om hur kärnvapen fungerar tillsammans med ett betydande anslag på 450 000 kronor. I februari 1948 lämnade försvarsstabschefen Nils Swedlund ett formellt uppdrag till Försvarets forskningsanstalt (FOA) att utreda möjligheterna att skaffa atomvapen. Tre månader senare var utredningen om ett framtida kärnvapenprogram klar. Inom tio år skulle Sverige kunna framställa sin första atombomb. I detta nymixad avsnitt 36 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Wilhelm Agrell som är historiker med inriktning på freds- och konfliktsvetenskap samt professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet. Han har bland annat skrivit boken Svenska förintelsevapen.Hela programmet beräknades kosta nästan en halv årsbudget för försvaret.1954 argumenterade statsminister Tage Erlander för en satsning på atomvapen, som sedan klubbas i riksdagen 1956. Och bland de högsta militärerna var anskaffning av kärnvapen en självklarhet i slutet på 1950-talet.Folkliga protester mot atombomben tog fart 1958 med Aktionsgruppen mot svensk atombomb och socialdemokratin hade varit splittrad hela tiden ända upp på regeringsnivån. Allt mer av forskningen kring kärnvapnen flyttades pragmatiskt in under skyddsforskningen med statsminister Tage Erlanders goda minne.Sverige fick också löften om att skyddas under USA:s kärnvapenparaply. Därför skrev Sverige under icke-spridningsavtalet för kärnvapen år 1968.Trots detta behöll Sverige kapaciteten att producera plutonium en bit in på 1970-talet i Ågestaverket utanför Farsta i Stockholm. De sista experimenten med vapenplutonium skedde så sent som 1972.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

6 Feb 201955min

Tjugo år som krigsfånge i Karl XII:s Sverige

Tjugo år som krigsfånge i Karl XII:s Sverige

Att vara krigsfånge i Karl XII:s Sverige var en friare tillvaro än vad som drabbade soldater efter nationalismens genombrott i Europa. Men det var fattigt och många tvingades att stanna i tio till tjugo år om de ens överlevde.Under det stora nordiska kriget år 1700 till 1721 tog Karl XII:s armé tusentals danska, ryska, sachsiska och polska soldater som krigsfångar. Många krigsfångar utväxlades tidigt mellan de stridande länderna, men tusentals tvingades att stanna upp till 20 år i Sverige. Runt 15 000 krigsfångar hölls fånga i Sverige under det stora nordiska kriget.I podcasten Historia Nu avsnitt 35 samtalar programledaren Urban Lindstedt med Olof Blomqvist som är doktorand i historia vid Stockholms universitet. Han studerar interaktionen mellan krigsfångar i och lokalbefolkningen under tidigt 1700-tal i Sverige, Danmark och Sachsen.Fångarna levde tillsammans med lokalbefolkningen i snart varje svensk stad. En del gifte sig och skaffade barn med svenskor, andra tvingades eller lockades att kriga för Sverige. Svenskar som var krigsfångar i Danmark hade liknande förhållanden även om de framförallt inkvarterades i landsbygden. Sämst hade svenskarna som hamnade i Saxisk fångenskap som tvingades ruttna i mörka fängelsehålor utan tillräckligt med mat.Det var först i slutet på kriget som det upprättades ett läger för krigsfångar på Visingsö i Vättern där vi idag kan besöka rysskyrkogården.Myndigheterna gjorde stor skillnad på meniga och officerare. Mot hederslöfte om att inte fly fick officerarna långtgående friheter. De hyrde bostäder på egen bekostnad, kunde besökas av sina familjer och välkomnades dessutom som ståndsbröder av adeln och bjöds in på fester och middagar.De meniga soldaterna fick ett underhåll på 3 öre silvermynt per dag, dubbelt så mycket som de som fick fattigstöd, och ibland nya kläder när vintern var i antågande. Men pengarna räckte knappast och det var nödvändigt att skaffa sig extrainkomster, bland annat ägnade de sig åt enklare hantverk som de kunde sälja till lokalbefolkningen. Ryska krigsfångar hjälpte till att bygga Stockholms slott och att bygga befästningar i Göteborg, Karlskrona och Malmö.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

