Dreyfusaffären – spionmysteriet som splittrade Frankrike

Den 27 oktober 1981 gick den sovjetiska ubåten U 137 på grund i Gåsefjärden utanför Karlskrona. De styrande i Moskva skyllde på felnavigering men denna förklaring avvisades med kraft av den svenska militären. Den sovjetiska ubåten stod långt inne i ett militärt skyddsområde och hade dessutom följt en hemlig krigsfarled. För svenskarna rådde det inga tvivel om att kränkningen av svenskt territorium varit avsiktlig. När Sovjetunionen krävde att få gå in med en bärgningsstyrka och dra loss ubåten sa den svenska regeringen nej. Gränsen skulle försvaras med våld om så krävdes. Situationen förvärrades ytterligare då det visade sig att ubåten med största sannolikhet hade kärnvapen ombord. Bilder av den grundstötta sovjetiska ubåten kablades ut över världen och för en svensk publik har de kommit att bli själva sinnebilden av Sverige under det kalla kriget.I efterdyningarna av incidenten med U137 följde en lång rad ubåtsjakter som fick stor massmedial uppmärksamhet. Trots omfattande vapeninsatser lyckades den svenska marinen aldrig tvinga upp någon främmande undervattensfarkost till ytan.I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om den sovjetiska ubåten 137 och 1980-talets ubåtsjakter. Hur nära var det att bli en väpnad konflikt mellan Sverige och Sovjetunionen 1981? Vilka motiv kan tänkas ha legat bakom ubåtskränkningarna? Vad var det egentligen den svenska marinen jagade och var undervattensfarkosterna verkligen sovjetiska?Bild: U 137, senare även känd som S-363, som gick på grund på skäret Torhamnaskär (vid ön Torumskär) vid inloppet till Gåsefjärden, i militärt skyddsområde utanför Karlskrona, Blekinge den 27 oktober 1981, Marinmuseum, CC BY 4.0Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

20 Apr 202339min

Den nobelska smällen var en våldsam explosion som i september 1864 skakade om Stockholm och den tidningsläsande svenska allmänheten. Sex personer strök med i explosionen, bland andra Emil Oscar Nobel – en 21-årig student vid Uppsala universitet, som dessutom råkade vara lillebror och våghalsig medhjälpare till den i våra dagar smått legendariske Alfred Nobel.Den nobelska smällen blev på många sätt en historisk milstolpe. På Södermalm i Stockholm delade man länge in tiden i ett ”före” och ”efter” explosionen på Heleneborg: en anrik malmgård på Söder Mälarstrand där den lika innovativa som bohemiska familjen Nobel hade inrättat bostad och nitroglycerinlaboratorium.För familjen Nobel och inte minst Alfred själv innebar den ohyggliga sprängolyckan att arbetet med att ”tämja” det livsfarliga nitroglycerinet gick in i en ny och intensifierad fas. Bland annat blev det nu förbjudet att arbeta med nitroglycerinframställning inom tättbebyggt område, så hela verksamheten flyttade ut till nybyggda fabrikslokaler vid Vinterviken i våra dagars Aspudden.I dagens avsnitt av En oväntad historia fördjupar sig historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund i den sprängfarliga bakgrundshistorien till Nobels testamente. De fokuserar på Alfred Nobels starka fascination för nitroglycerin: ett kemiskt framställt sprängämne som familjen Nobel började saluföra under varunamnet ”Nobels Sprängolja” i 1860-talets Sverige. De pratar om dynamiten och andra innovationer som gjorde det möjligt att använda sprängoljan under kontrollerade former, men också om de många sprängolyckor och andra motgångar som kantade vägen till framgång – liksom också vägen till den berömda fond som med Alfred Nobels egna ord skulle premiera dem som ”under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta.”Bild: Montage av Heleneborgs malmgård på Södermalm i Stockholm kring 1900, samt Emil Nobel (1843-1864), fotografer okända, Wikipedia, Public Domain.LitteraturtipsIngrid Carlberg: Nobel. Den gåtfulle Alfred, hans värld och hans pris. Nordstedts, 2019.Tekniska Museet: Svenska uppfinnare och innovatörer, Alfred Nobel – Dynamit. Digital resurs.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

