REPRIS: Därför älskar vi svenska språket
Språket9 Juni

REPRIS: Därför älskar vi svenska språket

Från 2023. Ett språk med många främre vokalljud, tystnader och du-tilltal det är några svar på frågan Vad är det bästa med svenskan?.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

  • "Vokalljud, är det bästa med svenskan, som ger sånt jäkla fint tryck i svordomar när det behövs 'faaaaaan' är ett ypperligt exempel."
    Lyssnaren Simon.

  • "Svenskan är så lekfull, man kan sätta ihop nästa vilka ord som helst och så blir det nya ord, det är något fint med det. Men det absolut bästa med svenskan för mig är att det är mitt modersmål."
    Lena Lind Palicki, tillträdande chef för Språkrådet.

  • “Svenskan är ett nyansrikt och specifikt språk, samtidigt som det är avskalat och effektivt, vilket gör att somliga felaktigt drar slutsatsen att det är simpelt. Det är också ett lekfullt språk där man enkelt kan hitta på nya ord och göra om befintliga. “
    Lyssnaren Dan.

  • "Vi har så otroligt lätt för att bilda ny verb. Vi kan skapa verb av nästan vad som helst. Det är inget konstigt att säga 'instagramma' eller 'joxa'. Dessutom har vi de inkoativa verben som 'gulna' och 'tröttna'."
    Fredrik Lindström, författare och komiker.

  • “Det är ett gammalt kulturspråk och är så nyanserat. Jag är glad att jag har svenskan som modersmål, men hade jag haft danska som modersmål hade jag kanske uppskattat det lika mycket, men det tror jag ändå inte.”
    Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Språkfrågor om svenska språket

Vad utmärker den svenska språkmelodin?

Varför böjer inte svenskan verb efter person?

Påverkar du-tilltalet synen på jämlikhet i Sverige?

Hur viktigt är modersmålet?

Hur lät svenskan på Gustav Vasas tid?

Hur många pluggar svenska på universitet utomlands?

Läs mer om svenskans språkmelodi

Bok: Kontrastiv prosodi av Eva Gårding (från 1974)

Bok: Allmän och svensk prosodi / Gösta Bruce. (från 2012)

Tomas Riad, professor i nordiska språk, Stockholm universitet

Svenskans fonologi på 30 meningar, resursmaterial för uttalsundervisning av Tomas Riad och Roger Nyborg, Intensivsvenska, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet (från 2020)

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Gäst: Dominika Skrzypek, professor i nordiska språk i Poznan i Polen.
Personer som svarar på enkäten: Fredrik Lindström, författare och komiker. Theodor Kallifatides, författare. Lena Lind Palicki, universitetslektor i svenska vid Stockholms universitet, chef för Språkrådet. Sara Lövestam, språkvetare och författare.
Programledare Emmy Rasper.

Programmet publicerades första gången 2023

Avsnitt(925)

En lucka i språket

En lucka i språket

När språket denna vecka diskuterar bestämningsord vi tvekar inför, kommer förstås en av programmets allra vanligaste frågor med: kan man säga ett rätt barn eller "ett rätt rådjur"? Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar små beskrivande ord och hur de bör behandlas.Samtliga frågor i veckans program:- min kära älskade make men min kära älskade maka - varför förändras inte ordet älskade?- intelligentare eller mer intelligent: finns det en regel som styr komparation av adjektiv med fler än tre stavelser? - varför kan man inte säga ett rätt barn?- och går det att böja morbid och solid?- kan man komparara tom: tom, tommare, tommast?- den 15-årige pojken eller den 15-åriga pojken?- Ekots ekonomiske reporter- mitt egna hus - egen börjar påminna om adjektiv i mångas användning- par hittade döda - dubbeltydigt, ja, men är det rätt?- man är rädda - innehållet får styra formen- vakter attackerade i Hässelby - vem attackerade? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

