Riksbunkern: Sveriges kalla krig, myter

Det tyska anfallet på Polen den 1 september 1939 var mer en chansning än vad man kan tro. Västgränsen låg till exempel öppen för ett franskt anfall och den tyska krigsplanen hade inslag av antaganden om polskt agerande som kunde ha slagit fel.Den tyska krigföringen hade sina klara brister. Polackerna var dessutom bättre förberedda och hade en krigsmakt som var starkare än vad som ofta framhålls. Myterna är många så som den fortfarande repeterande berättelsen om polska kavallerister mot tyska stridsvagnar. I själva verket fanns det moment under det korta kriget som talar för att det hade kunnat bli mycket kostsamt för den tyska armén. I avsnitt tio av Militärhistoriepodden tar professor Martin Hårdstedt och doktoranden Peter Bennesved sig an inledningen på andra världskriget. I centrum för samtalet står de många myter som har omgärdat Polenfälttåget och som fortfarande tas upp och berättas utan att de har så mycket med verkligheten att göra.1 september 1939 inleddes andra världskriget i och med det tyska anfallet på Polen. Krigsutbrottet hade under sommaren 1929 föregåtts av ett utrikespolitiskt och diplomatiskt spel som inte minst omfattade den tysk-sovjetiska Molotov-Ribbentrop-pakten som innebar en uppgörelse om nonaggression och uppdelningen av Europa i intressesfärer. Polen hade även fått garantier för sin suveränitet i händelse av ett krig av Storbritannien och Frankrike. Det tyska anfallet blev snabbt en framgång och har många gånger beskrivits i termer av blixtkrig. Men hur var det egentligen? Var Polenfälttåget en exempellös framgång mot en underlägsen motståndare? Kriget avslutades med att Sovjet anföll och ockuperade de östra delarna av Polen. I krigets kölvatten kom sedan utrensningar och brutalitet mot civila. Föraningarna om polackernas och de polska judarnas exempellösa lidanden kom direkt – men det skulle bli betydligt värre.Bild Omslag: Polska 7TP stridsvagnar i formation under de första dagarna av den tyska invasionen av Polen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

16 Mars 202045min

Under en stor del av kalla kriget utgjorde den svenskutvecklade och svensktillverkade Stridsvagn S tillsammans med Centurion-stridsvagnen stommen i de svenska pansarförbanden. Stridsvagn S hade en för sin tid nydanande konstruktion som väckte en hel del intresse utomlands. Stridsvagnen testades av ett antal länder i vissa avseenden med goda resultat. Men varför tog ingen efter den speciella konstruktionen? Var Stridsvagn S genial eller en katastrof?I avsnitt nio av Militärhistoriepodden ger sig Martin Hårdstedt och Peter Bennesved in på lite stridsvagnsnörderi. Men det handlar långt ifrån bara om pansartjocklekar, kanonkalibrar och mörkersikten. Istället bär samtalet iväg till pansartaktik och de större frågorna om vad stridsvagnen skulle användas till. Hur hade man tänkt försvarar Sverige och vilken roll hade stridsvagnarna i dessa doktriner? Och vilken roll spelade alliansfriheten och de ekonomiska aspekterna i ett litet land med en inhemsk försvarsindustri?Diskussionen om Stridsvagn S har pågått ända sedan de första vagnarna tillfördes armén på 1970-talet. Den tornlösa konstruktionen ansågs av vissa som genial tillsammans med många andra av de tekniska lösningarna som vagnen hade. En del anser att Stridsvagn S var världens bästa stridsvagn när den kom.Andra har en helt annan uppfattning. Stridsvagn S var ingen stridsvagn. Mer en tung pansarvärnspjäs. I jämförelsen med Warszawapaktens samtida T-62 skulle den komma till korta. Mot de nyare sovjetiska vagnarna av typen T-72 och T-80 var den helt chanslös menade kritikerna. Åter menar förespråkarna att det handlade om att använda Stridsvagn S rätt. Att förstå vagnens fördelar och utnyttja dem. Vad är då rätt och fel? Hur ska vi i efterhand bedöma detta svenska experiment? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2 Mars 202051min

