Rädda gädda vid Höga kusten och om att återställa natur

Lördagen den 18 juni sänder vi Naturmorgon direkt från en av fjällvärldens allra äldsta turiststationer, Saltoluoktas fjällstation. Redan 1912 började man uppföra den här anläggningen, och orsaken var det ökande intresset för fjällturism, inte minst den nybildade nationalparken Stora Sjöfallet. Även de som har tagit sig genom Sareks nationalpark eller via Kungsleden norrut landar så småningom i Saltoluokta, och passar säkert på att koppla av en smula efter ansträngningarna i väglöst land. Veckans Kråkvinkel är signerad Jenny Berntson Djurvall. Thomas Öberg och Lasse Willén berättar om sina upplevelser kring Saltoluokta och vad de stött på där - beroende hur långt våren har hunnit nu när vi närmar oss midsommar. Vi träffar också naturguiden Teresa D'Angelo, renskötaren Bertil Pittja, och fjällstationens chef Johan Påve. Greta Huuva berättade om hur använder fjällväxten kvanne till alla möjliga ätbara saker. Susanne Backe och Håkan Tyrén ägnar våren och sommaren åt att inventera kungsörnar i Norrbottens fjällkedja. Från helikopern kan de faktiskt räkna både ägg och ungar i örnens bo! När vi skulle prata med dem dök en busksångare upp! Ett fantastiskt lämmelår verkar det vara i år, ivrigt efterlängtat av såväl de hotade fjällrävarna som naturvänner. Elin Lemel följde med länsstyrelsens naturbevakare Håkan Berglund och på fjället och fick till sin förtjusning se en hel massa fjällrävar! Och som grädde på moset en alldeles extra överraskning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

18 Juni 20111h 31min

Finns det stäpper i Europa? Ja, några få, och ett av de finaste stäppområdena ligger i nationalparken Hortobágy i Ungern. Den kallas för pustan. Det är en stor slätt med sparsam vegetation, beroende på den alkaliska jorden. Bara här och där finns fläckar av bördig lössjord, som en gång förts dit av istidens vindar. På Pustan vallar herdar fortfarande sina fårskockar, där kan man ännu se den sällsynta stortrappen och där uppträder den rara aftonfalken flockvis. Lasse Willén har varit i Hortobágy och på lördag efter 7-nyheterna berättar han om sitt besök där. Krutbrännarens blommor sägs likna en flicka i prickig pyjamas. Ur ljusgröna trubbiga blad skjuter den upp ur kalkrika, betade marker. Orkidén krutbrännare blommar i juni och botanisten Marie Widén och reporter Elin Lemel fick se den på Öland. Vargvalpar i experiment. Ett sätt att förbättra generna i den svenska vargstammen är att sätta ut vargvalpar från våra djurparker och låta dem adopteras av vilda vargpar. Just nu görs försök att flytta valpar mellan djurparksvargar för att se om de accepteras. Joacim Lindwall har varit på Järvs zoo och träffat Mats Amundin, koordinator för svenska djurparksföreningens vargavelsprogram. Reporter Erik Kohlström begav sig till Växjösjön för att titta på dubbeltutare och russinknoppar. För utan dem hade det inte legat någon stad runt sjön. De små varelserna ser ut som snorkråkor, men förtjänar bra mycket mer respekt. Lyssna på Eriks reportage om Nationalnyckeln, ett stort och omfattande bokprojekt om Sveriges alla flercelliga arter. Programledare är Jenny Berntson Djurvall och Lasse Willén. Här ovan kan du se en serie bilder från den ungerska pustan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

11 Juni 20111h 31min

I vanliga fall samlas Naturmorgons expertpanel i den botaniska trädgården i Lund och svarar på lyssnarnas alla frågor. Men vad skulle de berätta om de fick välja fritt? På lördag hör vi ekologen Susanne Åkesson, entomologen Dave Karlsson och botanikern Lennart Engstrand från Öland. Susanne Åkesson dyker upp på strandängen och vassarna vid Beijershamn. Här kan man hoppas på rödbena, gulärla och kärrsnäppa. Men Susanne håller särskilt utkik efter trutar! Susanne och reporter Erik Kohlström kikar även på sånglärkor. Dave Karlsson vittrar nattliga insektsfällor och tar förstås med sig sin håv till markerna runt Station Linné vid Ölands Skogsby. Och Lennart Engstrand hjälper oss läsa det botaniska landskapet som ju är en förutsättning för både insekter och fåglar. Kråkvinkeln kommer från ölandsbon Anders Börjeson som verkar tycka att det passar att komma nu, flyttfåglar och turister, när solen strålar och luften är ljum! Det har vimlat av lämlar i fjällen den här våren. Men är lämlarna på väg att krascha? Elin Lemel har varit i Stekenjokk. Reportrar på plats är Elin Lemel, Erik Kohlström och Jenny Berntson Djurvall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

