Så kan chefer skapa en frisk arbetsplats

Så kan chefer skapa en frisk arbetsplats

För att få en frisk och hälsosam arbetsplats kan chefer göra mycket, men de får sällan tillräckligt stöd, enligt flera experter under Almedalsveckan i Visby.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Förutom stress är depression och ångest det som numera i högre utsträckning drabbar anställda, till skillnad från tidigare när det mer handlade om skador på rörelseorganen. Forskning av bland anant Monica Bertilsson visar att chefer behöver få veta om de anställda mår dåligt för att också kunna gå in och stödja. När det sker kan ofta hela arbetsplatsen få glädje av förbättrade strukturer på jobbet. Men psykiska sjukdomar på mindre arbetsplatser är sällanhändelser, vilket gör att det kan vara svårt att utbilda cheferna. Forskning har visat att de ofta vill ha stöd av andra chefer som varit med om liknande situationer.

I Borås stad håller forskaren Jens Wahlström med kollegor på och kartlägger vad som kännetecknar en hälsosam organisation i samband med att anställda har fått svara på särskilda frågor i medarbetarundersökningar. Preliminära resultat i studien MORFAR visar att det också ledde till färre sjukskrivningar. Än så länge har forskarna inte hunnit analysera vad som skapar den så kallade organisationshälsan.

Efter pandemin har forskning av Mattias Elg visat att arbetsplatser kunde ställa om och bli väldigt effektiva på kort sikt. Det innebar att man inte prioriterade fortbildning och administration men i långa loppet ledde det till problem.

Chefers ansvar på arbetsplatsen för att uppmuntra till pauser är viktigt, och kan göra att medarbetarna i längden blir mer effektiva, visar forskning av Lina Ejlertsson. Hör mer i Vetenskapsradions fördjupningsprogram.

Experterna deltog i AFA försäkrings seminarium om en friskare arbetsmiljö under Almedalsveckan i Visby 2025.

Medverkar gör Monica Bertilsson, docent och lektor i Folkhälsovetenskap och leg arbetsterapeut, Göteborgs universitet, Mattias Elg, professor i kvalitetsteknik, Linköpings universitet, Jens Wahlström, lektor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet och Lina Ejlertsson, doktor i folkhälsovetenskap vid Lunds universitet.

Programledare Annika Östman
annika.ostman@sverigesradio.se

Producent Katarina Sundberg
katarina.sundberg@sverigesradio.se

Avsnitt(1000)

Astronaut fann jordens äldsta sten – på månen

Astronaut fann jordens äldsta sten – på månen

Jordens äldsta sten är 4,1 miljarder år gammal, enligt ny forskning. Men det märkvärdigaste med den här stenen är kanske inte den höga åldern, utan platsen den hittades på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Stenen blev upplockad från månens yta av en Apollo 14-astronaut, och delen som kommer från jorden väger inte mer än 2 gram. På jorden finns en begränsad mängd med stenar att studera som hämtats från månen. Men i och med att allt fler länder nu satsar på att skicka farkoster till månen, ökar också chansen att få mer forskningsmaterial. MED: Jeremy Bellucci, planetforskare på Naturhistoriska riksmuseet, Martin Whitehouse, professor och föreståndare på jonmikrosond-laboratoriet Nordsim på Naturhistoriska riksmuseet, Kristine Dannenberg, ansvarig för forskningsfrågor på Rymdstyrelsen. Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.se

7 Feb 201919min

Grönlandsvatten kan bromsa Golfströmmen

Grönlandsvatten kan bromsa Golfströmmen

Den havsström som för värme upp till våra breddgrader kan bromsas betydligt de närmaste decennierna av smältvatten från Grönlands isar, enligt ny forskning. Vi träffar glaciologen Per Holmlund för ett samtal om världens isar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Per Holmlund har arbetat med glaciologi sedan 1980-talet och är nu professor i ämnet vid Stockholms universitet. Han har gjort forskningsresor till bland annat Antarktis och Patagonien, och forskar även vid Tarfala forskningsstation i Abiskofjällen. Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se Studien som refereras till i programmet: Nicholas R. Golledge et al, 2018. Global environmental consequences of twenty-first-century ice-sheet melt. Nature. Doi: 10.1038/s41586-019-0889-9

7 Feb 201919min

Präster gör sig redo för smarta robotar

Präster gör sig redo för smarta robotar

Hur ska vi förhålla oss till artificiell intelligens? Hur kommer smarta robotar att påverka oss som människor? Frågor som dessa togs upp till diskussion på prästdagarna i Lund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Biskop Johan Tyrberg har själv en smart högtalare hemma, som han tycker att han bör tala trevligt till trots att det bara är en maskin. Tyrberg är den som står bakom prästdagarna i Lund, som ägnades helt åt frågor om artificiell intelligens. Självkörande bilar, smarta robotar och AI i vården är frågor som blir allt mer aktuella. Prästerna behöver vara beredda på diskussionerna ute i sina församlingar, menar biskopen. Och i kärnan av funderingarna finns den urgamla teologiska frågan: Vad innebär det att vara människa? I programmet medverkar: Johan Tyrberg, biskop i Lunds stift. Prästerna Josefina Solberg, Martin Skåring, Mikael Göth, Minna Maksimov och Kristina Sjöström. Malcolm Brown, präst och samordnare för etikfrågor i Church of England. Sara Wrige, teknologie doktor och präst. Kalle Åström, matematikprofessor vid Lunds universitet som startat ett nätverk för AI-forskare i Lund. Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

5 Feb 201919min

"Vad finns det för sjukdomar i släkten?"