2 Mars 201024min

Främmande

Främmande

Att kalla släktingar och nära bekanta för främmande var vanligt överallt i Sverige. Det vittnar över hundra lyssnarkommentarer på Språket i Facebook om. Och fortfarande förekommer uttrycket i Norrland, säger lyssnare som medverkar i veckans program. Professor Lars-gunnar Andersson berättar avv uttrycket har gamla anor.(Länken här till höger går till Facebook-sidan som kan läsas av även icke-medlemmar. Språkforskaren Ann Blückert vid Uppsala universitet talar om sin forskning om det juridiska språket. Till mera information om Veckans alla lyssnarfrågor: - främmande eller gäster?- en pillertrillares berättelse- ordbehandlingsprogram som språkförstörare- fucka upp i rubrik i tidning- skit som förstärkande ord Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

23 Feb 201024min

Kaskadera, adressera och överse – om översättarsvenska och nya betydelser

Kaskadera, adressera och överse – om översättarsvenska och nya betydelser

När ord vi haft sedan länge dyker upp i nya sammanhang, kan man bli osäker: har jag hittat en helt ny betydelse, används ordet fel i tidningen jag just läser, är det något jag ska försöka lära mig eller är det tidningsjournalisten som borde lära om? Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord vi ofta stöter på. Flera är modeord, flera har plockats upp av trendsättande verksamheter som personalavdelningskonsulter, andra hittar vi texter som är snabböversatta från engelskan.Några riktigt gamla ord finns också med: dragplåster, frack (inte högtidsdräkten) och "kälen runt hjärtat". Veckans samtliga frågor:- blixtlås- kälen eller tjäle i en gammal dikt?- dragplåster- frackt som i de hade det inte så frackt- hur uppstår modeord?- en pratprogramsspaning: 18 absolut , 12 precis, 16 liksom , 11 alltså - kaskadera- adressera, med flera betydelser- överse ett val- socialisera Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

16 Feb 201024min

Ord i viktiga sammanhang

Ord i viktiga sammanhang

Lyssnarfrågorna i veckans program är denna vecka hämtade från äldre litteratur och ny tidningstext, från konstiga skyltar på stan och från livets viktiga högtider. Samtliga frågor som behandlas av professor Lars-Gunnar Andersson:- skidlöpare, skidåkare och prickfritt skytte- liten checklista inför tv-tittande under olympiska spelen- mera om gamla verbformer och om Frans G. Bengtsson- obehöriga äga ej tillträde - ett språkligt fossil- en slarver, flera vadå?- en toastmaster, flera...?- en order, flera.....?- hundar och kattor" Dessutom handlar det om debatten om tonen h, som många vill byta namn på. Andreas Lindahl, musiker och redaktör på Mitt i musiken, nyhetsprogrammet i P1 och P2, sammanfattar. Läs mera i Ann-Marie Nilssons debattartikel "Låt h vara h i musiken" i Och läs gärna några av de roliga kommentarerna om att bli bedömd efter dialekt eller brytning i facebook - länk här bredvid! Jag citerar några här: Inga-Lina Lindqvist: Att vandra i denna jämmerdal med rysk brytning är en fröjd! Ewa Johansson:Gotländska går alltid hem - i alla fall bland svenskarna:) Waldemar Röjder:Som tur är alltid bedömd efter min dialekt - är ju värmlänning :-) Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

9 Feb 201024min

Tystnaden mellan orden

Tystnaden mellan orden

Hur långa pauser tål vi? När talare från olika språk och kulturer möts gäller det inte bara att någorlunda behärska språkregler och ordförråd utan också att tolka de kulturella koderna rätt. I veckans program hör ni samtalsforskaren Gunlög Sundberg vid Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet. Tillsammans med Claes Garlén har hon skrivit Handbok i svenska som andraspråk. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ljud, uttal och tystnad i språket. Veckas alla lyssnafrågor:- tystnaden mellan orden och hur olika vi ser på den- kossa och vovve - hur gamla är de och blir barnorden vanligare i vardagsspråket?- vilket språk går snabbast att läsa?- ett och talvt - om snabba ryck i talet- förnsch Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