4 Juni 20111h 31min

Vad vore skogen utan - vatten? Den som äger en skog har inte bara träd att förvalta. En viktig men ibland förbisedd del av skogsmiljön är vattnet. Och om vattnets roll i skogen handlar Naturmorgon när vi sänder direkt från en fäbod i Dalarna lördagen den 28 maj. Månadsskiftet maj-juni är också den mest intensiva perioden i djurens almanacka. Det är nu ägg ska läggas, ungar födas och matas. Och den som vill försöka följa det skeendet har också bråda dagar. Vi hälsar också på hos skärfläckorna på Falsterbonäset i Skåne, som lever ett dramatiskt liv bland sömniga kor och hungriga falkar. Gäster i Naturmorgon är en grupp stockholmsornitologer som hoppas få möta några av dalaskogarnas godbitar: tjäder och järpe, den lättretade slagugglan eller kanske den blyga videsparven. Programledare är Lasse Willén och fältreporter är Joacim Lindwall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

28 Maj 20111h 31min

Kinnekulle är ett av Västergötlands säregna platåberg. På grunden av urberg ligger lager av förstenade sediment med fossiler från urgamla havsbottnar. Stelnad magna från oroliga tider bildar en världsunik diabas. Här har amatörgeologen Mario Tassinari hittat rester av meteoriter. Och hans fynd har hjälpt vetenskapen att förstå att det meteoritregn som föll över världen för 470 miljoner år sedan var mycket kraftigare än man tidigare trott. Nästa vecka blir Mario Tessinari hedersdoktor vid Lunds universitet! På lördag letar han fossil och meteoriter i Naturmorgon. Kalkstenen på Kinnekulle ger också en flora som den på alvarmarkerna på Öland och Gotland. Tillsammans med botanikerna Karin Bohlin och Anders Bohlin ska vi leta efter orkidéer som Adam och Eva, efter stor fetknopp och den för platsen unika kalknarv. Programledare Jenny Bernston Djurvall och Karin Bohlin pratade bland annat om kattfoten på Kinekulle. Vid ett tillfälle under sändningen gång böjde Karin Bohlin sig ner och plockade upp något från marken. En viol, sa hon, men Jenny var tveksam, ingen blomma syntes till. Men svaret var att det var en underviol med sin diskretgröna sommarblomma. I Kinnekulle har man gjort ett jätteprojekt för att återskapa slåtterängar som vuxit igen och för hugga fram gamla jätteträd. Idag finns här 17 naturreservat, gott om betande djur och engagerade markägare. Kinnekulle är Sveriges andra Biosfärområde. Om detta hör vi mer i Elin Lemels reportage. Veckans kråkvinkel står Elin Lemel för. Programledare är Jenny Berntson Djurvall och fältreporter Therese Forsberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Maj 20111h 37min

Askölaboratoriet firar 50 år. När Stockholms universitet köpte in delar av ön Askö för femtio år sedan var det ett vanligt skärgårdshemman, med Trosa på insidan och Landsortsdjupet utanför. Idag är det ett modernt marint laboratorium. På 1970-talet var Askölabbet basen för Östersjöprojektet där forskarna helt enkelt försökte förstå hur vårt innanhav fungerar, med låg salthalt och bara en liten tunn förbindelse med de stora haven. På 80-talet handlade forskningen mycket om hur de olika arterna påverkades av miljöförstöringen - av gifter och övergödning. Johan Wenngren, Nils Kautsky och Jenny Berntson Djurvall drar upp fisknäten och får ett facit om hur Östersjöns fiskfauna ser ut nuförtiden. Smaltång är något som fortsätter att förvåna. Lena Näslund hade med sig marinbiologen Ellen Schagerström vid några vattenfyllda, gröna kar, med mycket smaltång i. Hör hur det lät: Idag är frågan: hur kan vi återställa Östersjön, förutom att minska utsläppen av bl.a. näringsämnen? Utplantering av rovfisken gös är ett försök att manipulera havet, syresättning av döda bottnar ett annat. Gäster i programmet från Askö: Lena Kautsky, Ellen Schagerström, Linda Kumblad, Nils Kautsky och Johan Wenngren. Lena Näslund och Jenny Berntson Djurvall sänder direkt från ön. Ljunghedsbränning på Mästocka hed. Under 1600- och 1700-talen bredde öppna ljunghedar ut sig i Halland, allt eftersom skogen höggs ner för att bli ved och virke. För att betet skulle bli bra brände man bort ljungen med jämna mellanrum. På samma sätt sköttes hedar längs Europas atlantkust, ända ner till Portugal. På Mästocka ljunghed är det idag länsstyrelsen som bränner för att bevara kulturlandskapet. Och bränningen gynnar både växter och djur. Här blommar hårginst och mosippa, kattfot och slåttergubbe. Orre finns i reservatet året runt. Trädlärka, ängspiplärka och sånglärka trivs på heden och här flyger fjärilar som ginstbackmätare. Lasse Willén var med när en del av heden sattes i brand. Veckans kråkvinkel är signerad Tina-Marie Qwiberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

