Rädda gädda vid Höga kusten och om att återställa natur

Lomma Beach, så kallas den populära badstranden en bit norr om Malmö. Kanske förknippas den mest med vindsurfing, lyxlägenheter med havsutsikt och barn som bygger sandslott. Men stranden fortsätter under vattnet, i form av flacka, grunda sandbottnar. Om man vadar ut en bit i vattnet skrämmer man snart upp små plattfiskyngel som pillrar iväg för att gömma sig. Torskarna är svårare att se, men även de utnyttjar Lommabukten som en sorts ungdomsgård. I de böljande mattorna av ålgräs hittar små fiskar skydd och gömställen, en chans att äta och klara livhanken tills de blir stora nog att dra till havs. Lördagens fältreporter Erik Kohlström hade stämt möte med Anders Persson och Peter Ljungberg, marinbiologer från Lunds Universitet, för att titta närmare på fiskarnas uppväxtområde. Men havsbotten är inte alltid havsbotten för evigt. Det land som trycktes ned av istiden reser sig sakta, och i lördagens reportage följde vi med botanikern Lena Jonsell till ett område som präglas av ständig förändring. Hållnäshalvön på Nordupplands kust hinner stiga en bra bit under en människoålder. Kustlinjen flyttar sig, och kärrspiror, sileshår och andra växter måste följa med. Vilka utmaningar för detta med sig? Reporter i inslaget var Lena Näslund. Just denna dag, den 8 september, firas dessutom både Geologins dag och Tomtskådningens dag! (det senare handlar alltså om fågelskådning på tomten, inte spaning efter sagoväsen...). I programmet berättade Gunhild Stenvall i Boden om vad hon sett på och från sin tomt. Här finns länkar till arrangemangen för den som vill veta mer: För veckans kråkvinkel svarade Lisa Henkow. Programledare var Lasse Willén Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

8 Sep 20121h 31min

Den 1 september sände vi programmet från Falsterbonäset i sydvästra Skåne. För fåglarna innebär hösten något som kan liknas vid startskottet för Vasaloppet. Allt från bivråkar till piplärkor börjar sin strapatsfyllda flyttning söderut med att korsa Öresund, och naturligtvis flockas även fågelskådarna. Under helgens natur- och miljömässa kunde man bland annat se hur det går till att ringmärka fåglar, tävla i skådning och bygga sin egen fröautomat. Samtidigt innebär evenemanget en chans att hålla sig uppdaterad på vad som händer i fåglarnas värld. Hur går det till exempel för storken, och varför minskar ejder och alfågel i antal? Men Falsterbo Bird Show handlar inte bara om fåglar. Under mässan anordnades även svampvandringar, sälguidningar och barnaktiviteter. Måns Karlsson passade på att kolla in några av strandens växter tillsammans med fältreporter Lena Näslund. Veckans reportage handlar om en marin motsvarighet till fästingen, nämligen laxlusen. Parasiten har samexisterat med sina värdar i miljoner år, men på senare år har den blivit en het potatis i Norge. Längs kusten står numera trehundra miljoner laxar i öppna odlingsmjärdar, var och en en potentiell bärare av löss. Vilda fiskar riskerar att smittas när de simmar förbi, och för en liten lax eller havsöringsmolt kan lusangrepp leda till döden. Tina Thesslund studerar laxlusen på en forskningsanläggning utanför Tromsø. Veckans tävlingsfråga handlade om Kartfjärilen, och entomologen Hans Karlsson berättar varför den förbryllade Linné. Jenny Berntson Djurvall och Lena Näslund sände från Falsterbo. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1 Sep 20121h 32min

Var övervintrar tornseglarna? Man har genom åren ringmärkt över 50 000 tornseglare och en av dem har man sen hittat i Kongo. Men förra året satte ekologen Susanne Åkesson små ljusmätare på ett antal fåglar som häckade vid hennes sommarställe på Öland. Om man vet när solen går upp och ner på olika orter i världen dag för dag - då kan man också avläsa på de här ljusmätarna exakt vart fågeln flugit och hur länge den stannat på varje ställe. Erik Kohlström var med när Susanne skulle se om hennes märkta individer var tillbaka på häckningsplatsen och om de hade sina små ryggsäckar med information med sig. Stenöorn är ett naturreservat någon mil söder om Söderhamn. Dit ska vi för att njuta av sensommarens blomster på torra ängar och stränder. Denna udde i havet är också en fin rastplats för vadare. Småspoven är en av alla som trivs här och det hänger ihop med kråkriset. Vi får se vad den sista lördagen i augusti kan bjuda på? Fältreportern Joacim Lindwall har stämt träff med biologerna Jonas Lundin och Mats Norin. Vadehavet är ett extremt långgrunt område som sträcker sig från sydvästra Danmark och ända ner till Holland. Här är skillnaden mellan ebb och flod avsevärd. Vid lågvatten friläggs många kvadratkilometer gyttjig havsbotten - ett enormt matbord för rastande vadarfåglar. Lasse Willén reste dit i sällskap med ornitologen och naturfotografen Kent-Ove Hvass. Djurrikets största öga sitter på den tioarmade jättebläckfisken. Det är något större än en basketboll! Men lever man i vatten så borde det inte vara lönt att ha ett öga större än en apelsin. Så stora ögon har t.ex. blåval och svärdfisk. Så hur kommer det sig då att bläckfiskarna har enorma ögon? Och vad spanar de efter i mörkret? Professor Dan E Nilsson på Lunds universitet har löst gåtan och vi ska ringa upp honom. Veckans kråkvinkel är gjord av Lasse Willén. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

