Therése Hindman Persson, Om effekttariffer och incitament för mer effektivt nyttjande av elnäten

Therése Hindman Persson, Om effekttariffer och incitament för mer effektivt nyttjande av elnäten

Therése Hindman Persson är chefsekonom och ställföreträdande generaldirektör på Energimarknadsinspektionen, som har den grannlaga uppgiften att reglera elnätverksamhet i Sverige.

I avsnittet fokuserar vi på incitament för att skapa ett mer effektivt nyttjande av elnäten. Fördelen med ett högre utnyttjande är att mer förbrukning och produktion kan anslutas snabbare, samtidigt som behovet och kostnaden för att bygga ut elnäten hålls nere.

Vi pratar om redskap för att uppnå detta, såsom rätt utformade effekttariffer, lokala flexibilitetsmarknader där elnätföretag kan köpa flexibilitet under särskilt ansträngda timmar — och flera andra lösningar som elnätägare kan använda i driften av sina elnät. Och vi frågar helt enkelt Therése hur Energimarknadsinspektionen jobbar för att skapa incitament för detta.

I avsnittet refereras till följande rapporter och artiklar:

Elnätstariffer för ett effektivt utnyttjande av elnäten — Energimarknadsinspektionen, 2020

Reformerad intäktsram — Lars Bergman med flera, Energiforsk, 2024

Intäktsregleringen missgynnar elnät med mycket sol- och vindkraft — Per Everhill, Tekniska Verken, 2025

Inriktning för reglering av elnätsföretagens intäktsramar 2028-2031 — Energimarknadsinspektionen, 2025

Avsnitt(128)

Dan-Eric Archer, Om batterier i elsystemet

Dan-Eric Archer, Om batterier i elsystemet

Det finns en rad användningsområden för batterier i elsystemet: balansera prisskillnader på elmarknaden genom att köpa el billigt ena stunden, och sälja dyrt andra. Bidra till en effektivare nätbyggnad. Möjliggöra för fastighetsägare att lagra överskottet från sina solceller. Och hjälpa Svenska kraftnät att bibehålla frekvensen i elsystemet. Inte för inte de kallas “elsystemets schweizerkniv”! I vårt 71:a avsnitt får vi hjälp av Dan-Eric Archer, vd och grundare för energitjänsteleverantören CheckWatt, att bena ut de olika verktygen på schweizerkniven. Hur funkar de? Hur ser ekonomin ut? Kan man kan utföra flera nyttor samtidigt? Och vilka typer av projekt finns i Sverige idag?  Allra djupast dyker vi ner i det användningsområde som Dan-Eric ser som mest intressant för batterier idag: tillhandahållande av olika typer av stödtjänster med syfte att bibehålla frekvensen i elsystemet. Vi får bl.a. hjälp att förstå vilka typer av frekvensmarknader som framförallt är aktuella för batterier och hur det praktiskt går till när dessa tjänster ska erbjudas till Svenska kraftnät.  Avslutningsvis slår Dan-Eric ett slag för batterier som alternativ till att bygga ut elnätet. Vi får även höra om hans senaste resa till Kenya där han är med och startar upp ett installationsföretag för solceller.  Relaterad läsning: Är tiden för storskaliga batterianläggningar kommen?

30 Mars 20221h 6min

Jytte Guteland, Om klimatpolitik i EU

Jytte Guteland, Om klimatpolitik i EU

I poddens 70:e avsnitt gästas vi av Jytte Guteland, EU-parlamentariker för Socialdemokraterna och en av Europas mest inflytelserika politiker på klimatområdet.  För ungefär ett år sen kom EU med nyheten att man antagit en ny klimatlag där Jytte, som huvudförhandlare för Europarlamentet, i allra högsta grad var delaktig i processen. I klimatlagen fastställdes bl.a. målet om att EU:s utsläpp ska reduceras med 55% till 2030 jämfört med 1990. Till 2050 ska nettoutsläppen vara noll. Förutom att gå igenom hur klimatlagen togs fram, ger Jytte en bild av hur politik i allmänhet går till i EU och hur de viktigaste institutionerna — EU-kommissionen, Ministerrådet, Europaparlamentet och Europeiska rådet — förhåller sig till varandra.  Vi pratar även om EU:s viktigaste verktyg för att nå utsläppsmålen. Under paraplyet Fit for 55 — EU:s stora åtgärdspaket för att få ner utsläppen med 55% till 2030 — ryms bland annat skärpningar av EU:s utsläppshandel, hårdare utsläppskrav på sektorer såsom sjö- och luftfart, och koldioxidtullar. Dessa betar vi av i tur och ordning.  Avslutningsvis pratar vi om EU:s omdebatterade taxonomi för hållbara investeringar. Jytte förklarar vad syftet med taxonomin är och hur hon resonerar kring hållbarhetsklassificeringar av till exempel svenska skogsprodukter och olika typer av kraftslag.  Ett par förtydliganden: I avsnittet nämns att priset på koldioxid inom EU:s utsläppshandel är uppe på knappt 100 Euro per ton. Sen avsnittet spelades in har dock priset gått ner till runt 70 Euro per ton. Avsnittet spelades även in före Rysslands invasion av Ukraina, vilket definitivt hade tagit upp mer plats om vi hade spelat in idag.