"Vad finns det för sjukdomar i släkten?"

Många adopterade har inget svar på en av läkarnas vanligaste frågor. Att inte känna till släktens sjukdomshistoria kan göra det svårt att utreda en patient och förebygga ärftliga sjukdomar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Adopterade Carina Lövkvist från Ecuador höll på att dö av en ärftlig sjukdom som det tog svensk sjukvård tio år att diagnosticera korrekt. Den biologiska släktens sjukdomshistoria kan vara en viktig pusselbit för att utreda en patient. Utan kunskap om sitt ursprung går man miste om möjligheten att få förebyggande vård. Med: Carina Lövkvist, adopterad, Anders Lövkvist, adopterad, Magnus Nordenskjöld, professor klinisk genetik KI Stockholm, Lynn Åkesson, professor i etnologi Lunds universitet, Anders Gummesson, specialistläkare klinisk genetik Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg. Ylva Carlqvist Warnborgvet@sverigesradio.se

4 Feb 201919min

Här är 70-åringarna som bidrar med sig själva till forskningen

Här är 70-åringarna som bidrar med sig själva till forskningen

Kvinnor och män över 70 blir allt mer lika varandra både medicinskt och psykiskt. Det är en av de slutsatser man kan dra av H70 studien som nu pågått i snart 50 år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Som ett tack för hjälpen bjöd forskare i den så kallade H70-studien in alla de göteborgare födda 1944 som bidragit med data till denna unika undersökning. Och deltagarna kom, i massor, för att få veta mer om all den forskning som datainsamlingen bidrar till, hur långt den kommit och vad forskarna inom sina olika fack hoppades kunna åstadkomma. I programmet medverkar Ingmar Skoog, forskningsledare och föreståndare för AgeCap, Hanna Falk Erhag, docent vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Göteborgs Universitet, Erik Westman, forskare i klinisk geriatrik KI, Johan Skoog, doktorand psykologiska institutionen Göteborgs Universitet, Gösta Olin, försöksdeltagare samt Lena Jacobsson och Margareta Göransson, försöksdeltagare. Programledare: Elisabeth Renström Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

3 Feb 201919min

När naturens krafter segrar (R)

När naturens krafter segrar (R)

Människor är duktiga på att betvinga naturen, men det har inte alltid gått och kommer inte alltid gå att göra det. I Danmark har man lyckats tygla sandflykten, men stranderosion är ett större problem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Vetandets värld besöks fyren Rubjerg Knude på Jyllands västkust. År 1900 byggdes fyren och den släcktes 1968, eftersom en vandrande sanddyn lagt sig i vägen för fyrens ljus. Nu har sanden vandrat iväg och om fyren vore tänd skulle de sjöfarande kunna se ljuset igen. Men i stället finns ett annat problem, havet som när fyren byggdes låg 200 meter bort, har kommit närmare och fyrtornet står nu bara några få meter från en avgrund. Om inte fyren rivs eller flyttas kommer den inom ett par år att rasa ner, 30 meter på stranden. I programmet hörs: Jakob Kofoed, naturguide Vendsyssel Historiske Museum, Lars Clemmensen, professor Köpenhamns universitet, Villy Hansen, naturguide Skagen. Mats Carlsson-Lénartvet@sverigesradio.se Producent: Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

31 Jan 201919min

Hundmat god nog för människor?

Hundmat god nog för människor?

Hundmaten får allt bättre kvalitet. Är den till och med så pass bra att människor skulle kunna äta den? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Analyser visar att dagens hundmat har nära på samma näringsinnehåll som är rekommenderat till människor. Samtidigt går trenden mot att ge hundar allt mer kött, eller rent av bara kött, och detta är foderforskare kritiska till. Dels har hundarnas köttätande indirekt en negativ inverkan på klimatet, dels är hundar inte vargar - deras ämnesomsättning har förändrats av tusentals års samliv med människor och kan därför till exempel tillgodogöra sig stärkelse. På senare år har man också börjat uppmärksamma allergier hos hundar - mot bland annat proteiner som finns i olika typer av kött. I programmet hörs: Hanna Palmqvist, doktorand på SLU forskar på hundfoder, och Rolf Spörndly, foderforskare på SLU. Gustaf KlarinGustaf.klarin@sverigesradio.se

30 Jan 201919min

Utbildning för många viktigt för nya forskningsministern (R)

Utbildning för många viktigt för nya forskningsministern (R)

Matilda Ernkrans (S) är ny forskningsminister. Vem är hon, och vad vill hon med svensk forskning? Vetandets värld möter en färsk minister som brinner för att fler ska få högre utbildning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det första den nya ministern nämnde om sitt uppdrag handlar om att tillgängliggöra högre utbildning i hela landet och att universitet och högskolor ska samverka med det omgivande samhället. Vad tänker hon om spetsforskning, om anslag till nyfikenhetsstyrd forskning, och om att Sverige halkar efter som innovationsland? Vetandets värld möter Matilda Ernkrans i en lång intervju innan första ämbetsveckan är slut. Programmet är en repris från i fredags, som sänds igen med anledning av att dagens sändning kl 12.09 utgår. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

29 Jan 201919min

Populärt inom Vetenskap

svd-nyhetsartiklar
p3-dystopia
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
rss-vetenskapligt-talat
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
det-morka-psyket
rss-vetenskapsradion
rss-vetenskapsradion-2
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel
sexet
medicinvetarna
paranormalt-med-caroline-giertz
bildningspodden
hacka-livet
rss-vetenskapspodden
a-kursen
halsorevolutionen
dumforklarat
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli