Rädda gädda vid Höga kusten och om att återställa natur

Mittlandsskogen - mitt på Öland, är antagligen Nordeuropas största sammanhängande lövskog om man inte räknar med fjällbjörkskogarna. Här finns vresalm och hassel, storviol och gulyxne. Här flyger gräselefanter och nötskrikor, och här växer också den egendomliga Vätterosen. I skogens mosaik av fuktiga kärr och torra gräsmarker, småalvar och träd ska vi spana efter morgonpigga humlor och nyvakna myror. Fågellivet i skogen är också rikt. Här häckar 100 arter, bland andra stenknäck och bivråk. Morgonens gäster är naturguiden och Ölandskännaren Pav Johnsson samt entomologen Dave Karlsson och ekologen Susanne Åkesson från Naturmorgons expertpanel. Genom deras ögon och öron bekantar vi oss med den mångfasetterade naturen i skogen. Vi tittar till exempel på en höggravid majbagge. Har rödvingetrasten olika dialekter beroende på var de kommer ifrån? Den frågan har vi fått från flera håll och den ska Susanne Åkesson hjälpa oss att reda ut. Veckans kråkvinkel levererades direkt på plats av Anders Börjesson. För omkring 5000 år sedan var Centraleuropa täckt av stora bokskogar. Ett enormt grönt hav av träd likt dagens skogar i Amazonas. Nu är den stora bokskogen borta. Redan på medeltiden var den sönderhackad av energiska jordbrukare. Men det finns ett fåtal rester kvar, bland annat i den tyska delstaten Thüringen. Denna lördag besöker naturmorgons reporter Tomas Lindberg den stora och gamla bokskogen Hainich. Här lever många växter och djur som är beroende av gammal skog, bland annat den europeiska vildkatten. Man har dessutom byggt en lång vandringsled av stål och aluminium, som tar besökaren från marken högt över dom 25- 30 meter höga bokarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

19 Maj 20121h 31min

Vitsippor och tussilago känner de flesta igen, men även i vattnet är det vår. I havet spirar blåstång och grönalger, och i insjöarna börjar vass, näckrosor och kaveldun att komma upp. Denna vecka hittar vi fältreportern Lena Näslund i en vik på Ingarö i Stockholms skärgård för att undersöka vårfloran - under ytan. Vi möter algforskaren Pauline Soeijs Leijonmalm, som i sommar åker till Arktis för att söka svaret på sambandet mellan små alger och isen - ett samband som kan ha betydelse både för sälar och laxar. Även andra fiskar drar nytta av vattenväxterna. Så här års samlas braxen i grunda vikar för att leka. De fäster sina romkorn vid växternas stjälkar, och går man ut en stilla vårkväll kan det stundtals koka av plaskande fiskar. Naturmorgons reporter Erik Kohlström följde med biologen Theodor Samuelsson till en sådan lekvik i Småland. Men allt är inte glänsande fjäll och fridfulla vikar. Våra vattenlevande djur och växter sliter med många miljöproblem, och under Flora och Faunavårdskonferensen i Uppsala denna vecka talades det mycket om kriser under ytan och vad man kan göra för att lösa dem. Är det sant att gulsparven kan räkna till sjuuuu? Det brukar gå så fort när den sjunger att det är svårt att följa med. Men vi gör en ordentlig kontroll i matematisk och ornitologisk anda. August Strindberg - som avled den 14 maj för 100 år sedan - var enligt vad han själv sagt "en jefvla man som kan många konster". Han var i alla fall ordentligt insatt i naturens olika yttringar. Översättaren Lennart Nilsson berättar om Strindberg och fåglarna. Programledare är Lasse Willén. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