14 Maj 20111h 32min

Fältreportern Thomas Öberg sände från naturens väntrum, i Piteälvens delta tillsammans med fågelkännaren Lars Sandberg. Ute vid kusten samlas mängder av fåglar i väntan på snösmältningen i fjällen. Andra har nått sitt mål, som gråhakedoppingen som spelade på Svensbyfjärden. Flera storspovar förgyllde vår morgon med sitt flöjtande läte, liksom gluttsnäppan och grönbenan. Under morgonen började björkens löv att spricka och de första insektsätande fåglarna är på väg. Tjädern förknippas oftast med gammelskogen. Platsen för ett tjäderspel ska vara mossbelupna klipphällar och knotiga träd där lavarna hänger som tomteskägg från grenarna. Men modern forskning pekar på att de stora tjäderspelen är på väg att försvinna men att honorna blir parade ändå - och att de håller till godo med betydligt yngre skog. Erik Kohlström besökte ett spel i Dalarna tillsammans med tjäderobservatören Göran Rönning. En annorlunda tjäderupplevelse fick Patrik Ellström när han låg i en sovsäck vid ett tjäderspel i Östergötland. Plötslig flög en tupp ner på honom och försökte para sig med hans mössa. Närgångna ungvargar har jagat rådjur inne i byarna runt Grangärde i vinter. Nu i veckan följde en av dem efter en kvinna som var ute och gick med sina två hundar. Vargen skuggade henne under en timmes tid, som närmast på tio meters avstånd. Det ledde till att länsstyrelsen i Dalarna givit tillstånd till skyddsjakt. Bakgrunden till de oskygga vargarna är att de blev föräldralösa i samband med årets licensjakt. Alfatiken sköts och hannen är spårlöst försvunnen. Valparna har haft svårt att försörja sig själva. Veckans kråkvinkel är signerad Erik Kohlström som kåserar om havsljud. Programledare var Lena Näslund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

7 Maj 20111h 31min

En del består inte av någonting mer än ett par hoprafsade grässtrån på marken. Andra är fulländade konstverk. Några är placerade på väl synliga platser, som högst upp i en trädtopp. Andra har gömts undan så att det nästan är omöjligt att hitta dem. Det handlar om fågelbon! Och just nu pågår som bäst en omfattande byggnadsverksamhet i alla hörn av vårt land. Jojomän - även längst i norr ligger fåglar redan på ägg. Korsnäbbar som kan lägga sina ägg medan det fortfarande snöar ymnigt, måste ha exempelvis ha extremt välisolerade bon. Och som alltid är det bråttom. I norra Sverige är sommaren visserligen ljus och intensiv - men kort. I söder försöker många arter att hinna med ytterligare en kull - eller kanske t.o.m. tre. Ingen rast, ingen ro. Är Frille tillbaka? Hösten 2008 berättade vi om Räv-Uffe och hans fiskgjuse Frille, som blivit så tam att han tog fisk direkt ur Räv-Uffes hand. Men för varje år blir Frille allt äldre, och hans långa resor till och från Afrika allt mer ansträngande. Har han kommit tillbaka i år? Många lyssnare undrar. Lyssna här på reportaget från 2008: Fiskeriverket gör ett försök att fiska bort skarpsillen från ett område i Kalmarsund. Förhoppningen är att torsken ska komma tillbaka. På 80-talet dominerades Östersjös ekosystem av toppredatorn torsk men sen den fiskats bort har skarpsillen tagit över som dominant art och det påverkar alla steg i näringskedjan. Reduktionsfisket av skarpsill görs av den kommersiella fiskeflottan. På undersökningsfartyget Mimer räknar man skarpsill, provfiskar och tar prover i Kalmarsund, varje månad. Jenny Berntson Djurvall följde med på en provtagningstur. Även i Öresund tas det prover. Varje vår blommar kiselalgerna i havet, och vi har tagit en närmare titt. Per Carlsson är docent i akvatisk ekologi vid Lunds Universitet. Han berättar för Naturmorgons Erik Kohlström om havets vitsippor. Veckans kråkvinkel står Jenny Berntson Djurvall för. Programledare är Lasse Willén och fältreporter i gävletrakten Joacim Lindwall. Gäst i programmet är gävleornitologen Kjell Wallin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

30 Apr 20111h 31min