Så kan vindsnurrorna påverka livet i havet

Bara ett fåtal människor som var med när vulkanen Mont Pelée på Martinique fick sitt utbrott 1902 överlevde. Idag hade det varit annorlunda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hela staden Saint-Pierre, som hade kallats "Karibiens Paris", utplånades i maj 1902. Omkring 28 000 människor dog, alla i staden utom en, och även de allra flesta på de skepp som låg på redden utanför staden. Men en som upplevde katastrofen och sedan kanske levde längst av dem som var där var sjömannen Carl Forsberg från Småland. I Vetenskapsradion På djupet hör vi hans vittnesmål ur en radiointervju 1939, och möter Forsbergs fosterdotter Annelie Rosenqvist som minns hur han trots den traumatiska upplevelsen verkar ha klarat sin mentala hälsa livet ut.Vi hör också vulkanexperten Valentin Troll som berättar om varför katastrofen blev så dödlig, och om varför ett liknande utbrott idag skulle kunna förutsägas och kanske inte behöva döda en enda människa.Medverkande: Valentin Troll, professor i petrologi vid Uppsala universitet; Annelie Rosenqvist, fosterdotter till Carl Forsberg; Marie Hardy, historiker verksam vid muséet över vulkanutbrottet i Saint-Pierre.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

30 Maj 202219min

Myror kan tränas till att upptäcka lukten av cancerceller. Det här är bara en av de saker som forskare har upptäckt under de senaste åren, när det gäller myrornas fantastiska luktsinne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är kommunikationen med dofter som till stor del gör att myrornas komplexa samhällen kan fungera. Och nu har franska forskare lärt myror att känna igen doften av cancerceller. Så hur kan man träna myror att göra det vi vill? Finns det fler saker som de sniffande insekterna kan hjälpa till med?Myrexperten Anders Hagman tar med oss in i myrornas annorlunda tillvaro och visar att det finns myror nästan överallt.Medverkande: Anders Hagman, expert på myror; Patrizia d´Ettorre, djurbeteendeforskare vid Sorbonne Paris Nord-universitetet; Heikki Helanterä, myrforskare vid universitetet i Oulu. Reporter: Sara SällströmProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

23 Maj 202219min

Hossein Hoseyni, hotades av utvisning men har nu permanent uppehållstillstånd och fast jobb. Genom historien rullar flyktingvågorna över världen. I Sverige finns mycket att lära av tidigare erfarenheter. Hur har det gått för flyktingarna som kom på 90-talet och runt 2015? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Flyktingarna från Balkankriget på 90-talet integrerades med tiden bra i Sverige, trots att de kom i en lågkonjunktur. Hur det går för flyktingarna i den stora vågen runt 2015 är ännu för tidigt att säga, men för många av de ensamkommande pojkarna från Afghanistan har det gått bra, säger Eskil Wadensjö, professor i arbetsmarknadspolitik. De ukrainska flyktingar som nu har rätt att arbeta i Sverige borde också få svenskaundervisning, menar Eskil Wadensjö. I programmet medverkar också Henrik Malm Lindberg från Delegationen för migrationsfrågor och Hossein Hoseyni, som efter hot om utvisning nu har permanent uppehållstillstånd och fast jobb i Sverige.ReporterYlva Carlqvist WarnborgProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

20 Maj 202219min

Det hände saker i Syrien som var som i en skräckfilm, men allt var på riktigt, säger Rami Hannak, som påminns om sina erfarenheter nu under Ukrainakriget. Flyktingar drabbas mer av psykisk ohälsa än genomsnittsbefolkningen. Nu tas en okonventionell metod fram för att hjälpa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Två bröder och en kusin dödade av gevärskulor. En kusin dödad av en bomb. Rami Hannak har ännu inte sökt hjälp att bearbeta vad han varit med om, men ofta har han funderat på att göra det. Nu har han börjat leta efter en psykolog. Runtom i världen är totalt omkring 84 miljoner människor på flykt, och psykisk ohälsa är ett stort problem för både individer och samhällen.WHO har tagit fram en transdiagnostisk metod för att hjälpa människor med PTSD, depression och ångest, som nu testas i studier i bland annat Sverige och Nederländerna. Kan det bli en lösning på ett globalt problem?I programmet hörs forskarna Ellenor Mittendorfer-Rutz och Anna-Clara Hollander från Karolinska institutet, Fredrik Saboonchi från Röda Korsets högskola och Rami Hannak, som flydde från Syrien till Sverige.ReporterYlva Carlqvist WarnborgProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