12 Maj 20121h 31min

Denna lördag finns fältreporter Thomas Öberg mitt i fågelmyllret i ett kustnära odlingslandskap i närheten av Sundom, norr om Luleå. Ute på havet ligger isarna, men ack så förrädiska. Men inne vid stranden ligger landkallen, ett istäcke som vilar direkt på de grunda bottnarna. Vi spänner på oss skidorna och åker längs Bottenviken medan majsolen stiger över havet. Gäster är Jan-Axel Sundin, biologilärare och Lars Brännström, fågelskådare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Solens strålar sätter också fart på det marina livet. Myriader av växtplankton fångar in ljuset, växer och förökar sig. Ytvattnet blir ett smörgåsbord för hoppkräftor och andra små djur, som i sin tur blir mat åt fiskar och större organismer. Men nere i de stora djupen är det mörkt. Där blommar inga alger, och de varelser som lever i djuphavet måste förlita sig på sådant som singlar ned genom vattenmassorna. Oftast är det ont om näring, men ibland kommer stora skrovmål som en skänk från ovan. Thomas Dahlgren arbetar på Naturhistoriska muséet i Göteborg. Han har studerat vad som händer när döda valar sjunker till botten. Kropparna innehåller nämligen mängder med fett, proteiner och andra näringsämnen, och de båda kadaver som sänkts vid den svenska västkusten har blivit rena festmåltiderna för benätarmaskar och andra egendomliga djur. Reporter i inslaget är Lasse Willén.Här hittar du filmen som visar nedbrytningen av en sänkt tumlare och som nämns i reportaget: http://www.youtube.com/watch?v=NpqvmbMouPo&feature=youtube_gdata_player När Tomas Ljungs båt skulle sjösättas fick båtklubbens medlemmar sällskap. En oskygg tjäderhöna höll till på upplagsplatsen, och trots det intensiva arbetet som pågick ville hon inte flytta sig. På lördag får vi höra berättelsen. Anne-Katrin Andersson i Gulleryd berättade om hur hon sett och hört hur ekorrhonan flyttade sina ungar med hjälp av kluckande och klickande ljud. Svenska Malaisfälleprojektet har nått halvvägs. Nu har man sorterat 40 miljoner insekter och 500 000 av dem är ivägskickade till experter vägen över för att bli artade. Kajsa Glemhorn som är projektledare berättar att man hittills hittat 1000 nya svenska arter. Programledare denna vecka är Jenny Berntson Djurvall.

5 Maj 20121h 31min

Dalarna är ett landskap som är starkt präglat av intensivt skogsbruk. Vårt behov av virke och massaved har sakta men säkert förvandlat den otillgängliga naturen till välorganiserade produktionssytor. Vi fick jobb och ekonomisk tillväxt, men förlorade de stora vildmarkerna. Men fortfarande finns områden med fina naturskogar, och ett av dem ligger väster om sjön Siljan. Denna lördag sänder Naturmorgon direkt från det så kallade Vildmarksriket. Här häckar örn, pilgrimsfalk och fiskgjuse. Här lever också alla de stora rovdjuren: lodjur, björn, järv och två vargfamiljer. Detta sätter en viss prägel på skogen, rovdjuren håller antalet älgar nere så lövträd som asp, rönn och sälg kan växa upp. Aspen kallas ibland "Norrlands ädelträd" eftersom den mjuka veden är populär både bland hackspettar, insekter och svampar. Åsa Rydell är kommunekolog i Leksand, och tillsammans med henne tittar vi närmare på vildmarkens lövträd. Naturligtvis finns här också barrträd, och de urgamla tallarna utgör livsmiljöer för många småkryp. Kanske kan insektsexperten LAsse Wikars hitta reliktbockens karaktäristiska spår i någon av dem? Konstnären och vargspåraren Anders Ståhls tar med sig stafli och färger. Att måla i naturen vässar målaren. Också i Småland finns ett stycke nästan orörd vildmark - Allgunnen. Författaren Anders Johansson från Kalmar har skrivit många böcker och hittar mycket av sin inspiration just här - bland storlommar, pärlugglor och morkullor. Veckans kråkvinkel är signerad Lasse Willén och handlar om att fiskgjuseparet visserligen håller ihop hela livet, men bara under häckningssäsongen. Vinterhalvåret tillbringar de på helt skillda håll. Programledare är Jenny Berntson Djurvall och fältreporter Joacim Lindwall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

