Carl överlevde 1900-talets dödligaste vulkanutbrott
Vetenskapsradion30 Maj 2022

Carl överlevde 1900-talets dödligaste vulkanutbrott

Bara ett fåtal människor som var med när vulkanen Mont Pelée på Martinique fick sitt utbrott 1902 överlevde. Idag hade det varit annorlunda.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hela staden Saint-Pierre, som hade kallats "Karibiens Paris", utplånades i maj 1902. Omkring 28 000 människor dog, alla i staden utom en, och även de allra flesta på de skepp som låg på redden utanför staden. Men en som upplevde katastrofen och sedan kanske levde längst av dem som var där var sjömannen Carl Forsberg från Småland. I Vetenskapsradion På djupet hör vi hans vittnesmål ur en radiointervju 1939, och möter Forsbergs fosterdotter Annelie Rosenqvist som minns hur han trots den traumatiska upplevelsen verkar ha klarat sin mentala hälsa livet ut.

Vi hör också vulkanexperten Valentin Troll som berättar om varför katastrofen blev så dödlig, och om varför ett liknande utbrott idag skulle kunna förutsägas och kanske inte behöva döda en enda människa.

Medverkande: Valentin Troll, professor i petrologi vid Uppsala universitet; Annelie Rosenqvist, fosterdotter till Carl Forsberg; Marie Hardy, historiker verksam vid muséet över vulkanutbrottet i Saint-Pierre.

Reporter: Mats Carlsson-Lénart

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Avsnitt(500)

Släktforskning kan leda till nya upptäcker kring genetisk sjukdom - och slår hål på myter om vikingarna

Släktforskning kan leda till nya upptäcker kring genetisk sjukdom - och slår hål på myter om vikingarna

Forskare har skapat en enormt stor släktforskning kring den ärftliga sjukdomen Skelleftesjukan. På så vis hoppas man förstå varför den drabbar vissa släkter mer eller mindre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sjukdomen heter egentligen transtyretin amyloidos, och kan drabba nerverna i händer och fötter, men också att de felveckade proteinerna kan slingra sig in i hjärtan, njurar och ögon.Torrlabb med släktforskning från 1600-taletMalin Olsson är forskningsingenjör vid Umeå universitetsjukhus och visar runt i det hon kallar torrlabbet, nämligen platsen vid datorn.Här har hon och hennes kollegor kartlagt 900 nuvarande patienter och spårat deras släktingar till 1600- och 1700-talet. På så vis hoppas man förstå varför vissa släkter verkar klara sig bra trots den genetiska förändring, medan andra släkter drabbas hårdare. Slår hål på myterna om portugisiska sjömänForskarna har också kunnat slå hål på mytbildningen kring varför sjukdomen drabbat främst norra Sverige och norra Portugal. Varken vikingar eller portugisiska sjömän tycks ha varit boven i dramat. Medverkar gör Malin Olsson, medicine doktor i amyloidos tillika forskningsingenjör vid Umeå universitetssjukhus. Programledare och producent: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

31 Okt 202419min

Aborter då och nu – så har ingrepp, lagstiftning och tabun kring abort förändras globalt

Aborter då och nu – så har ingrepp, lagstiftning och tabun kring abort förändras globalt

På 1960-talet åkte svenskar till Polen för att göra abort. Nu går resorna åt andra hållet. Det pratas mycket om länder som inför hårdare lagar, men den generella trenden i världen är mer tillåtande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Förra veckan belönades Vetenskapsradions Lena Nordlund med Radioakademiens pris Guldörat i klassen årets folkbildare - radio, för en P4 Dokumentär som handlade om aborträtten i Sverige på 1960-talet. ”Carins” hemliga abortresa till Polen heter dokumentären och när den släpptes för ungefär ett år sen gjordes ett avsnitt av Vetenskapspodden om aborter förr och nu.

30 Okt 202419min

Skörda skogen och ha mångfalden kvar – här testas framtidens skogsbruk

Skörda skogen och ha mångfalden kvar – här testas framtidens skogsbruk

Nu vill allt fler skogsägare bruka markerna utan kalhyggen men hur ska det hyggesfria skogsbruket göras på ett sätt som verkligen gynnar insekter, växter och svampar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Joachim Strengbom från Sveriges Lantbruksuniversitet och Gustaf Granath från Uppsala Universitet gör försök med olika typer av hyggesfritt skogsbruk, för att se effekten på den biologiska mångfalden. Vi hör också Anders Söderström, skogschef på Uppsala Akademiförvaltning om varför man vill gå över till hyggesfritt skogsbruk. Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.se

29 Okt 202419min

Tänd pannlampan – så hittar du hösttecknen i beckmörkret

Tänd pannlampan – så hittar du hösttecknen i beckmörkret

Följ med i jakten på hösttecken i naturen tillsammans med jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker och Naturmorgons reporter Lisa Henkow. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Löven faller av träden och naturen förbereder sig för vintervilan, och det finns mycket intressant att upptäcka och se just på hösten. Runt knuten på Naturhistoriska riksmuséet i Stockholm, Didrik Vanhoenackers arbetsplats travar de ut i mörket med öron och ögon öppna för allt från svamp och mossor till höstliga fågelläten. Förutom lupp och kikare finns också värmekamera och fladdermusdetektor med i packningen för den stadsnära safarin i den tidiga morgontimman.

