Daniel Johansson, Om vägen mot att klara tvågradersmålet

Vad som i tonåren började som ett brinnande intresse utvecklades för Mats Nyblom till en karriär i järnvägens tjänst. De senaste decennierna har han bl.a. varit med och byggt upp godstågföretaget Hector Rail till att tangera miljardomsättning, försökt etablera lågpriståg på helger (Saga Rail), och hjälpt DN att köra ner sina läsare till Venedig.  Det 64:e avsnittet av podden spelade vi passande nog in på Mats egna järnvägsstation - Kragenäs station längs Bohusbanan. I avsnittet ger Mats en historik av den svenska järnvägen, och berättar — genom erfarenheter av att driva tågföretag på både gods- och passagerarsidan — om hur den svenska tågmarknaden fungerar idag. Mats går även igenom tågets huvudsakliga för- och nackdelar i förhållande till andra transportslag.  Avslutningsvis resonerar vi kring hur tåget kan bli bättre i framtiden. Hur kan den befintliga tåginfrastrukturen nyttjas bättre? Hur får man till nattåg på 5 timmar till Hamburg? Vilka tekniska framsteg kan vi hoppas på? Mats går även igenom hur han resonerar kring de snabbtågförbindelser som planeras i Sverige. För den som vill veta mer om historiken kring den svenska järnvägen och ta del av essäer från Mats karriär inom tågbranschen finns hans bok att beställa här.

3 Nov 20211h 14min

De senaste veckorna är det nog få som undgått de för säsongen skyhöga elpriserna. Spotpriserna, dvs elpriset före skatter, elöverföring och andra påslag, var i september 121 och 91 öre per kWh i södra respektive mellersta Sverige. Det är ungefär tre gånger högre än samma period i fjol.  I avsnittet får vi hjälp av Tomas Kåberger, professor på Chalmers och tidigare generaldirektör för Energimyndigheten, att bena ut vad de höga elpriserna beror på. Tomas förklarar varför höga priser på kol, gas och olja i kombination med stigande priser på att släppa ut koldioxid påverkar elpriserna - även i ett land som Sverige med väldigt lite fossil elproduktion. Vi pratar även om vad “energikrisen” innebär för omställningen av det europeiska elsystemet. Vad händer med investeringsviljan i förnybar energi, energilager och livstidsförlängningar av kärnkraften? Och innebär mer förnybar energi ett större beroende av naturgas? Avslutningsvis tar vi avstamp i den teknikoptimistiska rapporten Rethink Climate Change — som beskriver hur utvecklingen inom förnybar energi, transporter och matproduktion skulle kunna reducera koldioxidutsläppen med 90% till 2035 — för att jämföra utvecklingen inom förnybar energi med historiska teknikskiften inom konsumentelektronik och transporter. Det här är Tomas andra besök i podden. Han gästade även det andra avsnittet där han berättade om energiutvecklingen i Japan och Kina.

13 Okt 20211h 2min

62 avsnitt in i podden var dags att prata om det största bidraget till svensk energianvändning, dvs bioenergi. Om man räknar med den bioenergi som används som bränsle och den som indirekt används via fjärrvärme- och elsystemet motsvarar det strax över en tredjedel av svensk energianvändning.  Dagens gäst är Pål Börjesson, professor i miljö- och energisystem på Lunds tekniska högskola och tillika skogsbrukare. I avsnittet går vi dels igenom grunderna: hur ser skogens värdekedja ut, hur framställs de olika biobränslena, och hur ser deras klimatpåverkan ut.  Pål berättar om EU:s omdebatterade taxonomi för hållbara investeringar och vad den innebär för svenskt skogsbruk. Avslutningsvis resonerar vi kring skogens och bioenergins roll i framtidens energisystem.

22 Sep 20211h 4min

Medeltemperaturen på jorden har nu höjts med 1,1 grader sen 1800-talet. Stormar och extremväder blir allt vanligare, samtidigt som havsnivån höjs i snabbare takt. Det var några av slutsatserna från IPCC, FN:s klimatpanel, när de för ett par veckor sen publicerade deras sjätte utvärderingsrapport, den första stora genomlysningen av kunskapsläget kring klimatet sen 2013.  I avsnittet gästas vi av Deliang Chen, professor i fysikalisk meteorologi på Göteborgs universitet och, som ende svensk, en av rapportens samordnande huvudförfattare. Deliang berättar hur arbetet med att ta fram rapporten har gått till och går igenom de viktigaste lärdomarna om klimatet sen 2013.  Vi dyker ner extra i den kritiska frågan om osäkerheten kring klimatkänslighet, det vill säga hur stor uppvärmning man kan vänta sig vid en fördubbling av koldioxid i atmosfären. Vi pratar även om de scenarier som IPCC har tagit fram över klimatets utveckling framöver och resonerar kring vad som krävs i form av utsläppsminskningar för att temperaturen ska hålla sig under 1,5 graders uppvärmning i slutet av seklet.  Avslutningsvis går Deliang igenom hur IPCC resonerar kring så kallade tipping points — oåterkalleliga händelser som kan försvaga andra ekosystem och förstärka den globala uppvärmningen. Länk till den hemsida med klimatobservationer och IPCC:s scenarier som Deliang nämner vid minut 20.30 finns här: Digital Atlas Project

