REPRIS: Därför älskar vi svenska språket

Vilka svenska dialekter har norrmän och danskar lättast att förstå? Och har yngre personer svårare att förstå andra nordiska språk än tidigare generationer? I Danmark och Norge finns programmen Sproglaboratoriet och Språkteigen som är motsvarigheter till Språket i P1. Emmy Rasper har träffat Ann Jones och Helle Solvang som är programledare för de andra språkprogrammen. Om några veckor möts programmen och deras experter igen och vill vi ha in fler frågor. Har du en fråga om danska eller norska, skicka till spraket@sverigesradio.se Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor får svar av Henrik Rosenkvist Vad betyder "överträdelse beivras" och varför använder man ett så obegripligt språk på förbudsskyltar? Varför har svenskan minst tre olika sätt att uttrycka negation och vad kommer inte, icke och ej ifrån? Vad betyder ordet kavajhytt och hur ska man använda det?

7 Okt 201424min

En av Språkets lyssnare gillar inte när ordet epicentrum används metaforiskt och han inte är ensam om att störa sig på att ord eller uttryck används som metafor eller i överförd betydelse. Ett annat exempel är uttrycket "gå av stapeln" som Sten Dehlgren chefredaktör för Dagens Nyheter 1922-1946 förbjöd medarbetarna på tidningen att använda med förmaningen "endast båtar går av stapeln". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor besvaras av Ylva Byrman. Är det bara i Skåne som man kan köpa bullar och förvänta sig att få ett osötat bröd? Hur utbrett är ordet "ruva" i betydelsen sårskorpa? Kan man säga att man blippar upp bilen?

30 Sep 201423min

Ja, nån gång ska man förändra ett skriftspråk. Jag tror inte många är ledsna för att vi tog bort pluralböjningen av verben på 40-talet, säger Lisa Holm professor i svenska språket vid Lunds universitet. Anledning till förslaget är att många idag har svårt att veta när det ska vara de eller dem i skriftspråket. Men i finlandssvenskan är problemet inte lika stort, där görs nämligen en tydligare skillnad mellan de och dem även i talspråket. Ur ett finlandssvenskt perspektiv tycker jag att det är för radikalt att avskaffa de och dem, säger Jan-Ola Östman professor i nordiska språk vid Helsingfors universitet. Hör hela diskussionen i Språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mer om de, dem och dom Läs Lisa Holms debattartikel från SvD Diskussionen om de och dem i skriftspråket är inte ny. 2010 skrev Olle Josepson, professor i svenska vid Stockholms universitet, om att införa de som enda skriftspråksform. Förra året var Per Ledin, professor i svenska vid Örebro universitet, med i Språket och pratade om att införa "dom" Veckans språkfrågor besvaras av Ylva Byrman På engelska finns ordet "malapropismer" för uttryck som blivit till från en missuppfattning som till exempel "lägga rabarber" som tagits upp tidigare i Språket, finns det ett liknande ord i svenskan? Varför säger man ofta "tågstation" istället för "järnvägsstation" nuförtiden? Vad betyder det när någon svarar "det hade varit roligt" – är det ett ja- eller nejsvar? Vad har ordet "swag" för genus?

23 Sep 201424min

Att knäppa knapparna fel kan hända oss alla och i svenskan finns flera olika uttryck för fenomenet. I veckans Språket efterlyser vi fler exempel. Vad säger man där du bor? Berätta i kommentarsfältet och glöm inte att skriva var du bor eller vilken dialekt du talar. Henrik Rosenkvist docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet svarar på språkfrågor. Programledare Emmy Rasper Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans alla språkfrågor Varifrån kommer uttrycket "min sju å da"? Finns det några teorier om hur de indoeuropeiska språken lät från början? Varifrån kommer orden äktenskap, giftermål och vigsel? Man kan säga "Jag ska hem till morsan" (bestämd form) men inte "Jag ska hem till mamman (bestämd form)". Varför är det så? Vad kallas att knäppa fel på olika håll i landet?

16 Sep 201424min

Partiernas principprogram är mer svårlästa än August Strindbergs Röda Rummet och Matteusevangeliet i Bibeln. Det har statsvetaren Anders Sundell kommit fram till genom att mäta texternas läsbarhet. Men var det lättare eller svårare att förstå politikers språk förr? Läs mer om Sundells undersökning här. Du kan också själv undersöka politikers texter genom Sveriges Radios språkverktyg Polingo! Veckans språkfrågor besvaras av Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs Universitet. Programledare Emmy Rasper Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans alla språkfrågor Att "kura mörtning" är ruskigt trevligt, men vad kommer uttrycket ifrån? Den ursprungliga betydelsen av "middag" är det vi idag kallar "lunch"? Men hur, när och varför inträffade förskjutningen av betydelsen? Ordet "dojjor" vad kommer det ifrån? Adjektivet "familjär" används i beskrivningar som "vi är ett familjärt gym", har det skett en betydelseförändring av ordet familjär?