13 Apr 202337min

Drottning Kristina är en av den svenska historiens mest kontroversiella och omdiskuterade monarker. De flesta känner henne som regenten som valde att abdikera, lämna Sverige och konvertera till katolicismen, något som under lång tid fick historiker och skribenter att ondgöra sig över hennes gärningar.Kristinas liv rymmer emellertid betydligt mer dramatik än så. Faktum är att hon var en verklig renässansfurste – välutbildad, intelligent och politiskt hårdhudad. I hela sitt liv uppträdde hon som den regent hon hela tiden ansåg sig vara och förväntade sig att omgivningen skulle behandla henne som en sådan.Kristina fortsatte att blanda sig i storpolitiken efter sin tronavsägelse. Tillsammans med den franske kardinalen Jules Mazarin gjorde hon upp planer på att erövra Neapel, hon engagerade sig i påvedömets kyrkopolitik och grundade en vetenskapsakademi i Rom. Som en av få kvinnor ligger hon begravd i Peterskyrkans krypta.I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om Kristina Alexandra, drottningen som kom att bli den sista regenten av ätten Vasa på Sveriges tron. Vem var hon egentligen? Varför valde hon att abdikera? Vilka politiska ambitioner hade hon och varför gifte hon sig aldrig?Bild: Drottning Kristina, samtida porträtt målat av Sébastien Bourdon, Nationalmuseum, Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

6 Apr 202339min

1864 var året då Sverige svek Danmark – i nödens stund. Året dessförinnan hade den svenske kungen Karl XV lovat att ställa upp med 20 000 soldater på Danmarks sida om den komplicerade situationen i Slesvig-Holstein skulle eskalera till krig mot stormakten Preussen.Så blev emellertid inte fallet. Då kriget bröt ut stod Danmark ensamt mot Preussen och det habsburgska kejsarriket Österrike. Kriget blev kort men intensivt och blodigt, och slutade i ett monumentalt danskt nederlag. Omkring en tredjedel av Danmarks territorium och 40 procent av befolkningen – till råga på allt de mest industrialiserade och välmående delarna av riket – övergick till Preussen och Österrike efter freden i Wien 1864.I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om det danska ödesåret 1864. De fokuserar på skandinavismen och den olyckliga biroll som Sverige spelade under upptakten till kriget. De gör dessutom sitt bästa för att reda ut den så kallade ”slesvig-holsteinska frågan” – som är känd för att driva såväl studenter som professorer till vansinne.Bild: Slaget vid Als av Wilhelm Camphausen - Deutsches Historisches Museum Berlin, Wikipedia, Public Domain.LitteraturtipsAndreas Marklund: Skandinavismen, Karl XV och slesvigska krigen. Populär historia 2018.Tom Buk-Sweinty: Slagtebænk Dybbøl. 18 april 1864. Gyldendal, 2008.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

30 Mars 202336min

Spionringen i Cambridge var en grupp brittiska dubbelagenter som under andra världskriget och begynnelsen av kalla kriget läckte västliga statshemligheter till Sovjetunionen. De blev rekryterade som unga under studieåren i Cambridge och fick inflytelserika jobb inom den brittiska statsapparaten. Bland annat lyckades de infiltrera den brittiska utrikestjänsten och den utrikesorienterade underrättelsetjänsten MI6.Spionringen i Cambridge är också känd som the Cambridge Four eller Cambridge Five, då det är oklart huruvida gruppen bestod av fyra, fem eller kanske ännu fler medlemmar. Det var dock de tre gamla studentkamraterna Guy Burgess, Donald MacLean och Kim Philby som var nätverkets hårda kärna. Under åren som aktiva spioner överlämnade de tusentals hemliga regeringsdokument åt den sovjetiska säkerhets- och underrättelsetjänsten NKVD, bland annat gällande det amerikanska atombombsprojektet under andra världskriget.I dagens avsnitt av podden En oväntad historia samtalar historikerna Andreas Marklund och Olle Larsson om detta lömska och osedvanligt inflytelserika spionnätverk. De fokuserar på Burgess, MacLean och Philby, vilka samtliga lyckades fly till Sovjetunionen – och efterlämnade den brittiska underrättelsevärlden i chock, med ett allvarligt skadat anseende.Marklund och Larsson hinner också ta itu med den fjärde medlemmen Anthony Blunt: en aktad konsthistoriker som bland mycket annat var ansvarig för drottning Elisabets konstsamling. Den laddade frågan om den så kallade femte medlemmen – som är omgiven av vidlyftiga spekulationer och konspirationsteorier – hinner de emellertid bara nämna i förbifarten, men de lovar att återvända till ämnet i ett senare avsnitt.Litteraturtips:Wilhelm Agrell: ”Spionerna som höll liv i kylan”. Populär historia, 2006.Ben Macintyre: En spion bland vänner. Kim Philby – dubbelagent, förrädare och gåta. Ekerlids: 2014.Bild: : Bild från "Cambridge and its history : with sixteen illustrations in colour by Maxwell Armfield, and sixteen other illustrations" (1912) Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