16 Maj 202219min

Olesya Kurilenko flydde Ukraina med sin man och tre barn. Det hjälper att bo hos en familj, säger hon. Det påminner oss om hjälpen vi tidigare fått av äldre släktingar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi kan ju inte jämföra med hur det skulle varit att bo på ett större flyktingboende, för vi klev ju bara ombord på den där bussen och hamnade här, säger Olesya Kurilenko. Men, hon är tacksam för all hjälp som de får. Och att hjälpen blir personlig när man bor hos en familj. Nio ukrainare sitter runt vardagsrumsbordet på Brättefors gård, hemma hos Britt-Marie Hermansson som är pensionerad lärare. Två av dom ukrainska barnen som bor här har börjat i skolan, medan dom tre minsta leker här i samma rum, allt medan Britt-Maries randiga katt stryker sig mot stolsbenen. Två gånger i veckan är det svenska-lektion här.Både boendet och undervisningen i svenska här är ju frivillig-Sveriges förtjänst. Samtidigt är det EU:s massflyktsdirektiv som gör det möjligt för ukrainska flyktingar att komma hit, bo här och söka arbete.I programmet hörs: Åsa Wikman, diakon Skara Domkyrkoförsamling, Ingela Tidqvist-Karlén, diakon Skara pastorat, Anastasija Vasiljeva, ukrainsk flykting, Britt-Marie Hermansson, frivilligengagerad i Grästorp för Ukraina, Gunnel Lundmark, ordförande i Grästorp för Ukraina, Olesya Kurilenko, ukrainsk flykting, Anna-Clara Hollander, docent folkhälsovetenskap KI, Fredrik Saboonchi, professor i folkhälsovetenskap Röda Korsets högskola, Henrik Malm Lindberg, tf kanslichef Delegationen för migrationsstudier.ReporterYlva Carlqvist WarnborgProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

13 Maj 202219min

Natos utvidgning efter 1989 när Berlinmuren föll innebar att försvarsalliansen nästan fördubblade antalet medlemmar. Vad innebar det då och vad skulle beslut om medlemskap för Sverige kunna innebära nu? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "En perfekt storm" efter kalla krigets slut där alla förutsättningar samverkade gav USA och NATO möjligheten att expandera in i centrala och östra Europa, menar Joshua Shifrinson, en av tre amerikanska statsvetare som vi hör om NATO:s utveckling, och som delvis ger ett annat perspektiv på vad Sverige har att vinna och förlora på ett medlemskap än vad som nu hörs starkast i den svenska politiska debatten.Shifrinson och kollegan Richards Betts menar att Sverige inte skulle ha så mycket att vinna på ett svenska NATO-medlemskap utifrån hur de uppfattar hotbilden. Sverige skulle kunna räkna med stöd NATO:s stöd även utan ett medlemskap, säger de, och påminner om vilka skyldigheter ett medlemskap medför.Vi hör också den svenske historikern Aryo Makko, vid Stockholms universitet, som forskat kring neutrala länders relation till Sovjetunionen. Han kommenterar bland annat de "brutna löften" om att inte utvidga NATO, som Ryssland numera ofta lyfter fram.Medverkande: Richard Betts, professor of War and Peace Studies at Columbia University och Senior Fellow at the Council on Foreign Relations; Joshua Shifrinson, Associate Professor of International Relations Pardee School of Global Studies, Boston University; James Goldgeier, Visiting Scholar at the Center for International Security and Cooperation, Visiting Fellow at the Brookings Institution, och professor vid School of International Service at American University, Washington DC; Aryo Makko,professor i historia vid Stockholms universitetProgramledare: Annika ÖstmanProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se

10 Maj 202219min

Vårt högteknologiska samhälle med sitt beroende av elektricitet och kommunikationssatelliter blir allt känsligare för solstormar. Nu visar en studie att kraftfulla sådana kan inträffa även under delar av den 11 år långa solcykeln när solens aktivitet allmänt sett är låg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är genom att studera isotoper i 9 000 år gammal is från Grönland och Antarktis som forskare har funnit spår av en kraftfull solstorm långt före vår tid. Den verkar ha inträffat under en del av den 11-åriga solcykeln när aktiviteten skulle förväntas vara låg, något som tyder på att solstormar kan komma när vi inte skulle vänta dem. Det här väcker förstås frågor om beredskapen för att skydda vårt moderna samhälle med sitt beroende av elektricitet, kommunikationssatelliter och annat som solstormar kan sätta ur spel. Men en hjälp kan då vara de nya satelliter som är på väg att skickas ut i rymden för att med några timmars varsel kunna varna oss, så att skyddsåtgärder kan vidtas. Medverkande: Raimund Muscheler, professor i geologi, Lunds Universitet; Kristoffer Hultgren på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB; Ingemar Hansson, forskningsingenjör Lunds Universitet; Juha-Pekka Luntama, chef för ESAs avdelning för ”space weather”;Reporter: Jon ThunqvistProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

3 Maj 202219min