9 Sep 201424min

Fyra av tio vet inte vad ordet jobbskatteavdrag betyder. - Allvarligt, tycker demokratiminister Birgitta Ohlsson (FP).Novus har undersökt hur bra människor förstår ord som politiker använder. Resultatet presenteras i Språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – I och med att det har varit en av regeringens viktigaste åtgärder för att uppmuntra människor att arbeta är det jättesorgligt om inte fler har fastnat för ordet och att det inte har gått fram bättre, säger demokratiminister Birgitta Ohlsson om att bara fyra av tio vet vad ordet jobbskatteavdrag betyder. Undersökningen är gjord av undersökningsföretaget Novus med 1000 slumpmässigt utvalda personer, och visar att en av fem inte förstår ordet reform och att en av fyra kan inte definiera ordet utanförskap. Samtidigt användes just ordet utanförskap 33 gånger i den senaste partiledardebatten i riksdagen (18 juni 2014). – Det är allvarligt om människor upplever att politiker svänger sig med ord som man inte känner till eller inte förstår. Demokratin bygger på att vi är kunniga och engagerade i samhället, säger Birgitta Ohlsson. Olika grupper förstår olika braEn tredjedel av de drygt 1000 tillfrågade tycker att det är svårt att förstå vad politiker säger och en av tio uppger att de inte alls följer med i den politiska debatten. Förståelsen skiljer sig mellan olika grupper. Unga, lågutbildade och de med lägre inkomster har svårare att förstå. Undersökningen visar även att gruppen som är osäkra på vad de ska rösta i valet tycker det är svårare att förstå vad politiker säger. – Det finns en viss logik i det, man vet inte vad man ska välja och tycker det är svårt att följa med i debatten, säger Mats Elzén från Novus som gjort undersökningen. Eget ansvar Enligt Brigitta Ohlsson har regeringen satsat extra resurser på unga, utrikesfödda och grupper som röstar i mindre utsträckning än andra. – Vi har satsat till exempel på siten allavaljare.se för att ta fram ett oberoende nyhetsmaterial som alla kan förstå. Sverige gör nog mer än andra länder. Men det handlar också om eget ansvar hos politiker. – Det är klart det här är en utmaning för samtliga partier. Politiker har den delikata uppgiften leva i en värld som är komplicerad men att få så många som möjligt att förstå vad de säger. Är du kärnfysiker är det kanske inte så lätt att förklara vad du jobbar med. Skillnaden är att alla berörs av politik, så politik ska man förstå, säger Mats Elzén. Mer om det här i Språket som sänds tisdag 2 september 13.35 i P1. Programledare och producent Emmy Rasper I programmet hörs även språkvetaren Anna W Gustafsson från Lunds universitet som forskat om ordförståelse och politiskt språkbruk, och Malin Crona chefredaktör för siten Allavaljare.se och den lättlästa nyhetstidningen 8 sidor som ges ut av Centrum för Lättläst.

2 Sep 201424min

Att journal idag kan användas som synonym till ordet tidning är ett resultat av språklig förflackning från 1600-talets Frankrike. Från början betydde ordet journal daglig, sen började det användas i betydelsen publicering och i sammansättningar som månadsjournal som ordagrant betyder månadsdaglig och tillslut har ordet fått betydelsen tidskrift. Det är en av veckans lyssnarfrågor som besvaras av Ylva Byrman doktorand i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans alla lyssnarfrågor Varifrån kommer ordet "klantig" ifrån? Varför säger man hjälpryttare inom cykling? Varför heter det hallonkräm och inte hallonskräm när det heter jordgubbskräm? Att tidskrifter kallas journal på svenska i akademiska sammanhang är det inte lite konstigt? För att förmedla siffran "två" används prefixen bi, duo och stereo. Kommer orden initialt från olika språk?

26 Aug 201424min

De fasta telefonerna blir färre och mobiltelefonerna fler. Lyssnaren Ellinor undrar hur teknikförändringen har påverkat språket? Har vi till exempel slutat svara med våra namn? Ylva Byrman doktorand i nordiska språk har letat reda på ett svar och berättar även om skillnader i telefonbeteende mellan olika länder. Programledare Emmy Rasper Efterlysning:Ge oss exempel på hur man brukar svara i telefon i olika länder! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans alla lyssnarfrågor Vad kommer uttrycket " lägga rabarber på något" ifrån? Har vi slutat svara med namn i telefon? Namnkunnig - hur har detta adjektiv fått betydelsen berömd? Varför finns inte "pö" i SAOL? Här är en länk till SAOL hist som Ylva pratar om. Vänort översätts till vänstad av Uutiset, varför?

19 Aug 201424min