1 Sep 20211h 5min

I det 60:e avsnittet av podden gästas vi av Per Eckemark. Genom sin roll som chef för Nät på Svenska kraftnät är han ansvarig för underhåll och utbyggnation av det svenska stamnätet.  Avsnittet blev lite av det stora elnätsavsnittet där vi både får en genomgång av tekniken i sig — om för- och nackdelar med att föra över el med växelström och likström — och historiken, framtiden och statusen idag för det svenska elnätet. Vi går även in i detaljerna för hur ledtider för nya elnätprojekt kan sänkas i den mån som krävs för att möjliggöra energiomställningen.  Avslutningsvis får vi höra om Pers erfarenheter av sitt tidigare jobb som chef för högspänd likström (HVDC) på ABB — och vi får höra hur det faktiskt går till att bygga de gigantiska undervattenskablarna som i allt större grad binder ihop Europas elsystem.

21 Juli 20211h 3min

Lyssnar man på Bill Gates finns det en industri som över allt annat förkroppsligar utmaningen i klimatfrågan: cementindustrin. Produktion av cement står för runt 8% av de globala utsläppen och jämfört med transporter eller elproduktion har cementindustrin länge setts som notoriskt svår att ställa om.  I vårt 59:e poddavsnitt gästas vi av Karin Comstedt Webb. Hon är hållbarhetschef i norra Europa för HeidelbergCement, en av världens största tillverkare av byggmaterial. I Sverige äger de bl.a. cementfabriken i gotländska Slite där motsvarande tre fjärdedelar av den cement som används i Sverige produceras.  I avsnittet riktar vi framförallt in oss på nyheten som HeidelbergCement presenterade för några veckor sedan, om planen att göra fabriken i Slite till världens första koldioxidneutrala cementverk. Vi får förutom en grundkurs i cementtillverkning även höra om hur framstegen inom CCS (Carbon Capture and Storage) på senare tid har ökat förutsättningarna för en koldioxidneutral cementindustri. Och så slår Karin ett slag för ny gotländsk elinfrastruktur!

30 Juni 202159min

År 2007 i värmländska Glava jobbar 300 anställda i en av Europas mest högautomatiserade solpanelfabriker. Fabriken ägs av norska REC, Renewable Energy Corporation, på den tiden ett av världens största solcellsföretag.  I avsnittet gästas vi av Tommy Strömberg som var en av de ansvariga för fabriken i Glava. Vi pratar om de tidiga dagarna i den blomstrande europeiska solcellsmarknaden, hur man byggde upp fabriken i Glava — och vad som hände när Kina gav sig in i leken och tog över en stor del av den globala solcellsindustrin.  Men det är inte bara en historielektion utan vi går även igenom hur en solpanel produceras och hur värdekedjan ser ut. Vi får höra hur kostnaden för att tillverka en solpanel har kunnat sjunka med över 95% på 15 år och Tommy berättar vad han tror om utvecklingen framöver!

9 Juni 202159min

En av de stora stötestenarna i svensk energidebatt är: vad kommer att vara billigast i framtiden, ett elsystem med kärnkraft eller ett helt förnyelsebart system?  Det har vår senaste poddgäst, Chalmersforskaren Lina Reichenberg, tänkt mycket på. Tillsammans med hennes forskargrupp på Chalmers har hon räknat på en rad scenarier för det europeiska elsystemet. I avsnittet zoomar vi in på en av deras mest uppmärksammade studier, “The cost of a future low-carbon electricity system without nuclear power, the case of Sweden”. Lina berättar om resultatet — att skillnaderna mellan kostnaden för helt förnybara elsystem och de som även inkluderar kärnkraft verkar vara små — och går igenom under vilka scenarier resultaten är giltiga och vilka slutsatser man kan dra.  I avsnittet får vi även lära oss om hur energisystemmodellering går till i allmänhet och hur liknande studier av ett framtida svenskt elsystem kan komma till så pass annorlunda resultat (inte minst denna studie gjord på uppdrag av Svenskt Näringsliv).  Det citerades friskt från olika rapporter och artiklar i avsnittet så denna gång kommer avsnittet även med en bibliografi:  26.55, Korrigeringstillägg till Lina och hennes kollegors studie efter att antagandet om kärnkraftens bränslekostnader sänkts 29.00, Diskussion om kärnkraftens kostnader på Second Opinion  34.30, Studie om hur olika priser på solceller påverkar elsystemets kostnader 38.25, Diskussion om kapitalkostnader för olika kraftslag på Second Opinion 54.00, Lina och hennes kollegors studie av nyttan med “super grids”

19 Maj 202157min