28 Apr 20121h 32min

Blommade lika många blåsippor när Carl von Linné vandrade över backarna i Nåntuna? Och hur mycket kirskål fanns det egentligen på sjuttonhundratalet? Denna lördag går fältreporter Elin Lemel i Linnés fotspår, i backarna längs Fyrisån strax söder om Uppsala. Med sig har hon botanisten Alexandra Holmgren, som har inventerat växterna i området och jämfört den nutida floran med de observationer Linné gjorde på sin tid. Markerna i det så kallade Åriket låg länge under vatten, men landhöjningen har lyft upp bördiga jordar som länge har utnyttjats som slåtterängar. I denna veckas Naturmorgon försöker vi se floran med historiska ögon. Vargspindlar spinner inte nät för att fånga sina byten. I stället springer de ifatt sina byten, och till sin hjälp har de åtta kraftiga ben och lika många ögon. Dessutom dansar de 60 svenska arterna för att inte ta miste på varandra. Just nu förbereder sig vargspindlarna för vuxenlivet och sökandet efter rätt danspartner. Vår reporter Therese Forsberg följde med spindelexperten Lars Jonsson från Kristianstad högskola för att leta efter små sammetsglänsande kryp bland löv och grässtrån. Veckans tävlingsfråga handlade om flicksländan, en insekt som börjar sitt liv i vattnet. När den blir vuxen byter den helt skepnad och förvandlas till en skicklig flygare. Biologen Tobias Ivarsson berättar om flicksländans liv. Träd - vi är nog många som har ett speciellt förhållande till träd. I veckans Kråkvinkel berättar Jenny Berntson Djurvall om sitt. Programledare är Lasse Willén. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Apr 20121h 32min

Varje år vid den här tiden strömmar besökarna till Hornborgasjön i Västergötland. Vissa kommer genom luften, de glider in i tusental på breda vingar och tar våtmarkerna i besittning. Väl på plats börjar de hoppa, trumpeta och dansa. Andra kommer med bilar och bussar, utrustade med kameror och tubkikare för att se på skådespelet. Det handlar förstås om tranor. Hornborgasjön har blivit en vallfartsort för naturintresserade människor, både från Sverige och andra länder, och det är en spektakulär syn som lockar. För tre år sedan sågs 18.500 tranor vid sjön - men under påskveckan slogs det rekordet med råge. Hela 26.500 individer räknades in. Lördagen den 14:e april är Tranans dag, och Naturmorgons Lasse Willén finns på plats vid Hornborgasjön. Vi minglar bland både fåglar och åskådare och försöker ta reda på varför trandansen lockar så många. Och om antalet tranor kommer att fortsätta att öka. Östersjön är ett känsligt hav, och övergödningen är ett stort problem. Näringsämnen som fosfor och kväve läcker ut via åar och bäckar, och det leder till algblomning och syrebrist. Jordbruket svarar för en stor andel av läckaget, men i Södermanland har man satsat på att minska utsläppen. Tillsammans med markägarna längs Svärtaån har länsstyrelsen kalkat, anlagt dammar och genomfört andra åtgärder för att minska övergödningen. I Lena Näslunds reportage från Svärtaån får vi veta mer om vad jordbruket kan göra för Östersjön. Ett par lysande ögon mötte Monica Nilsson när hon körde in i garaget en sen kväll. Det visade sig att en mård hade flyttat in bakom en säck med isoleringsmaterial, och den nya hyresgästen vållar både glädje och bekymmer - inte minst för katten i huset. Veckans kråkvinkel med Tina-Marie Qwiberg kan man höra här: I onsdags åkte fiskaren Nils Losell ut på havet utanför Vitemölla i östra Skåne för att vittja sina garn. Men något ovanligt hade fastnat i nätmaskorna - en stör! I programmet berättar Nils om sin mycket ovanliga fångst. Morten Persson har tagit fotona du ser i det här bildspelet: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