27 Okt 202419min

INFO: Nya Vetenskapsradion

INFO: Nya Vetenskapsradion

Nya Vetenskapsradion din dagliga guide till ny forskning och fascinerande vetenskap med Sveriges Radios vetenskapsredaktion. 20 minuter varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsradion På djupets poddflöde döps nu om till Vetenskapsradion, och slås ihop med Vetenskapsradion Forskarliv och Vetenskapsradion Hälsa till ett dagligt vetenskapsprogram.Dagligt vetenskapsprogram från Sveriges Radio – om ny forskning och fascinerande vetenskapI nya Vetenskapsradion guidar Sveriges Radios vetenskapsredaktion dig i ny forskning och djupdyker i vetenskapens värld. Alla gamla avsnitt av Vetenskapsradion På Djupet finns kvar att lyssna på i detta flöde. Gamla avsnitt av Vetenskapsradion Hälsa hittar du här. Gamla avsnitt av Vetenskapsradion Forskarliv hittar du här.

25 Okt 202445s

Arterna och klimatet – utmaningar som både krockar och samverkar

Arterna och klimatet – utmaningar som både krockar och samverkar

Sara Sällström rapporterar från det globala mötet om biologisk mångfald i Colombia. Hur ska vi klara både den utmaningen och klimatet på en gång? Hör också om varför det blev rabalder om sillbeslutet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckan beslutade EU att tillåta mer än dubblerat sillfiske i centrala Östersjön. Men forskare är missnöjda med beslutet trots att underlaget kommer från forskare.Ökad förnyelsebar elproduktion är en del av klimatarbetet. Men växande sol, vind och inte minst vattenkraft har stor påverkan på den biologiska mångfalden. Men arbete med att rädda både klimatet och den biologiska mångfalden kan också samverka.Vår reporter Sara Sällström är på plats i Cali i Colombia, på det stora mötet om biologisk mångfald, COP16, och klimatreporter Daniel Värjö är i studion.Programledare och producenter:Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.seCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

25 Okt 202419min

I Colombia tar FN nästa steg för att rädda jordens arter

I Colombia tar FN nästa steg för att rädda jordens arter

I Colombia har världens länder samlats för att fatta viktiga beslut om framtiden för livet på jorden. Hör om vad som står på spel i det stora FN-mötet COP 16 om biologisk mångfald som pågår just nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I december 2022 kom länderna i FN:s konvention om biologisk mångfald överens om flera globala mål som både ska stoppa förlusten av arter till år 2030, och få jordens ekosystem att påbörja en återhämtning. Nu träffas länderna igen för första gången sedan dess för att se hur det går med arbetet, och nu måste viktiga beslut fattas för hur målen ska genomföras. Biologen Torbjörn Ebenhard har jobbat med frågan sedan början av 1990-talet och berättar om både hopp och frustration när det gäller det globala arbetet med att försöka stoppa ett nytt massutdöende på jorden.Programledare: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.seReporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se

22 Okt 202419min

Därför drabbas laxen i älvarna av havets dåliga hälsa (repris)

Därför drabbas laxen i älvarna av havets dåliga hälsa (repris)

Den vilda laxen i Östersjön har länge varit en framgångssaga som visar att det går att rädda ett minskande fiskbestånd. Men nu vandrar färre laxar upp i älvarna igen. Vad är det som har hänt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Utbyggnad av vattenkraft, timmerflottning och fiske gjorde att den vilda laxen i Östersjön var i princip utrotad i början av 1990-talet, säger Thomas Johansson som är generalsekreterare för Stiftelsen för Östersjölaxen.Vändningen kom med restaurering av vattendrag och införandet av EU:s fiskekvoter, som ledde till att laxen återhämtade sig.Fram tills de senaste två somrarna – för nu minskar laxen i älvarna igen. Johan Dannewitz på Sverige lantbruksuniversitet och andra forskare misstänker starkt att orsaken är att strömmingsbesstånden befinner sig i kris så att ung lax har mindre mat att äta.Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.seProgrammet är en repris från augusti 2024.

21 Okt 202419min

Populärt inom Vetenskap

svd-nyhetsartiklar
p3-dystopia
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
doden-hjarnan-kemisten
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
det-morka-psyket
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
rss-vetenskapsradion
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
ufo-sverige
bildningspodden
rss-vetenskapsradion-2
sexet
vetenskapsradion
hacka-livet
medicinvetarna
rss-spraket
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
a-kursen