2 Feb 201024min

Föreställningar bakom orden

Föreställningar bakom orden

Är de trillade eller rullade? I veckans program handlar det om ordförståelse och köttbullarna får sällskap av annat sovel och av det gamla ordet buksorg när professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Hela listan på ord i veckans program:- buksorg- trilla eller rulla köttbullar- sovel- marmelad: ytterligare folketymologisk förklaring till ordet- "inte en fluga förnär- varför ostlig vind i väderprognoserna i stället för östlig- vad utmärker en namnkunnig?- vad betyder pirra? Niklas Torstensson vid Högskolan i Skövde har forskat om hur våra föreställningar om en person påverkas av brytning och berättar om det. Tips på trivsamma trivaliteter: läs de många lyssnarinläggen om familjeord på Språket på facebook! Länk här till höger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

26 Jan 201024min

Spår som ibland förvillar - vart leder språkkänslan?

Spår som ibland förvillar - vart leder språkkänslan?

Veckans program handlar om grammatik och om att följa sin språkkänsla. Oftast leder den rätt, men professor Lars-Gunnar Andersson talar om några områden där vår språkkänsla förändrats under senare år och som det därför kan bli diskussion kring. Det handlar också om hur vi kan hamna fel när vi avsiktligt vill använda ålderdomligt språk. Samtliga lyssnarfrågor:- sin/hans- stänga dörren eller bara stänga?- verb som slutar på -s: nypas slåss, bitas med flera. Finns det en särkild verbklass för verb som handlar om icke önskvärt beteende i förskoleåldern, undrar en lyssnare- i tomtens snickarboa" - om att tappa känslan för gamla böjningsformer- pluralformer av verben i Frans G Bengtssons Röde ord- och vad har vi i dag för känsla för konjunktiv, som vore och finge?- vidta åtgärder och fatta beslut - om den rätta kombinationen Och så blir det förstås en diskussion om omröstningen av hur årtalet 2010 ska utläsas! Resultatet utföll så här: Tvåtusentio: 538 röster Tjugotio: 105 röster Tjugohundratio: 723 röster Personliga kommentarer till alla alternativen finns att läsa på Språkets facebooksida. Följ länken till höger! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

19 Jan 201024min

Varifrån kom myglaren?

Varifrån kom myglaren?

I filmen Myglaren av Jan Myrdal och Rune Hassner hade Christer Strömholm huvudrollen. Filmen kom 1966, boken med samma namn följande år, och alltsedan dess har ordet myglare varit ett vanligt begrepp - numera vet väl alla vad en myglare gör, även om betydelsen kan vara svår att precisera. Ordboken (Svensk ordbok) säger så här: att agera i det tysta för att uppnå fördelar. Men varifrån fick Jan Myrdal ordet som så snabbt gjorde karriär i språket? I veckans upplaga av Språket berättar han själv och samtalet leder till en språkfilosofisk diskussion mellan honom och professor Lars-Gunnar Andersson. Finns det ord vars själva ljud berättar om innehållet? Ja, hävdar Jan Myrdal - ordet myglare är ett sådant. Filmen Myglaren kan man gratis ladda ner här: Övriga ordfrågor i programmet:- "vassebissen"- blixtlås och dragkedja- hatthylla och handsfack- många ord för bana- åpen- småmännelig- brandgul och orange- kopp/mugg - pjäxa kulor och andra kul-ord Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

12 Jan 201024min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
dumma-manniskor
paranormalt-med-caroline-giertz
svd-nyhetsartiklar
allt-du-velat-veta
rss-vetenskapligt-talat
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
dumforklarat
sexet
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
rss-vetenskapsradion-2
rss-vetenskapsradion
det-morka-psyket
rss-vetenskapspodden
hacka-livet
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-spraket
a-kursen
vetenskapsradion
medicinvetarna