Den fossila fällan – Romarna gräver fram kolet (R)
Del 1. Redan strax efter Kristi födelse bröt och använde romare fossilt kol i närmast industriell skala i England, och tog därmed det kanske första kända steget på vägen mot dagens klimatkris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När man ser en bit stenkol är det inte självklart att man förstår att den kan brinna, och ännu mindre att den skulle kunna orsaka klimatförändringar. Men en gång i tiden måste en sådan svart sten hamnat i en brasa och tänt en första mänsklig aptit för fossila bränslen, som sedan växt in i vår moderna tid.Vi besöker kolfälten i norra England där det hela kan ha börjat, och där det finns tydliga spår på att redan romarna bröt och eldade fossilt kol på vad arkeologen Andrew Birley kallar industriellt sätt. Vid fortet Vindolanda bröt romarna också metaller som de använde kolet för att bearbeta, och Birley menar att fossilt kol till och med var viktigt i bygget av Hadrianus mur, som än idag är det största byggnadsverket i Storbritannien.Det här är första delen i serien "Den fossila fällan - hur vi skapade klimatkrisen".Medverkande: Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH; Ray Hudson, professor i geografi vid Durham University, och Andrew Birley, chef för de arkeologiska utgrävningarna vid Vindolanda.Programmet är en repris från 18/10 2021. Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Peter Normarkpeter.normark@sr.se
27 Dec 202119min
Vetenskap för 100 miljarder på väg ut i rymden
Rymdteleskopet James Webb är en av de djärvaste vetenskapliga satsningarna på många år på samma nivå som en månlandning, säger vissa. Men kommer allt att fungera? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. James Webb-teleskopet ska ge os en helt ny bild av universum är det tänkt, och kanske hitta spår av liv på avlägsna planeter. Men uppskjutningen och resan genom rymden är tekniska utmaningar på en helt ny nivå. Hundratals moment måste fungera felfritt för att det ska lyckas, så att inte denna satsning på ca 100 miljarder kronor ska gå upp i rök, i värsta fall bokstavligen.Vi hör Göran Östlin, astronom på Stockholms universitet, som varit med sedan starten av projektet, Keith Parrish, tekniskt ansvarig vid Nasas Goddard Space Center, Charlotte Beskow som är den Europeiska rymdstyrelsen ESAs ansvariga på plats vid rymdcentret Kourou i Franska Guyana, och Daniel de Chambure som övervakar uppskjutningen av raketen där teleskopet ska ligga på väg ut i rymden.Medverkande: Göran Östlin, Professor Astronomi Stockholms Universitet; Keith Parrish, Commissioning Manager James Webb Space Telescope Nasa; Charlotte Beskow, representant på plats vid Kourou Space Center ESA; Daniel de Chambure, Head of Launching systems Kourou Space Center ESA.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
21 Dec 202119min
"Coolt att vara ensam i världen att ha svaret på ett mysterium" (R)
David Julius, en av årets nobelpristagare i medicin, upptäckte en helt ny receptor i våra celler som gör att vi kan omvandla temperatur till en nervsignal som hjärnan förstår. När han i ett mörkt labb såg odlade celler lysa med ett färgat sken förstod han att han hade löst ett mysterium. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Det är coolt att åtminstone i ett ögonblick vara den enda i hela världen som har svaret på ett mysterium", säger David Julius, och det är sådana ögonblick som får en att vilja fortsätta med forskningen, lägger han till. I Vetenskapsradion På djupet berättar han hur upptäckten gick till, om hur suget efter LSD hos några gamla hippies fick in honom på den här forskarbanan, och hur ett avhopp från en elitskola i New York var bra för hans vetenskapsintresse.Programmet är en repris från 30/11 2021. Medverkande: David Julius, Nobelpristagare i medicin 2021 och professor i fysiologi, University of San Francisco.Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
20 Dec 202119min
Så ska flyget bli hållbart
År 2050 siktar den internationella flygbranschen på netto noll-utsläpp av koldioxid, och svensk forskning är med i framkant kring vätgas som flygbränsle. Hur klarar vi att fortsätta flyga i framtiden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Alternativet till hållbart flyg är inget flyg alls, konstaterar hållbarhetschefen Maria Fiskerud på flygbolaget BRA, ett av många flygbolag i världen som skrivit under på att med ny teknik och nya bränslen bidra till minimerad klimatpåverkan. Biobränslen har kommit längst, men utvecklingen kring alternativ som elektrobränslen och vätgasflyg pågår för fullt, bland annat på Chalmers i Göteborg. Hur klarar vi framtidens flyg med vätgas, elektrobränslen och biobränslen? Medverkande: Maria Fiskerud, hållbarhetschef flygbolaget BRA; Tomas Grönstedt, professor turbomaskiner Chalmers; Maria Grahn, docent energisystemanalys Chalmers Göteborg; Isak Jonsson, forskningsingenjör och doktorand Chalmers Göteborg. Reporter: Ylva Carlqvist-WarnborgProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
14 Dec 202119min