30 Jan 20191h 2min

På Gallipoli offrades 346 000 soldater för ingenting

På Gallipoli offrades 346 000 soldater för ingenting

De blodiga striderna på Gallipoli i Turkiet blev en symbol för militär inkompetens och brist på medkänsla med soldaterna hos den högsta ledningen under första världskriget. Här offrades 346 000 soldater under några månader för att uppnå ingenting.Marinminister Winston Churchill, den framtida brittiska premiärministern, hade varit drivande i den illa förberedda operationen vars syfte var att erövra Konstantinopel och säkra sjövägen till Ryssland. Fiaskot bidrog till att Churchill senare tvingades att dra sig tillbaka från politiken under några år. Gallipoli är en bergig halvö mellan Dardanellerna och Sarosbukten på den europiska sidan av Turkiet där några av första världskrigets mest blodiga strider utkämpades av franska, brittiska, australienska samt nyazeeländska trupper mot turkiska trupper förstärkta med tyskt material och tyska rådgivare.En misslyckad sjöaktion av en fransk-brittisk flotta tvingade fram en illa planerad landstigning med infanteri den 25 april 1915 som gick fel redan från början. Anfallsstyrkorna bestod i huvudsak av australiska och nyzeeländska soldater vid sidan av brittiska och franska soldater.Ett oväntat hårt motstånd av turkiska styrkor som hade hjälp av stridsvana tyska soldater och rådgivare satte stopp för anfallen, men också felaktiga kartor och bristande samband, bäddade för fiaskot. Förlusterna blev stora på bägge sidorna, men de drabbade främst anfallande trupper.Slaget pågick under åtta månader innan de brittisk-franska trupperna tvingades att dra sig tillbaka. Ententens förluster var över 46 000 döda och närmare 219 000 sårade soldater. På den osmanska sidan räknades närmare 300 000 döda. I podcasten Historia nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Marco Smedberg som är militärhistoriker, pansarofficer och ledamot av Kungliga krigsvetenskapsakademien. Han har skrivit det moderna standardverket Första världskriget (2014) och är reseguide på resor till Gallipoli.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

23 Jan 201951min

Vägen till Gammalsvenskby kantades av kors

Vägen till Gammalsvenskby kantades av kors

I ett skogsbryn på estniska Dagö finns hundratals enkla kors gjorda av pinnar, löv, stenar och kottar till minne av den sista gudstjänsten som svenskarna på Dagö höll i augusti 1781 innan de påbörjade en nio månaders lång dödsvandring till det som kom att bli Gammalsvenskbyn i södra Ukraina.Svenskarna från Gammalsvenskby är historien om vanliga människors liv i händerna på maktfullkomliga adelsmän, kejsarinnor, röda tsarer och svensk byråkrati. Men också berättelsen om hur en liten etnisk grupp under århundranden lyckades behålla sin identitet under olika herrar i olika länder.De som överlevde vandringen till södra Ukraina höll sedan på att duka under eftersom de var ovana jordbrukare. På Dagö hade de flesta varit fiskare. Gammalsvenskbyborna behöll under åren sitt svenska ursprung och man bevarade sin svenska ålderdomliga dialekt. Giftermål ingicks aldrig med ryssar.Svenskarnas på Dagö kom någon gång på 1100-talet från nuvarande Finland till Dagö där de försörjde sig som fiskare. De levde under den svenska kronan på 1500-talet.Den ryska kejsarinnan Katarina II anvisades dem mark i södra Ukraina efter en rättslig tvist med den svenske godsägaren Stenbock. Efter en vandring under nio månader där många dukat under av köld och sjukdomar anlände man år 1782. Svenskbyn i Ukraina var ett faktum.Livet för svenskarna mötte många svårigheter under tsarer och Sovjetkommunism. Och 1929 kunde hela svenskbyn emigrera till Sverige – men livet i ett land de aldrig sett blev en besvikelse för många. Och ett antal familjer återvände till Ukraina 1931 där de fick genomlida förföljelser och deportation under Stalinterrorn.Den 1 augusti 1928 kom de första svenskbyborna till Trelleborg. Under 1929 överfördes omkring 900 gammalsvenskbybor från Sovjet till Sverige. De allra flesta svenskbyborna slog sig ner på Gotland. En del familjer for vidare till Kanada. 26 familjer återvände till Ukraina och 1957 lyckades ett femtiotal svenskbybor ta sig åter till Sverige.I avsnitt 33 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Jörgen Hedman är författare, lärare och forskare som har forskat om svenskar i österled: i Finland, Estland, Lettland och Ukraina. Han har fördjupat sig i Gammalsvenskby i Ukraina. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