25 Aug 20121h 32min

Det är inte alla sjöar vars historia sträcker sig 1 000 miljoner år bakåt! Men en sådan sjö är Vättern, Sveriges näst största och Europas sjätte största insjö. Den har varit med om mycket under sitt långa liv, T ex den senaste istiden, ur vars grepp Vättern fortfarande kämpar så till vida att landhöjningen fortfarande pågår. Detta innebär att vattennivån stiger i den södra delen och sjunker i den norra! Från norra Vättern sändes Naturmorgon lördagen den 18 augusti. Då berättade naturguiden Leif Pettersson om den rika faunan och floran vid vätterstranden strax söder om Olshammar, mellan Karlsborg och Askersund. Biologen Michael Andersson har studerat den ovanligt rika lavfloran kring norra delen av sjön. Dit hör exempelvis dvärgplacodlav, som vi fick höra mer om. Det är tufft för en av Vätterns riktigt karismatiska invånare - Vätternrödingen. Sedan 1950-talet har den minskat med 97 procent! Vi träffade forskaren Malin Setzer och porträtterade den vackra fisken, som hotas av fiske, av släktingen laxen, av signalkräftor - och kanske framför allt av ett varmare klimat. Snorgärs var det rätta svaret på förra veckans tävlingsfråga. Här får vi veta mer om denna taggiga lilla fisk. Trots att Vättern är en viktig vattenresurs för stora delar av södra Sverige, används den som militärt övningsfält. Nu finns planer på att utöka användadet av skjutfältet vid Karlsborg, och protesterna har inte låtit vänta på sig. Både delar av lokalbefolkningen och naturskyddsföreningen anser att det är orimligt att skjuta projektiler med blyinnehåll rakt ner i en vattentäkt. Se bildspelet från sändningen! Veckans Kråkvinkel svarade Lisa Henkow för. Naturmorgons direktsändande medarbetare var Lasse Willén och Lena Näslund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

18 Aug 20121h 31min

Tarfalaglaciären intill Kebnekajsemassivet är Sveriges mest undersökta glaciär.Hur forskningen går till och vad man idag vet om glaciärens utveckling berättar Naturmorgon om på lördag, då Thomas Öberg träffar professor Gunhild Rosqvist, chef för forskningsstationen vid Tarfala, och Per Holmlund, även han glaceolog och professor vid Stockholms universitet. En fråga som de utreder är hur glaciären påverkas av förändringar i klimatet. Se bildspelet här ovan! Fotograf är Thomas Öberg om inget annat anges.Vi berättar också om hur flygkraschen med ett Herkules-plan i april påvekar miljön i omgivningen. Bland annat spreds stora mängder flygbränsle i samband med olyckan. På Kosteröarna finns ovanligt goda förutsättningar att studera urgamla bergarter. Thomas Eliasson berättar om vulkaner och sediment och 1 560 miljoner gamla spår från kontinenter som kolliderat med varandra. På norra Gotland har den långa konflikten kring Nordkalks kalkbrott blivit allt hetare. Nordkalk har fått tillstånd att avverka en skog för att kunna utöka sin verksamhet, och de har ett domstolsutslag i ryggen. Men flera stora miljöorganisationer accepterar inte det här. De anser att området är alltför skyddsvärt för att få exploateras - och de får stöd av Statens naturvårdsverk. Konflikten har utvecklats till en miljöstrid som vi inte upplevt på länge. Programledare är Lasse Willén. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