23 Mars 202335min

Karl XI var kungen som besegrade danskarna i slaget vid Lund, införde det karolinska enväldet och genomförde reformer som förändrade Sverige i grunden. Det är knappast någon överdrift att påstå att han är en av de mest dugliga monarkerna i den svenska historien. Trots det har hans kungagärning hamnat i skuggan av faderns och sonens tid på tronen. Karl X Gustavs fälttåg och Karl XII:s krig är sannolikt mer kända hos en historieintresserad allmänhet än den drygt 20-åriga fredsperioden under sent 1600-tal som till stora delar sammanföll med Karl XI:s regeringstid.Karl XI var gift med den danska prinsessan Ulrika Eleonora och makarna var mycket fästa vid varandra. När drottningen dog 1693 var kungen otröstlig. Den djupt religiöse och pliktmedvetne Karl XI var något så ovanligt som en 1600-talsmonark som älskade sin hustru. I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om Karl XI och hans kungagärning. Vem var denne gåtfulle monark? Hur utvecklades Sverige under hans tid som regent och ligger det någon sanning bakom berättelserna om ”Gråkappan” och kungens påstådda försök att skapa ett älgkavalleri?Vid sin död 1697 lämnade Karl XI efter sig ett rike i gott skick. Enväldet var etablerat, statsfinanserna i ordning och indelningsverket hade skapat en stående armé som kunde mobiliseras med kort varsel. Detta skulle få stor betydelse för framtiden.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

16 Mars 202338min

Sverige och Finland 1809 är historien om ett militärt nederlag av närmast bibliska dimensioner. 1809 var nämligen året då Sverige – efter ett blodigt och blixtrande intensivt försvarskrig mot en rysk invasionshär – tvingades avträda en tredjedel av rikets territorium och över en fjärdedel av befolkningen till Ryssland.1809 var året då Finland blev ryskt – och då cirka 1 miljon finländare i ett slag förvandlades till ryska undersåtar. I över 600 år hade Sverige och Finland varit samma land, men efter ödesåret 1809 blev Sveriges östra rikshalva i stället en del av det ryska kejsardömet. Detta lade grunden för ett nationellt trauma som under stora delar av 1800-talet kom att kasta sin skugga över Sveriges politiska och militära etablissemang.I dagens avsnitt av En oväntad historia grottar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund ner sig i den nära historiska relationen mellan Sverige och Finland, med särskilt fokus på de dramatiska händelserna kring det bistra fredsslutet i Fredrikshamn 1809. De går igenom händelseförloppet under det så kallade finska kriget 1808–1809, men talar också om chocken efteråt och vad förlusten av Finland har inneburit för svensk identitet och självförståelse – under 1800-talet och i vår egen tid.Bild: Motivet är överlämnandet av Sveaborg (Suomenlinna) vid den svenska förlusten i Finska kriget, 1808 - 1809 års krig. Sverige förlorade då Finland till Ryssland. Påskrift: "Svensken Öfverlemnar Sveaborg åt Hans Rysska Kj:s Magister-troppar." Av G. Wiklund, Uppsala museets samlingar, Wikipeida, Public DomainLitteraturtipsMartin Hårdstedt: Finska kriget 1808–1809. Historiska Media, 2022.Henrik Berggren och Lars Trägårdh: Är svensken människa? Gemenskap och oberoende i det moderna Sverige. Nordstedts, 2006.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

9 Mars 202335min

Lenin tog vägen förbi Stockholm när han den 9 april 1917 steg ombord på ett tåg i Zürich. Det var en tågresa som skulle komma att förändra världen och göra Lenin till en av världshistoriens mest kända personer. Destinationen var Rysslands huvudstad Petrograd.Det första världskriget rasade, Ryssland var ett land i kaos och ett par månader tidigare hade tsar Nicolai II tvingats bort från tronen. Landet styrdes av en provisorisk regering under ledning av Alexander Kerenskij och nu skulle Lenin återvända hem från sin påtvingade exil för att göra revolution. Resan gick delvis genom Sverige och under ett uppehåll i Stockholm passade Lenin på att träffa en grupp svenska kommunister och inhandla en kostym och ett par skor.I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om Lenins resa från Zürich till Petrograd. Hur kunde Lenin resa genom Tyskland under brinnande krig? Vad var det som avhandlades i mötet med de svenska kommunisterna och vilka konsekvenser kom denna mytomspunna tågresa att få?Winston Churchill beskrev senare den av tyskarna organiserade tågresan på följande sätt: ”de forslade Lenin från Schweiz till Ryssland i en plomberad vagn likt en pestbacill”. Den tyska regeringen hade hoppats att Lenins återvändande skulle leda till ökade oroligheter i Ryssland och deras förhoppningar slog in. Den ryska revolutionen stod för dörren.Bild: Lenin (marked ett x) på Vasagatan i Stockholm med Ture Nerman och Carl Lindhagen den 13 April 1917, Stadsmuseet i Stockholm, Fotograf: Axel Malmström (1872-1945), Creative commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2 Mars 202337min