26 Dec 201858min

Ingvar Kamprads fascistiska vän Per Engdahl

Ingvar Kamprads fascistiska vän Per Engdahl

Per Engdahl (1909-1994) var aktiv fascist redan 1920-talet och kom efter andra världskriget att spela en central roll i omvandlandet av nationell högerextremism till en internationell rörelse. Han var också nära vän med Ikeagrundaren Ingvar KampradPer Engdahl grundande den fascistiska Nysvenska rörelsen, som aldrig blev någon massrörelse i Sverige. Han levde ända fram till 1994 och hann med att umgås med ledande nazister i Hitlertyskland, hjälpa nazister att fly till Sydamerika samt att omorganisera den europeiska högerextrema rörelsen efter andra världskriget.I maj 1951 organiserade han en europeisk högerextrem konferens i Malmö där han förenade både nazister och fascister i samma rörelse. Per Engdahl blev också chef för rörelsens internationella förbindelsekontor i Malmö. Han fortsatte att umgås flitigt med ledande personer i Tredje riket efter kriget och besökte på 1960-talet Francos Spanien.Nysvenska rörelsen blev under 1960-talet helt marginaliserade. Men ledande figurer i rörelsen var med och grundade den främlingsfientliga organisationen Bevara Sverige svenskt. Därmed blev Per Engdahl en viktig länk mellan fascismen och nazismen under andra världskriget till nutida främlingsfientliga rörelser som Bevara Sverige Svenskt som i sin tur blev grunden till dagens Sverigedemokraterna.IKEA-grundaren Ingvar Kamprad vägrade att ta avstånd från sin fascistiska vän. Kamprad bidrog också med pengar till rörelsen och gav ut Per Engdahls bok ”Politisk allmänbildning”. När Ingvar Kamprad gifte sig första gången 1950 var Per Engdahl inte bara inbjuden utan också ombedd att hålla tal.I avsnitt 32 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Elisabeth Åsbrink som är journalist och författare. Hon har skrivit boken 1947 som väver samman fascisten Per Engdahls öde, med judiska flyktingar och Simone de Beauvoir. Hon har också berört Per Engdahl i boken I Wienervald står träden kvar där hon avslöjade Ikea-grundaren Ingvar Kamprads nära relation till fascistledaren och hans rörelse. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

19 Dec 201857min

Peter den stores hårda europisering av Ryssland

Peter den stores hårda europisering av Ryssland

Den ryska tsaren Peter den store (1672-1725) moderniserade Ryssland och gjorde ett kaotisk och inåtblickande land till en stormakt som sträckte sig från Östersjön till Svarta havet. Han umgicks hellre med västerlänningar och arrangerade orgastiska fester där regeringsmedlemmar inte fick utebli än ägnades sig åt ålderdomliga mystiska hovritualer.Peter den store, Peter I, föddes i ett land där livegenskapen infördes av hans far 1649. Som tioåring tvingades han se sin morbror slaktas av trupper i Kreml. Maktkampen om tronen gjorde att han växte upp utanför Moskva på slottet Preobrazjneskole där han skapade en låtsasarmé med vänner och tjänare.Han blev en ovanligt lång man på över två meter, med outtröttlig energi för praktiska göromål, men mindre intresse för boklig bildning. Han gjorde dock långa bildningsresor för att exempelvis lära sig skeppsbyggarkonst i Holland.Han gifte sig med tvätterskan Marta Elena Skowronska, som tog över makten efter hans död som Katarina I. Peter den store moderniserade Ryssland uppifrån och besegrade stormakten Sverige. Allt under ett hejdlöst supande. Hans egna traditionella undersåtar trodde han var antikrist.I podden Historia Nu avsnitt 31 samtalar programledaren Urban Lindstedt med Kristian Gerner är professor emeritus i historia vid Lunds universitet. Han är aktuell med boken Rysslands historia.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

12 Dec 201857min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
en-mork-historia
p3-dokumentar
nemo-moter-en-van
skaringer-nessvold
creepypodden-med-jack-werner
killradet
p1-dokumentar
hor-har
fallen-som-forfoljer
flashback-forever
p3-historia
sanna-berattelser
rss-sanning-konsekvens
dialogiskt
aftonbladet-daily
rattsfallen
olyckan-inifran
somna-med-henrik
varvet