9 Mars 20221h 8min

Magnus Olofsson, Om smarta och starka elnät

Magnus Olofsson, Om smarta och starka elnät

I vårt 69:e poddavsnitt gästas vi av kraftsystemingenjören Magnus Olofsson som under sin karriär bl.a. hunnit med en doktorsexamen från KTH och sejourer som generaldirektör för Elsäkerhetsverket och vd för Energiforsk. Sen 2013 är han även invald som ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA. I avsnittet tittar vi under huven på det svenska elsystemet. Hur överförs el? Vad är rotationsenergi, spänningsstabilitet, kortslutningseffekt — och varför är de viktiga för driften av elsystemet? Vi reder även ut varför kapaciteten i elnätet mellan norra och södra Sverige snarare har minskat än ökat, med inlåst kraftproduktion i norr och högre elpris i syd som konsekvens.  Avslutningsvis pratar vi om lösningar på de olika utmaningar elsystemet står inför. Magnus slår ett slag för en av sina hjärtefrågor, accelererade investeringar i ny överföringskapacitet. Vi går även igenom några av de “smarta nät”-tekniker som Magnus och KTH-professorn Lars Nordström skrev om på Dagens Industri häromveckan, och som har potential att utöka kapaciteten i elnätet. (Ett exempel är den “STATCOM” som Svenska kraftnät installerade i fjol.)  Vill du höra mer från Magnus rekommenderar vi att följa honom på twitter.

16 Feb 20221h 15min

Göran Nyström, Om framtidstro i svensk stålindustri

Göran Nyström, Om framtidstro i svensk stålindustri

När andades svensk stålindustri samma framtidsoptimism som nu? Ja, det var bra länge sen, om vi ska tro vår senaste poddgäst Göran Nyström, vice-vd på japanskägda svenska stålföretaget Ovako. 2021 startas det stål-startups, ministrar åker skytteltrafik till våra svenska stålföretag, och tidningarna rapporterar ständigt om nya framsteg kring fossilfritt stål. Och i centrum står stålbranschens utmaning att ställa om till en koldioxidneutral process. I avsnittet tar vi avstamp i historiken kring stålproduktion i Sverige och Göran berättar om vilken roll svensk stålindustri har globalt. Vi får även höra om de olika processtegen för att producera och återvinna stål.  Göran Nyström går igenom olika sätt att få ner utsläppen från stålproduktion, och  förklarar skillnaden mellan hur vätgas används inom HYBRIT-projektet för att reducera järnmalm (grundråvaran i stålproduktion) och i Ovakos fall, där vätgas används för att ersätta gasol i uppvärmningen av stål. Göran berättar även om Ovakos bygge av vad som vid färdigställande lär bli Sveriges största vätgasfabrik. Avslutningsvis resonerar vi om hur snabbt den globala stålindustrin kan ställa om sin produktion till en koldioxidneutral process, och där paralleller dras till en studie av forskare från LTH och SEI.

26 Jan 202256min

Björn Sandén, Om energiomställningen under 2021

Björn Sandén, Om energiomställningen under 2021

Vilka händelser har haft störst betydelse för energi- och klimatomställningen under 2021? Mitt i julstöket satt vi ner med Björn Sandén, professor i hållbarhet och innovation på Chalmers, för att göra bokslut över året. (Björn gästade även avsnitt 1 och avsnitt 28 av podden.) Vi började med att prata om nyheterna på klimatområdet. I höstas släppte IPCC sin nya utvärderingsrapport, i Glasgow möttes världens politiker för att snacka ihop sig - och parallellt, högt upp i norr, har planerna om att producera framtidens bränslen och material börjat lägga grunden för en svensk nyindustrialisering. Vi går även igenom den kaotiska situationen på de globala energimarknaderna. Vi resonerar kring vad höga el- och bränslepriser innebär för samhällets acceptans för energiomställningen — och Björn agerar terapeut genom att trycka på varför vi även fortsättningsvis ska ha tilltro till marknaden.  På teknikfronten då? Vi siktar in oss på att den globala solcellsmarknaden fortsätter att växa stadigt trots pandemi och fraktkaos, laddbara bilar ökar sin andel av nybilsförsäljningen med 100% jämfört med 2020, och CATL, världens största tillverkare av elbilsbatterier, lanserar natriumjonbatterier.