Romarna byggde ett imperium som dominerade Medelhavsområdet och stora delar av det nuvarande Europa. Med utgångspunkt från området kring staden Rom expanderade riket genom successiva erövringar som var möjliga genom en krigföring som motståndarna inte kunde stå emot. Det handlade om stridsteknik på slagfältet men också om utveckling av kommunikationer och logistik.I denna nymixade repris Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet och Peter Bennesved, doktorand i idéhistoria vid Umeå universitet, hur den romerska krigföringen utvecklades och varför romarna kunde vara så framgångsrika.Ett viktigt led i utvecklingen av romersk krigföring var att kunna hantera och slå den tunga grekiska falangen med sina täta led av lansbeväpnade soldater. Romarna skapade en rörlig taktik som ledde till framgångarna. Men det var inte bara nya formationer som gav segrarna. Även soldaternas utrustning och beväpning är intressant för att förstå hur romarna kunde vara så framgångsrika.Romarriket utvecklade även nya kommunikationer och byggde härläger i hela sitt stora rike. Tankesättet förändrades från ett försvar nära gränsen till ett djupförsvar. Även rekryteringen av soldaterna genomgick stora förändringar. Legionerna bestod inledningsvis av medborgarsoldater – helt enkelt bönder som gjorde krigstjänst. Senare kom stora och viktiga reformer som skapade en legoarmé. Soldater blev mer knutna till sina befälhavare. Frågan är vad denna förändring fick för de inrikespolitiska förhållandena i Romarriket. Mån som Caesar kunde utnyttja sina legioners lojalitet.I avsnittet diskuteras även hur romarna kunde vinna mot sin farligaste motståndare Hannibal av Karthago i de puniska krigen trots det katastrofala nederlaget vid Cannae 216 f Kr. Och hur var romarna till sjöss? Kunde romarna även skapa en flotta? Och varför kunde romarna på sikt inte stå emot trycket från de germanska stammarna vilket var en stor orsak till romarrikets fall?Bild: Relief av marscherande romerska legionärer från Marcus Aurelius kolumn från andra århundradet efter kristus i Rom. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

17 Feb 202052min

De engelska långbågarna och deras pilregn brukar ofta tillskrivas de engelska segrarna vid Crécy, Poitiers och Azincourt under hundraårskriget 1337-1453. Hundraårskriget utkämpades av riddarhärar förstärkta med bågskyttar och lätt utrustat fotfolk. Långbågarnas pilar tog knäcken på de franska tungt beväpnade riddarnas kavallerianfall.Ibland beskrivs segrarna som massakrer förorsakade av välriktade salvor av pilar. Men stämmer det? Vad är verklighet och myt bakom långbågarnas framgångar och betydelse?I avsnitt sju av Militärhistoriepodden tar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved sig an historien om de engelska långbågarna. Det visar sig att Peter har egna erfarenheter av bågskytte och därför blir det en del diskussion om olika bågar. Och vad var egentligen mest effektivt: långbågen eller armborstet? Under medeltiden och tiden för hundraårskriget valde engelsmännen att satsa på att utrusta sina skyttar med långbågar medan fransmännen i större utsträckning valde armborstet. Det fanns för och nackdelar med de olika vapnen.Men det handlar inte bara om långbågar. Medeltidens krigföring hade sina särskilda kännetecken och hundraårskriget var Europas mest utdragna konflikt där feodala intressen krockade och skapade ett lågintensivt med förödande krig utkämpat i dåtidens största västeuropeiska rike Frankrike.Arméerna var relativt små och kärnan utgjordes av det tungt utrustade riddarkavalleriet. Kriget fördes århundradena efter korstågstiden då riddarhärar i omgångar försökte återta och etablera ett rike i Palestina.Långbågarna är en del av historien om krigföringens utveckling i Västeuropa som innebar inte bara nytt uppträdandet på slagfältet och nya vapen utan även en förändring av krigets förutsättningar. Europa var under medeltiden styrt av furstar med begränsad makt och resurser. Krigföring var i många avseenden tämligen outvecklad om man jämför med antiken och vad som komma skulle under århundradena fram till Napoleonkrigen.Bild: Slaget vid Crécy från det illustrerade manuskriptet av Jean Froissants krönika från 1400-talet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