11 Aug 20121h 32min

Den som har åkt E4:an längs Vätterns östra strand har säkert lagt märke till den vidunderliga utsikten. Branta bergväggar, skogar och ängar nere vid stranden och inte minst den mäktiga sjön. Men den som susar förbi i en bil får förstås bara en hastig glimt av naturen. Denna helg tar vi oss en närmare titt. Fredag till lördag anordnas nämligen Sveriges första Bioblitz i Röttle, söder om Gränna. En Bioblitz är en sorts intensiv genomgång av ett naturområde, under 24 timmar hjälps experter och naturintresserad allmänhet åt att göra en grundlig inventering. Fältreporter Erik Kohlström finns på plats i Östra Vätterbranterna, som nyligen utnämnts till Biosfärområde. Under lördagsmorgonen vänder vi på stenar, gräver efter skalbaggar i mulmträd och kryper med näsan bland växterna. Vitvalen kallas ibland kallas för havets kanariefågel för sina många lätens skull. Vitvalen, eller belugan som den också kallas är en liten val som lever i kalla arktiska vatten. I Cook inlet i södra Alaska finns en stationär population som har minskat kraftigt under de senaste tjugo åren. Vi följer med Lena och Tove Näslund på valskådning och så möter vi Leigh Pinney och Bonnie Easly Appleyard som studerar valarna via fjärrstyrda kameror. Den skygga europeiska vildkatten lever i flera tyska skogsområden. Nu arbetar naturvårdare med att skapa skogskorridorer i landskapet så att katterna kan röra sig mellan de olika områdena. Thomas Lindberg har träffat den tyske vildkattsexperten Thomas Mönlich i nationalparken Hainich, 20 mil söder om Berlin. Programledare är Elin Lemel Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

4 Aug 20121h 31min

Bastardsvärmaren flyger i varma, blomrika marker under juli månad. I Sörmons gamla grustäkt utanför Karlstad finns en stor population sexfläckig bastardsvärmare. Entomologen Sven-Åke Berglind visar de slående vackert tecknade fjärilarna och berättar om grustäkten som levnadsmiljö. Dubbelbeckasinen är en av de fyra svenska fågelarter som ägnar sig åt lek. Och att se och höra dess spel är en riktig upplevelse. En sen kväll alldeles i början av juni tog Andreas Karlsson, som är guide på Naturum i Hemavan, med Lasse Willén till en välkänd plats för dubbelbeckasinlek. På lördag återser vi också Nya Zeeland genom Jenny Berntson Djurvalls reportage från i vintras.Vi besöker bland annat en podokarpskog, som med sina olika skikt av träd och buskar påminner lite om en djungel. De höga barrträden är ofta helt täckta av andra växter - epifyter som ormbunkar och lianer. I Sydbokskogen möter vi den karismatiska alppapegojan Kea. Vi besöker Te Anau på Nya Zeelands sydö där myndigheterna driver ett bevarandeprojekt för Takahen - en kraftig rallfågel som länge betraktades som utdöd. Takahen tillhör, precis som nationalsymbolen kivin, de Nya Zeeländska fåglar som saknar flygförmåga. Innan människan kom till Nya Zeeland fanns det inga landlevande däggdjur som kunde hota de marklevande fåglarna. Idag bekämpar myndigheterna en lång rad introducerade växter och djur som hotar att slå ut känsliga inhemska arter. Den nya Zeeländska pälssälen jagar fisk i de näringsrika vattnen längs landets östkust. Vi träffar de charmiga men inte helt ofarliga fiskätarna i Kaikoura på Sydön. Programledare är Elin Lemel Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

28 Juli 20121h 31min

Den handlar om lax när vår fältreporter Thomas Öberg sänder direkt ifrån Umeälvens strand. I alla tider har laxen vandrat uppför Umeälven för att leka. Men idag är älven hårt exploaterad. Vad betyder det för laxbeståndet? Vilken effekt har kompensationsodlingen och utsättningen av smolt i älven och vad betyder den nya laxtrappan vid Stornorrfors för lekfiskens möjligheter att vandre vidare upp i Vindelälven. Medverkar gör laxforskarna Lo Persson och Peter Rivinoja från SLU i Umeå. Kungskrabban är en bepansrad jätte som planterades ut i vattnen runt Kolahalvön på 60-talet. Den vandrade snabbt in på norskt vatten. Hur påverkar krabban resten av bottenfaunan och vad är det som gör den så framgångsrik som art? Erik Kohlström tar med oss till Norge där vi lär känna Kungskrabban med hjälp av Jan H Sundet, forskare vid det norska Havsforskningsinstitutet IMR och Eirik Makk Eilertsen som jobbar på Polariaakvariet i Tromsö. Vi får också höra om utterungarna som lekte i Katarina Lingsell Wigrens båthus på en ö utanför Örnsköldsvik, om jätteröksvampar, skånska trollsländeprojektets sommarläger och om vad man ska göra om man hittar fladdermusungar på marken. Många fladdermusungar prövar sina vingar vid den här tiden på året och det kan vara orsaken till att Naturmorgonlyssnaren Birgitta Karlgren nyligen hittade tre ungar på marken vid ett fritidshus i Roslagen. Programledare är Elin Lemel Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Juli 20121h 32min