14 Apr 20121h 31min

På självaste påskafton får vi möta några av vårens mest älskade fåglar, i ett förhoppningsvis vårfagert Sörmland. Fältreporter Lena Näslund och hennes gäster tittade bland annat på huvudpersonen i veckans tävlingsfråga, nämligen Gulsparven. Tibasten må se oskyldig ut med sina skära blommor, men skenet bedrar. Växten är så giftig att fem små bär är nog för att döda en människa. Tillsammans med Ellen Flygare, biolog på Länsstyrelsen i Kronoberg, tittar vi närmare på en märklig art. Långbensgrodan är tidigt ute. Den är den första av våra svenska grodor som börjar spela på våren, och i Mittlandsskogen på Öland har de redan lagt ägg. Jenny Berntson Djurvall följde med Thomas Johansson från länsstyrelsen i Kalmar för att se hur det går med årets grodägg. Utan ägg hade världen sett helt annorlunda ut. Skyddande skal och hinnor var nämligen en förutsättning för att djuren skulle erövra landbacken. Professor Göran Nilsson från Naturhistoriska muséet i Göteborg berättar vad ett ägg egentligen är. Om det blir några ägg för Fiskgjusen Frille vet vi inte ännu, men enligt Räv-Uffe Johansson har det börjat röra på sig kring boet vid Mälaren. Frille har varit en återkommande gäst på samma plats under flera år, och har lärt sig att Räv-Uffe gärna bjuder på mat. I lördagens program ringde vi för att höra hur det går. 450 vargar i Sverige. Det är vad som krävs för en livskraftig vargstam, enligt rovdjursutredaren Lars-Erik Liljelund. I veckan publicerades utredningens slutbetänkande, och hela texten hittar du här: För att nå målet måste naturvårdsverket fortsätta arbetet med att få in frisk blod i stammen samtidigt som antalet vargar hålls nere med "förvaltningsjakt", det vill säga jakt som sköts av länsstyrelserna. Det finns inga hinder för det i EU-lagen, tror Liljelund. Programledare denna lördag är Lasse Willén Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lärkor har, precis som många andra markhäckande fåglar, drabbats hårt av förändringar i lantbruket. Samtidigt lever bönderna av sin mark, och ibland är det ekonomiskt svårt att lämna delar av fältet ifred. Därför har Upplands Ornitologiska Förening börjat samla in pengar för att kompensera bönder som vill bevara fågelmångfalden. Genom att köpa en kan man bidra till fler häckningsplatser. Vill man lära sig fågelläten kan man ta mobilen till hjälp. är en gratis app med fågelsång, bilder och information som finns att ladda ner gratis från Jordbruksverkets hemsida.

7 Apr 20121h 31min

De allra flesta vill ha ström i sina vägguttag, men få gillar härdsmältor, oljekrig och bolmande skorstenar. Vi behöver ren och förnyelsebar el, men vilka konsekvenser får våra satsningar för naturen? Denna vecka tittar Naturmorgon närmare på vindkraften. Vår reporter Julian Melgar har träffat ett antal experter för att ta reda på hur många fåglar och fladdermöss som dör i möllornas snurrande vingar. Vi tar också upp frågan om hur landlevande djur påverkas, och enligt Fredrik Widemo, biolog på SLU och Jägareförbundet, är det rovdjuren som utsätts för störst risk. Vill du läsa mer och tycka till om vindkraften? På Naturmorgons blogg finns lyssnarbrev och möjlighet att kommentera frågan. Många älvar rinner upp bland Lapplands skogar och fjäll. Ett av dessa vattendrag bär ett namn som berättar om smycken och rikedom, men också om ett slags guldruschens vansinne. Följ med fältreporter Thomas Öberg på en skidfärd längs Pärlälven. Bland stenarna på älvens botten fanns förr i tiden mängder av flodpärlmusslor, och pärlor betydde pengar. Ett intensivt fiske gav välbehövliga inkomster till traktens folk, men pengarna hade sitt pris. Musslorna blev färre och färre, och idag är de en utrotningshotad art. Har det danska kungahuset björnblod i ådrorna, och måste en varg pressa sig mellan två trädstammar för att bajsa? Kanske inte, men det finns många myter och legender kring våra rovdjur. Marcus Frånberg har träffat Karin Dirke, idéhistoriker från Stockholms universitet, för att få veta mer om rovdjurens roll i kulturen. Hassel var förstås svaret på veckans tävlingsfråga, och en som kan mycket om just hassel är Helena Persson, intendent på botaniska trädgården i Lund. I veckans kråkvinkel reflekterar Jenny Berntson Djurvall över boandet, som verkar sysselsätta nästan alla så här års. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

31 Mars 20121h 31min