3 Feb 202048min

Det spanska inbördeskriget utkämpades mellan 1936-39, åren före andra världskrigets utbrott. Kriget var i alla avseenden hänsynslöst och blodigt. Spanien skulle kunna uppfattas som en övningsarena för den tyska krigsmakten före andra världskriget.Konflikten visade upp alla inbördeskrigets karakteristika: summariska avrättningar av fångar, brutala övergrepp på civil befolkningen, hat och urskiljningslöshet mot politiska motståndare. I kriget dog åtminstone 500 000 människor – militärer och stridande.I denna nymixade repris av Militärhistoriepodden diskuterar historieprofessor Martin Hårdstedt och doktoranden Peter Bennesved, bägge verksamma vid Umeå universitet, olika aspekter av spanska inbördeskriget.Kriget väckte starka känslor över hela världen, men det blev högerdiktaturerna Tyskland och Italien som framförallt bidrog militärt till upprorssidan ledd av generalen Franco. Republiken fick hålla till godo med frivilliga och ett tvivelaktigt militärt stöd från Sovjetunionen. Västdemokratierna förhöll sig neutrala. På republikens sida deltog omkring 600 svenskar.Ur militär synvinkel är det italienska och tyska deltagande med trupper och materiel särskilt intressant. Både Mussolini och Hitler sände sammanhållna förband och rådgivare till nationalistsidan under Franco. Dessutom en hel del modern materiel. Mest känd är den tyska Condorlegionen som understödde nationalisterna och gjorde stora insatser genom att ge Francos trupper ett övertag i luften med sina moderna stridsflygplan. Frågan är om Spanien skulle kunna uppfattas som en övningsarena för den tyska krigsmakten före andra världskriget. I avsnittet diskuteras bland annat det verkliga värdet av de erfarenheter som de italienska och tyska insatserna verkligen gav.Den tyska bombningen av Guernica i april 1937. Vad hände egentligen och hur ska vi förstå bombningen? Händelsen leder in på frågor om det förändrade kriget och civilbefolkningens situation i händelse av ett storkrig i Europa vid tiden för spanska inbördeskriget. Spanska inbördeskriget gav brutala föraningar om vad ett systematiskt bombkrig mot civila mål skulle kunna innebära. På plats var svenskar som upplevde nationalistsidans anfall mot i stort sätt försvarslösa städer.Bild: Flygbombning av Barcelona den 17 mars 1938 av det italienska flygvapnet, public domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

20 Jan 202049min

Sveaborgs kapitulation i maj 1808 mitt under kriget mot Ryssland är ett av de mest kända historiemoraliska problemen i svensk historia. Kommendanten Cronstedts kapitulation är ett mysterium ända in i modern tid.I enlighet med den svenska krigsplanen sattes en stark garnison in på Sveaborg utanför Helsingfors och fältarmén retirerade mot norr. Tanken var att när våren kom inleda ett motanfall med Sveaborg som brohuvud i södra Finland. Det blev aldrig så. Fästningen kapitulerade i maj 1808. Ansvarig för beslutet var kommendanten Carl Olof Cronstedt som genom kapitulation kom att gå till historien som förrädaren på Sveaborg.I avsnitt fem av Militärhistoriepodden diskuterar historikern Martin Hårdstedt och idéhistorikern Peter Bennesved Sveaborgs tillkomst och betydelse som fästning i det svenska riket.Finska krigets utbrott i februari 1808 var en konsekvens av de snabba och i många fall oförutsägbara omkastningarna i det storpolitiska spelet under Napoleonkrigen. Fransmännens kejsare Napoleon och den ryske tsaren Alexanders uppgörelse i Tilsit sommaren 1807 bäddade för det ryska anfallet på Sverige som kom vårvintern 1808. Fästningen Sveaborg var på många sätt en unik skapelse med sitt havsnära läge och koppling till skärgårdsflottan som utvecklades vid samma tid. Självklart står kapitulationen och Cronstedt som person i centrum för avsnittet. Varför gav han upp? Var han köpt av ryssarna? Vilka misstag gjorde han? Var situationen hopplös? Hur ska vi bedöma hans val i efterhand? Var kapitulationen ett psykologiskt drama? Fanns det separatister på fästningen som verkade för en finsk anslutning till Ryssland? Frågorna är många.En viktig fråga är vilka konsekvenser fästningens kapitulation egentligen fick. Det går att argumentera för att kriget inte alls var avgjort på grund av fästningens kapitulation. Det fanns goda möjligheter för den svenska krigsmakten att trots förlusten av fästningen vända kriget och tvinga ut ryssarna ur Finland. I efterhand har historikerna sett lite olika på händelsen. En del har betonat att det handlade om ett förräderi. Andra har varit mer förlåtande och till och med uppfattat Cronstedts beslut som klokt och insiktsfullt. För en generation av fennomaner och finsk nationella blev kapitulationen och det svenska nederlaget 1809 som resulterade i att Finland blev ryskt någonting positivt. En början på vägen mot finsk nationell självständighet. Men det synsätt kan ifrågasättas som en grov efterkonstruktion. Bild: Utsikt över Sveaborg av Augustin Ehrensvärd, public domainSee acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