31 Dec 20211h 10min

Gerteric Lindquist, Om värmepumpar — en svensk framgångshistoria

Gerteric Lindquist, Om värmepumpar — en svensk framgångshistoria

När Gerteric Lindquist 1988 tog över som vd på NIBE, värmeteknikföretaget i småländska Markaryd, var det fortfarande tidiga dagar på värmepumpsmarknaden.  Över tre decennier senare har värmepumpar blivit en svensk energiteknisk framgångshistoria; idag har över 60% av småhusen minst en värmepump installerad och tillsammans med fjärrvärmen är de anledningen till att vi i stort sett har övergett fossila bränslen för uppvärmning. NIBE då? Idag omsätter de 30 miljarder (jämfört med 250 miljoner 1988), har nästan 20 000 anställda i över 30 länder, och är en av världens största tillverkare av värmepumpar.  I avsnittet får vi höra Gerterics erfarenheter av 34 år som vd för NIBE och om den värmepumpsmarknad som har vuxit upp parallellt. Han förklarar hur en värmepump fungerar och berättar om de tekniska framsteg som lett till att värmepumpar har blivit effektivare och mer hållbara under åren.  Avslutningsvis pratar vi om värmepumpens roll i ett elsystem där produktionen i större utsträckning varierar med väder och vind. Gerteric ger även en internationell utblick; vi får höra varför regioner såsom kontinental-Europa och USA i stor grad fortfarande använder fossila bränslen för uppvärmning och om möjligheterna för värmepumpar att bli en central del av lösningen.

15 Dec 20211h 1min

Thomas Sterner, Om klimatet och ekonomin

Thomas Sterner, Om klimatet och ekonomin

I det 65:e avsnittet av podden gästas vi av Thomas Sterner. Thomas är professor på Göteborgs universitet och en av Europas främsta miljöekonomer.  Med den senaste IPCC-rapporten färskt i minne börjar vi med en diskussion om hur klimatförändringarna förväntas påverka ekonomin. Thomas förklarar hur man kan räkna på skador som uppstår av klimatförändringar och hur han resonerar kring skador som uppstår många år in i framtiden. Han kontrasterar även sina egna forskningsresultat med ekonomiprofessorn William Nordhaus som 2018 fick Nobelpriset för att “ha infört klimatförändringar i långsiktig makroekonomisk analys”. (Diskussionen här utgår bl.a. från forskningsartikeln “Few and Not So Far Between: A Meta-analysis of Climate Damage Estimates” som Thomas har skrivit tillsammans med sin kollega Peter Howard.) Vi dyker även ner i frågan om koldioxidskatter. Thomas förklarar vad de har haft för roll i omställningen av det svenska energisystemet och delar med sig av anekdoter om när han har missionerat för koldioxidskatter i andra delar av världen.  Avslutningsvis går vi igenom rättviseaspekter kring högre avgifter på att släppa ut koldioxid. Innebär koldioxidskatter en större belastning på de med minst resurser? Och hur kan politiker genomföra dem utan att de väcker motsvarande gula västarna-uppror?

24 Nov 20211h 4min

Mats Nyblom, Om hur tåget ska få sin renässans

Mats Nyblom, Om hur tåget ska få sin renässans

Vad som i tonåren började som ett brinnande intresse utvecklades för Mats Nyblom till en karriär i järnvägens tjänst. De senaste decennierna har han bl.a. varit med och byggt upp godstågföretaget Hector Rail till att tangera miljardomsättning, försökt etablera lågpriståg på helger (Saga Rail), och hjälpt DN att köra ner sina läsare till Venedig.  Det 64:e avsnittet av podden spelade vi passande nog in på Mats egna järnvägsstation - Kragenäs station längs Bohusbanan. I avsnittet ger Mats en historik av den svenska järnvägen, och berättar — genom erfarenheter av att driva tågföretag på både gods- och passagerarsidan — om hur den svenska tågmarknaden fungerar idag. Mats går även igenom tågets huvudsakliga för- och nackdelar i förhållande till andra transportslag.  Avslutningsvis resonerar vi kring hur tåget kan bli bättre i framtiden. Hur kan den befintliga tåginfrastrukturen nyttjas bättre? Hur får man till nattåg på 5 timmar till Hamburg? Vilka tekniska framsteg kan vi hoppas på? Mats går även igenom hur han resonerar kring de snabbtågförbindelser som planeras i Sverige. För den som vill veta mer om historiken kring den svenska järnvägen och ta del av essäer från Mats karriär inom tågbranschen finns hans bok att beställa här.

3 Nov 20211h 14min

Populärt inom Business & ekonomi

badfluence
framgangspodden
varvet
rss-borsens-finest
uppgang-och-fall
avanzapodden
rss-dagen-med-di
fill-or-kill
svd-ledarredaktionen
affarsvarlden
dynastin
lastbilspodden
rss-kort-lang-analyspodden-fran-di
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
tabberaset
rss-theodor-ekstrands-podcast
ekonomiekot-extra
montrosepodden
rss-en-rik-historia
market-makers