6 Jan 202044min

De bördiga, rika och tätbefolkade områdena i norra Frankrike och Flandern tillsammans med norra Italien erbjöd goda möjligheter att försörja en marscherande armé. Krigen kom samtidigt att styras i den riktning där det var enklast att underhålla en armé. Därför satte underhållet i stor utsträckning ramarna för utrikespolitiken, i stor utsträckning eftersom krig var det mest verksamma utrikespolitiska instrumentet för Europas monarker från 1500-talet till 1800-talet.Under den förindustriella perioden i historien var underhållet av trupperna en stor utmaning. Krigföring är omöjlig utan att soldaterna får mat, dryck och värme. Till detta kan läggas alla transporter av förnödenheter, materiel och ammunition. Att förflytta en armé på tiotusentals man med tillhörande svans av civila genom eget eller fientligt område ställde mycket stora krav på organisation och tillgång på mat, foder, fordon, hästar och inkvarteringsmöjligheter. I avsnitt fyra av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt, professor i historia, och Peter Bennesved, doktorand i idéhistoria, hur det var möjligt att underhålla en armé. Vad åt soldaterna i fält? Hur mycket åt soldater och hästar?Diskussionen handlar även om hur underhållet påverkade och styrde krigföringen. I stora drag går det att säga att möjligheterna att försörja och transportera arméerna innebar att vissa delar av Europa mer ofta än andra blev krigsområden. Under den tidsperiod vi talar om gick utvecklingen mot allt större arméer som krävde allt större resurser. De stater som fanns i Europa tvingades att förbättra sin byråkrati för att kunna möta krigens nya krav. Ibland talar men om en ”militär revolution”. I takt med att arméerna blev större krävdes bättre organisation av försörjningen. Plundring som tillämpats under medeltiden fungerade inte längre. Underhållsmetoderna förändrades och förfinades samtidigt som krigföringen påverkades mot belägringskrigföring. En skicklig härförare var inte bara en god taktiker på slagfältet utan lika mycket en god administratör av arméns underhåll. Kanske var det främst det som utmärkte ledare som hertigen av Marlborough, Gustav II Adolf och Fredrick den store.Även det civila samhället drogs in i krigföringen genom arméernas behov av förnödenheter, transporter och inkvartering. En viktig insikt är att det är i detta sammanhang vi finner krigets största konsekvenser. Det är i de marscherande arméernas fotspår som vi ska leta efter krigets följder för det civila samhället – inte på slagfälten.Bild: Soldater plundrar en gård under trettioåriga kriget av Sebastiaen Vrancx, Deutsches Historisches Museum 2. The Bridgeman Art Library, Object 292256, public domainSee acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

23 Dec 201948min

Den franska främlingslegionens mest legendomspunna krigsinsats var det skoningslösa försvaret av den franska stödjepunkten i nordöstra Vietnam 1954. Slaget vid Dien Bien Phu 13 mars till 7 maj 1954 kommer alltid att förknippas med legionen och blev ett bevis för förbandets kompromisslösa lojalitet. Inte mindre än 1 500 legionärer stupade under slaget. Legionen förlorade inte mindre än 10 500 man i striderna i Vietnam.Legionen skapades som en lösning på de problem man hade i Frankrike 1830 med utländska militära förband som kunde användas av maktmissbrukande diktatorer eller monarker. I legionen samlades alla de utländska militärer som tidigare varit en del av bland annat det rojalistiska schweizergardet. I avsnitt tre av Militärhistoriepodden samtalar historikern Martin Hårdstedt och idéhistorikern Peter Bennesved om legionens ursprung och utveckling från dess tillkomst under 1800-talet till idag. Den franska främlingslegionen har alltid haft ett speciellt rykte omkring sig. Tusentals unga män har genom legionens nästan tvåhundraåriga historia sökt sig till det legendariska militära förbandet i jakt på äventyr, bort från fattigdom och arbetslöshet eller från rättvisan och hot om fängelsestraff. Legionen fyller i dagens Frankrike en lite annan roll och tillåter till skillnad från tidigare numera soldater med franskt medborgarskap. Legionen är i dagens franska krigsmakt ett tydligt elitförband med särskilda krav. Men så har det inte alltid varit. Största delen av dem som tjänstgjort i legionen har faktiskt varit tyskar och legionen har sitt rykte till trots och sin hårda utbildning inte alltid varit att betrakta som ett elitförband.Inom legionen byggs en särskild sammanhållning. Främlingslegionens medlemmar blir del av en gemenskap som går utanför nationell lojalitet. De blir del av en ny familj. ”Legionen är vårt fosterland!” uttrycker legionärerna saken. Soldaterna förväntas kompromisslös lojalitet mot legionens hederskodex och lojalitet mot andra legionärer. Denna sammanhållning har under legionens historia varit en avgörande tillgång. Men vad innebär det egentligen?Främlingslegionen blev 1961 en del av den franska inrikespolitiken då legionen deltog i en hotande statskupp därför att man motsatte sig att Algeriet blev självständigt. Frågan är om lojaliteten då blev ett problem?Främlingslegionen har satts in under århundraden där franska intressen har varit hotade: Algeriet, Krim, Mexiko, Indokina. Från sin bas i Algeriet kunde legionen sändas ut över i stort sätt hela världen för att tjäna Frankrike. Främlingslegionen och förekomsten av legosoldater är en intressant företeelse som för tankarna till dagens privata militära organisationer som Blackwater som tillhandahåller tjänster militär karaktär. Vilken funktion har dessa organisationer? Vilken lojalitet har dessa organisationers medlemmar?See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

9 Dec 201942min